Psaltaren 108

1 En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.

Song of a Psalm by David. O God, my heart is ready, my heart is ready; I will sing and sing psalms with my glory.

2 Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.

Awake, lute and harp; I will awake early.

3 Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;

I will give thanks to you, O Lord, amongst the people; I will sing praise to you amongst the Gentiles.

4 Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.

For your mercy is great above the heavens, and your truth [reaches] to the clouds.

5 Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;

Be you exalted, O God, above the heavens; and your glory above all the earth.

6 På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.

That your beloved [ones] may be delivered, save with your right hand, and hear me. God has spoken in his sanctuary;

7 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.

I will be exalted, and will divide Sicima, and will measure out the valley of tents.

8 Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.

Galaad is mine; and Manasses is mine; and Ephraim is the help of mine head; Judas is my king;

9 Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.

Moab is the cauldron of my hope; over Idumea will I cast my sandal; the Philistines are made subject to me.

10 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?

Who will bring me into the fortified city? or who will guide me to Idumea?

11 Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?

Will not you, O God, who have rejected us? and will not you, O God, go forth with our hosts?

12 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.

Give us help from tribulation: for vain is the help of man.

13 I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.

Through God we shall do valiantly; and he will bring to nothing our enemies.