< Psaltaren 114 >
1 Då Israel ut ur Egypten drog, Jacobs hus ifrå främmande folk.
Alleluia. In exitu Israel de Ægypto, domus Iacob de populo barbaro:
2 Då vardt Juda hans helgedom, Israel hans välde.
Facta est Iudæa sanctificatio eius, Israel potestas eius.
3 Hafvet såg det, och flydde; Jordanen vände tillbaka.
Mare vidit, et fugit: Iordanis conversus est retrorsum.
4 Bergen sprungo såsom lamb; högarna såsom ung får.
Montes exultaverunt ut arietes: et colles sicut agni ovium.
5 Hvad var dig, du haf, att du flydde; och du Jordan, att du tillbakavände?
Quid est tibi mare quod fugisti: et tu Iordanis, quia conversus es retrorsum?
6 I berg, att I sprungen såsom lamb; I högar, såsom ung får?
Montes exultastis sicut arietes, et colles sicut agni ovium?
7 För Herranom bäfvade jorden, för Jacobs Gud;
A facie Domini mota est terra, a facie Dei Iacob.
8 Den bergsklipporna förvandlar uti vattusjöar, och stenen i vattukällor.
Qui convertit petram in stagna aquarum, et rupem in fontes aquarum.