Ordspråksboken 30

1 Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.

Magi e weche mag Agur wuod Jake, ma gin weche matut. Magi e weche ma Agur wachone Ithiel; adier owuoyo ne Ithiel niya, “Aol marumo, yaye Nyasaye, to pod anyalo wuoyo.

2 Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.

Chutho afuwo ahinya ma ok awinjora bedo dhano; ok an kod ngʼeyo tiend wach mar dhano.

3 Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.

Ok asepuonjora rieko, kata ngʼeyo mar Nyasaye, ma en Jal Maler Moloyo, bende aongego.

4 Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?

En ngʼa mosedhi e polo kendo olor piny? En ngʼa mosechoko yamo moketo ei lwete? En ngʼa mosechoko pi gi lawe kata mosepimo giko mar tungʼ piny? Nyinge to en ngʼa, koso wuode to nyinge ngʼa? Nyisa ane ka ingʼeyo!

5 All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.

“Wach ka wach moa kuom Nyasaye en adier; Nyasaye en okumba ne jogo mopondo kuome.

6 Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.

Kik imed gimoro e wachne, to nono obiro kwedi mi onyis ni in ja-miriambo.

7 Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:

“Gik moko ariyo makwayi; yaye Jehova Nyasaye; kik itama biro buti kapok atho.

8 Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.

Mi wuond gi miriambo obed mabor koda; kik imiya chan kata mwandu, to miya mana chiemba mapile.

9 Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.

Nimar, ka ok kamano, to anyalo bedo gi mwandu mangʼeny mi akwedi ka awacho ni, ‘Jehova Nyasaye to en ngʼa?’ Kata anyalo bedo jachan mi akwel, mi ami nying Nyasacha wichkuot.

10 Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.

“Kik iwuo marach kuom jatich ne ngʼat mondike nono to obiro kwongʼi, mi iyud chandruok.

11 Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;

“Nitie jogo makwongʼo wuonegi kendo ok gwedh minegi;

12 Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;

jogo ma paro giwegi ni giler to ok osepwodhgi kuom kethruokgi;

13 Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;

jogo ma wangʼ-gi tek masungore, manenogi richo;

14 Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.

joma lekegi chalo gi ligangla kendo nyipongʼ lekegi chalo pelni mabitho, mar chamo jochan manie piny, kod joma odhier manie dier ji.

15 Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:

“Chwe nigi nyiri ariyo. Giywak ni, ‘Miwa! Miwa!’ “Nitie gik moko adek ma ok rom ngangʼ! Angʼwen ma ok wach ni, ‘Oromo!’

16 Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)

Gin liel, ich ma ok onywol, lowo ma pi ok rom, kata mach ma ok wach ni, ‘Oromo!’ (Sheol h7585)

17 Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.

“Wangʼ ma jaro wuoro, ma dagi winjo wach miyo, ibiro lodho oko kod agak manie holo, ibiro chamgi gi achudhe.

18 Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:

“Nitie gik moko adek mamiya awuoro ahinya, angʼwen ma ok anyal ngʼeyo tiendgi.

19 Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.

Yor ongo e kor polo, yor thuol e kor lwanda, yor yie ei nam mogingore kod yor ngʼama wuowi gi nyako.

20 Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.

“Ma e yor dhako ma jachode: Ochiemo to bangʼe oyweyo dhoge, mi owach ni, ‘Ok asetimo gimoro marach.’

21 Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:

“Nitie gik moko adek mateto piny, to kuom gik moko angʼwen piny ok nyal yiego:

22 En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;

misumba modoko ruodh piny, kata ngʼat mofuwo mochiemo moyiengʼ,

23 En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.

moro en dhako ma ok oher to okende eka mogik jatich ma nyako ma omayo dhako mondike dichwo.

24 Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:

“Gik moko angʼwen matindo ni e piny, to kata kamano giriek moloyo.

25 Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;

Biye gin chwech ma tekregi tin, to kata kamano gikano chiembgi e ndalo oro;

26 Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;

aidha bende gin le man-gi teko matin, to giloso gondgi e kind kite,

27 Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;

kata bonyo onge ruodhgi, to ka giringo gidhiyo nyime kaachiel ka gichanore ka ogend lweny.

28 Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.

Kamano olele bende inyalo mako gi lwedo, to iyude kodak e ute ruoth.

29 Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:

“Nitie gik moko adek ma wuodhgi lich ka irango, chutho angʼwen maringo malich miwuoro.

30 Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;

Sibuor, en ratego moloyo kuom le duto, kendo onge gimoro moluoro,

31 En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.

thuon gweno magar ka dwaro gwere gi wadgi, nywok, kod ruoth gi oganda mar lweny moluoro bute.

32 Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.

“Ka isetimo tim fuwo ma imiyori duongʼ kendi, kata ka isechano richo, to um dhogi gi lweti!

33 Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.

Mana kaka puoyo chak kelo mo, kendo goyo um chwero remo, e kaka jiwo kecho kelo lweny.”