< Ordspråksboken 26 >
1 Lika som snö om sommaren, och regn i andene, så höfves icke enom dåra ära.
Kakor sneg poleti in kakor dež ob času žetve, tako se čast ne poda bedaku.
2 Lika som en fogel bortfar, och en svala flyger, alltså biter intet en oförtjent banna.
Kakor ptica s potepanjem, kakor lastovka z letenjem, tako prekletstvo brez razloga ne bo prišlo.
3 Hästenom en gissel, och åsnanom ett betsel, och dåranom ett ris på ryggen.
Bič za konja, uzda za osla in palica za hrbet bedaka.
4 Svara icke dåranom efter hans dårskap, att du honom icke lik varder.
Bedaku ne odgovori glede na njegovo neumnost, da ne bi bil tudi ti podoben njemu.
5 Men svara dåranom efter hans dårskap, att han icke skall låta sig tycka, att han är vis.
Odgovori bedaku glede na njegovo neumnost, da on ne bi bil moder v svoji lastni domišljavosti.
6 Den ena sak genom ett galet bådskap beställer, han är såsom en halter på fötterna, och tager skada.
Kdor pošilja sporočilo po roki bedaka, si odseka stopala in pije škodo.
7 Såsom enom krympling står att dansa, alltså står enom dåra tala om vishet.
Nogi hromega nista enaki; takšna je prispodoba v ustih bedakov.
8 Den enom dåra äro tillägger, det är lika som man kastade en ädla sten uppå en stenrösjo.
Kakor kdor poveže kamen v pračo, tak je, kdor daje čast bedaku.
9 Ett ordspråk uti ens dåras mun är såsom en törneqvist, den uti ens druckens mans hand stinger.
Kakor gre trn v roko pijanca, taka je prispodoba v ustih bedakov.
10 En god mästare gör ett ting rätt; men den som en klåpare lejer, honom varder det förderfvadt.
Velik Bog, ki je ustvaril vse stvari, nagrajuje tako bedaka kakor prestopnike.
11 Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
Kakor se pes vrača k svojemu izbljuvku, tako se bedak vrača k svoji neumnosti.
12 När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
Ali vidiš modrega človeka v njegovi lastni domišljavosti? Več upanja je za bedaka kakor zanj.
13 Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
Len človek pravi: » Tam je lev na poti, lev je na ulicah.«
14 En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
Kakor se vrata obračajo na svojih tečajih, tako se leni na svoji postelji.
15 Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
Leni skriva svojo roko v svojem naročju, žalosti ga, da jo ponovno prinese k svojim ustom.
16 En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
Lenuh je modrejši v svoji lastni domišljavosti, kakor sedem mož, ki lahko izkažejo razlog.
17 Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
Kdor gre mimo in se vmešava v prepir, ki mu ne pripada, je podoben tistemu, ki psa zgrabi za ušesa.
18 Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
Kakor zmešan človek, ki meče kose tlečega lesa, puščice in smrt,
19 Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
tak je človek, ki zavaja svojega bližnjega in pravi: »Ali nisem na zabavi?«
20 Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
Kjer ni nobenega lesa, tam ogenj poide. Tako, kjer ni tožljivca, prepir preneha.
21 Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
Kakor je oglje za vročo žerjavico in drva za ogenj, tako je prepirljiv človek za podžiganje prepira.
22 Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
Besede tožljivca so kakor rane in gredo navzdol v najnotranjejše dele trebuha.
23 En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
Goreče ustnice in zlobno srce sta podobna črepinji, pokriti s srebrovo žlindro.
24 Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
Kdor sovraži, prikriva s svojimi ustnicami in znotraj sebe shranjuje prevaro;
25 Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.
kadar govori lepo, mu ne verjemi, kajti sedem ogabnosti je v njegovem srcu.
26 Den som hat hemliga håller, till att göra skada, hans ondska skall den meniga man uppenbar varda.
Čigar sovraštvo je pokrito s prevaro, bo njegova zlobnost razkazana pred celotno skupnostjo.
27 Den ena grop gör, han skall falla deruti; och den en sten välter, uppå honom skall han komma.
Kdorkoli koplje jamo, bo padel vanjo, in kdor vali kamen, se bo le-ta vrnil nadenj.
28 En falsk tunga hatar den henne straffar, och en smeken mun kommer förderf åstad.
Lažniv jezik sovraži tiste, ki so prizadeti z njim in prilizovanje ust dela propad.