Psaltaren 146

1 Halleluja. Lofva Herran, min själ.

Luzitisa Yave; Zitisa Yave, a muelꞌama.

2 Jag vill lofva Herran, så länge jag lefver, och lofsjunga minom Gud, så länge jag här är.

Ndiela zitisanga Yave mu luzingu luama loso; ndiela yimbidilanga Nzambi ama minzitusu thangu yoso ndizingila.

3 Förlåter eder icke uppå Förstar; de äro menniskor, de kunna intet hjelpa.

Kadi tula diana dieno mu bana ba mintinu, mu batu bobo beti fua, bobo balendi vukisa ko.

4 Ty menniskones ande måste sin väg, och hon måste åter till jord varda; då äro förtappade alle hennes anslag.

Pheve awu yawu kuenda buna beti vutuka mu ntoto; zikhanu ziawu zilalikini.

5 Säll är den, hvilkens hjelp Jacobs Gud är; hvilkens hopp på Herran hans Gud står;

Lusakumunu kuidi mutu wowo widi ti Nzambi yi Yakobi niandi nsadisi andi; wuntulanga diana diandi mu Yave, Nzambi andi,

6 Den himmelen, jordena, hafvet och allt det derinne är, gjort hafver; den tro håller evinnerliga;

mvangi wu diyilu, ntoto, mbu ayi bibio bidi muna; widi wukuikama mu zithangu zioso.

7 Den rätt skaffar dem som våld lida: den de hungroga spisar. Herren löser de fångna.

Niandi weti vavila mambu ma bobo beti yamusu, ayi wumvananga bidia kuidi bobo badi nzala; Yave niandi weti totula batu bobo badi mu nloko.

8 Herren gör de blinda seende; Herren upprättar de som nederslagne äro; Herren älskar de rättfärdiga.

Yave weti vana kiezila kuidi phofo, Yave weti vumbula bobo badi bakomvama. Yave weti zola batu basonga.

9 Herren bevarar de främlingar och faderlösa, och uppehåller enkorna, och tillbakavänder de ogudaktigas väg.

Yave weti sunga nzenza, niandi wunkindisanga muana sana ayi difuola vayi weti kakumukina zinzila zi batu bambimbi.

10 Herren är Konung evinnerliga, din Gud, Zion, förutan ända. Halleluja.

Yave wunyalanga mu zithangu zioso. Nzambi aku, a Sioni, mu zitsungi zioso. Luzitisa Yave.