Psaltaren 36

1 En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.

Thaburi ya Daudi Ndĩ na ndũmĩrĩri nditũ ngoro-inĩ yakwa, ĩkoniĩ wĩhia wa mũndũ ũrĩa mwaganu: Nĩ atĩrĩ, hatirĩ wĩtigĩri Ngai maitho-inĩ make.

2 De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.

Nĩ gũkorwo maitho-inĩ make mwene erahaga mũno, ũũ atĩ ndangĩhota gũkũũrana o na kana athũũre mehia make.

3 All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;

Ciugo cia kanua gake nĩ cia waganu na nĩ cia maheeni; nĩatigĩte gũtuĩka mũndũ mũũgĩ na wa gwĩkaga wega.

4 Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.

O na arĩ ũrĩrĩ-inĩ wake athugundaga o maũndũ mooru; eheanaga njĩra-inĩ ya kũmwerekeria gwĩka ũũru, na ndathũũraga ũndũ mũũru.

5 Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.

Wee Jehova-rĩ, wendani waku ũkinyĩte o igũrũ, naguo wĩhokeku waku ũgakinya o matu-inĩ.

6 Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.

Ũthingu waku ũhaana ta irĩma iria nene, kĩhooto gĩaku gĩkarikĩra ta kũrĩa kũriku. Wee Jehova-rĩ, ũmenyagĩrĩra mũndũ o na nyamũ.

7 Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!

Hĩ! Kaĩ wendo waku ũrĩa ũtathiraga nĩ wa goro mũno-ĩ! Andũ othe anene na anini moragĩra kĩĩgunyĩ-inĩ kĩa mathagu maku.

8 De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.

Marĩĩaga makaigania kuumana na ũingĩ wa nyũmba yaku; ũmaheaga gĩa kũnyua kuuma rũũĩ-inĩ rwaku rwa gĩkeno.

9 Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.

Nĩgũkorwo gĩthima kĩa muoyo kĩrĩ kũrĩ we; ũtheri-inĩ waku nĩho tuonaga ũtheri.

10 Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.

Kĩrĩrĩria kwenda arĩa makũũĩ, naguo ũthingu waku ũtũũre na arĩa arũngĩrĩru ngoro.

11 Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;

Ikinya rĩa ũrĩa mwĩtĩĩi rĩroaga kũnjũkĩrĩra, o na kana guoko kwa ũrĩa mwaganu kũnyingate.

12 Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.

Ta rora wone ũrĩa andũ arĩa mekaga ũũru magwĩte thĩ; maikanĩtio thĩ, na matingĩhota gũũkĩra!