Ordspråksboken 8
1 Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?
지혜가 부르지 아니하느냐 명철이 소리를 높이지 아니하느냐
2 Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;
그가 길가의 높은 곳과 사거리에 서며
3 Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;
성문 곁과 문 어귀와 여러 출입하는 문에서 불러 가로되
4 O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.
사람들아 내가 너희를 부르며 내가 인자들에게 소리를 높이노라
5 Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.
어리석은 자들아 너희는 명철할지니라 미련한 자들아 너희는 마음이 밝을지니라 너희는 들을지어다
6 Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.
내가 가장 선한 것을 말하리라 내 입술을 열어 정직을 내리라
7 Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.
내 입은 진리를 말하며 내 입술은 악을 미워하느니라
8 All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;
내 입의 말은 다 의로운즉 그 가운데 굽은 것과 패역한 것이 없나니
9 De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.
이는 다 총명 있는 자의 밝히 아는 바요 지식 얻은 자의 정직히 여기는 바니라
10 Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.
너희가 은을 받지 말고 나의 훈계를 받으며 정금보다 지식을 얻으라
11 Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.
대저 지혜는 진주보다 나으므로 무릇 원하는 것을 이에 비교할 수 없음이니라
12 Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.
나 지혜는 명철로 주소를 삼으며 지식과 근신을 찾아 얻나니
13 Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.
여호와를 경외하는 것은 악을 미워하는 것이라 나는 교만과 거만과 악한 행실과 패역한 입을 미워하느니라
14 Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;
내게는 도략과 참 지식이 있으며 나는 명철이라 내게 능력이 있으므로
15 Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.
나로 말미암아 왕들이 치리하며 방백들이 공의를 세우며
16 Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.
나로 말미암아 재상과 존귀한 자 곧 세상의 모든 재판관들이 다스리느니라
17 Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.
나를 사랑하는 자들이 나의 사랑을 입으며 나를 간절히 찾는 자가 나를 만날 것이니라
18 Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.
부귀가 내게 있고 장구한 재물과 의도 그러하니라
19 Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.
내 열매는 금이나 정금보다 나으며 내 소득은 천은보다 나으니라
20 Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;
나는 의로운 길로 행하며 공평한 길 가운데로 다니나니
21 Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.
이는 나를 사랑하는 자로 재물을 얻어서 그 곳간에 채우게 하려함이니라
22 Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.
여호와께서 그 조화의 시작 곧 태초에 일하시기 전에 나를 가지셨으며
23 Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.
만세 전부터 상고부터, 땅이 생기기 전부터, 내가 세움을 입었나니
24 Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.
아직 바다가 생기지 아니하였고 큰 샘들이 있기 전에 내가 이미났으며
25 Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.
산이 세우심을 입기 전에 언덕이 생기기 전에 내가 이미 났으니
26 Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.
하나님이 아직 땅도 들도 세상 진토의 근원도 짓지 아니하셨을 때에라
27 Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;
그가 하늘을 지으시며 궁창으로 해면에 두르실 때에 내가 거기 있었고
28 Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;
그가 위로 구름 하늘을 견고하게 하시며 바다의 샘들을 힘 있게하시며
29 Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;
바다의 한계를 정하여 물로 명령을 거스리지 못하게 하시며 또 땅의 기초를 정하실 때에
30 Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;
내가 그 곁에 있어서 창조자가 되어 날마다 그 기뻐하신 바가 되었으며 항상 그 앞에서 즐거워하였으며
31 Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.
사람이 거처할 땅에서 즐거워하며 인자들을 기뻐하였었느니라
32 Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.
아들들아 이제 내게 들으라 내 도를 지키는 자가 복이 있느니라
33 Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.
훈계를 들어서 지혜를 얻으라 그것을 버리지 말라
34 Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.
누구든지 내게 들으며 날마다 내 문 곁에서 기다리며 문설주 옆에서 기다리는 자는 복이 있나니
35 Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.
대저 나를 얻는 자는 생명을 얻고 여호와께 은총을 얻을 것임이니라
36 Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.
그러나 나를 잃는 자는 자기의 영혼을 해하는 자라 무릇 나를 미워하는 자는 사망을 사랑하느니라
