Psaltaren 13

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, huru länge vill du så platt förgäta mig? Huru länge fördöljer du ditt ansigte för mig?

Пынэ кынд, Доамне, мэ вей уйта неынчетат? Пынэ кынд Ыць вей аскунде Фаца де мине?

2 Huru länge skall jag sörja i mine själ, och ängslas i mitt hjerta dagliga? Huru länge skall min ovän förhäfva sig öfver mig?

Пынэ кынд вой авя суфлетул плин де грижь ши инима плинэ де неказурь ын фиекаре зи? Пынэ кынд се ва ридика врэжмашул меу ымпотрива мя?

3 Skåda dock, och hör mig, Herre min Gud; upplys min ögon, att jag icke bortsomnar i dödenom:

Привеште, рэспунде-мь, Доамне, Думнезеул меу! Дэ луминэ окилор мей, ка сэ н-адорм сомнул морций,

4 Att min ovän icke skall berömma sig att han är mig öfvermägtig vorden, och mine motståndare glädja sig att jag nedre ligger.

ка сэ ну зикэ врэжмашул меу: „Л-ам бируит” ши сэ ну се букуре потривничий мей кынд мэ клатин!

5 Men jag tröstar deruppå, att du så nådelig äst; mitt hjerta gläder sig, att du så gerna hjelper.

Еу ам ынкредере ын бунэтатя Та, сунт ку инима веселэ дин причина мынтуирий Тале:

6 Jag vill sjunga Herranom, att han så väl emot mig gör.

кынт Домнулуй, кэч мь-а фэкут бине!