Ordspråksboken 22
1 Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
Erinnya eddungi lyagalibwa okusinga eby’obugagga ebingi, n’okuganja kusinga ffeeza oba zaabu.
2 Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
Abagagga n’abaavu balina kimu ekibagatta, Mukama ye Mutonzi waabwe bonna.
3 Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
Omuntu omutegeevu bw’alaba akabi yeekweka, naye abatalina magezi bagenda bugenzi mu maaso ne balumizibwa.
4 Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
Obugagga n’ekitiibwa n’obulamu y’empeera ey’okwetoowazanga n’okutyanga Mukama.
5 Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
Amaggwa n’emitego biri mu kkubo ly’omubambaavu; naye oyo akuuma emmeeme ye anaabyewalanga.
6 Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
Manyiiriza omwana mu kkubo erimugwanira okutambulirangamu, ne bw’alikula talirivaamu.
7 Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
Omugagga afuga abaavu, naye eyeewola aba muddu w’oyo amuwola.
8 Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
Asiga obutali butuukirivu akungula mitawaana, n’oluga olw’obusungu bwe lulizikirizibwa.
9 Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
Omuntu omugabi anaabanga n’omukisa, kubanga emmere ye agirya n’abaavu.
10 Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
Goba omunyoomi, entalo zinaagenda, ennyombo n’okuvumagana binaakoma.
11 Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
Omuntu eyeegomba omutima omulongoofu era ayogera n’eggonjebwa, talirema kuganja ewa kabaka.
12 Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
Amaaso ga Mukama galabirira amazima, era adibya entegeka z’abatali beesigwa.
13 Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
Omugayaavu ayogera nti, “Ebweru eriyo empologoma,” oba nti, “Nnyinza okutemulirwa mu kkubo.”
14 Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
Malaaya mutego gwa kabi, akolimiddwa Mukama mw’afiira.
15 Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
Obusirusiru busibiddwa ku mutima gw’omwana omuto, naye omuggo ogukangavvula gulimuwonyeza ddala.
16 Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
Omuntu atulugunya abaavu ne yeeyongera okugaggawala, n’oyo agabira omugagga awa abagagga enguzi, enkomerero ya bombi bwavu.
17 Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
Ossangayo omwoyo okuwuliriza ebigambo by’omugezi, n’omutima gwo eri ebyo bye njigiriza.
18 Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
Kibeera kya ssanyu bw’obikwata ku mutima gwo, n’oba mwetegefu okubiddamu byonna.
19 Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
Mbikumanyisa leero ggwe, obwesige bwo bubeerenga mu Mukama.
20 Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
Kale sikuwandiikidde ebintu amakumi asatu ebikuwabula era ebikuwa okumanya?
21 På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
Sikulaze ekirungi n’ekituufu, olyoke obe n’eky’okuddamu eri oyo eyakutuma?
22 Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
Tonyaganga mwavu, kubanga mwavu, oba okutulugunyanga aleeteddwa mu mbuga.
23 Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
Kubanga Mukama alibawolereza, n’abo ababanyaga alibanyaga.
24 Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
Tokwananga muntu wa busungu, oba okuyitanga n’omuntu anyiiganyiiga amangu,
25 Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
oleme okuyiga amakubo ge ne weesuula mu mitawaana.
26 Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
Teweegattanga ku abo abeeyama, newaakubadde ku abo abeeyimirira ab’amabanja.
27 Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
Bw’oliba nga tolina kya kusasula ekitanda kyo kyennyini kye kirikuggyibwako.
28 För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
Tojjululanga nsalo bajjajjaabo gye bassaawo edda.
29 Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
Omanyi omuntu omunyiikivu era omukugu mu mulimu gwe? Aliweereza bakabaka; taliweereza bantu batamanyiddwa.
