Psaltaren 122

1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;

Oluyimba nga balinnya amadaala. Lwa Dawudi. Nasanyuka bwe baŋŋamba nti, “Tugende mu nnyumba ya Mukama!”

2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.

Ebigere byaffe biyimiridde mu miryango gyo, Ayi Yerusaalemi.

3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;

Yerusaalemi yazimbibwa okuba ekibuga ekinywevu ekiyimiridde awamu.

4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.

Eyo ebika byonna gye biraga, ebika bya Mukama, okutendereza erinnya lya Mukama ng’ebiragiro ebyaweebwa Isirayiri bwe biri.

5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.

Eyo entebe ez’okusalirako emisango gye zaateekebwa; z’entebe ez’obwakabaka ez’ennyumba ya Dawudi.

6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.

Musabirenga Yerusaalemi emirembe: “Abo abakwagala bafune ebirungi.

7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.

Emirembe gibeerenga munda w’ebisenge byo; n’amayumba go amanene gabeerenga n’omukisa era nga manywevu.”

8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.

Olwa baganda bange ne mikwano gyange nnaayogeranga nti, “Emirembe gibeerenga mu ggwe.”

9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.

Olw’obulungi bw’ennyumba ya Mukama Katonda waffe, nnaanoonyanga okukulaakulana kwa Yerusaalemi.