Ordspråksboken 3
1 Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
[My] son, forget not my laws; but let your heart keep my words:
2 Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
for length of existence, and years of life, and peace, shall they add to you.
3 Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
Let not mercy and truth forsake you; but bind them about your neck:
4 Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
so shall you find favour: and do you provide things honest in the sight of the Lord, and of men.
5 Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
Trust in God with all your heart; and be not exalted in your own wisdom.
6 Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
In all your ways acquaint yourself with her, that she may rightly direct your paths.
7 Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
Be not wise in your own conceit; but fear God, and depart from all evil.
8 Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
Then shall there be health to your body, and good keeping to your bones.
9 Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
Honour the Lord with your just labours, and give him the first of your fruits of righteousness:
10 Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
that your storehouses may be completely filled with corn, and that your presses may burst forth with wine.
11 Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
[My] son, despise not the chastening of the Lord; nor faint when you are rebuked of him:
12 Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
for whom the Lord loves, he rebukes, and scourges every son whom he receives.
13 Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
Blessed is the man who has found wisdom, and the mortal who knows prudence.
14 Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
For it is better to traffic for her, than for treasures of gold and silver.
15 Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
And she is more valuable than precious stones: no evil thing shall resist her: she is well known to all that approach her, and no precious thing is equal to her in value.
16 Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
For length of existence and years of life are in her right hand; and in her left hand are wealth and glory: out of her mouth proceeds righteousness, and she carries law and mercy upon her tongue.
17 Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
Her ways are good ways, and all her paths are peaceful.
18 Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
She is a tree of life to all that lay hold upon her; and she is [a] secure [help] to all that stay themselves on her, as on the Lord.
19 Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
God by wisdom founded the earth, and by prudence he prepared the heavens.
20 Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
By understanding were the depths broken up, and the clouds dropped water.
21 Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
[My] son, let [them] not pass from [you], but keep my counsel and understanding:
22 Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
that your soul may live, and that there may be grace round your neck; and it shall be health to your flesh, and safety to your bones:
23 Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
that you may go confidently in peace in all your ways, and that your foot may not stumble.
24 Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
For if you rest, you shall be undismayed; and if you sleep, you shall slumber sweetly.
25 Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
And you shall not be afraid of alarm coming upon you, neither of approaching attacks of ungodly men.
26 Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
For the Lord shall be over all your ways, and shall establish your foot that you be not moved.
27 Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
Forbear not to do good to the poor, whenever your hand may have [power] to help [him].
28 Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
Say not, Come back another time, to-morrow I will give; while you are able to do [him] good: for you know not what the next day will bring forth.
29 Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
Devise not evil against your friend, living near you and trusting in you.
30 Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
Be not ready to quarrel with a man without a cause, lest he do you some harm.
31 Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
Procure not the reproaches of bad men, neither do you covet their ways.
32 Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
For every transgressor is unclean before the Lord; neither does he sit amongst the righteous.
33 Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
The curse of God is in the houses of the ungodly; but the habitations of the just are blessed.
34 Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
The Lord resists the proud; but he gives grace to the humble.
35 De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
The wise shall inherit glory; but the ungodly have exalted [their own] dishonour.
