Matteus 20

1 Förty himmelriket är likt enom husbonda, som gick ut bittida om morgonen, till att leja sig arbetare i sin vingård.

“Ufalumi wa kumpindi ulifana hangu. Kuweriti na muntu yakalilawa mandawira putiputi kugenda kuwatula wantu watendi lihengu mulirambu lyakuwi lya mizyabibu.

2 Och när han hade varit öfverens med arbetarena om en viss dagspenning, sände han dem i sin vingård.

Kapataniti nawomberi shibenamgongu sha lishaka limu, na kawajega wantu wamu mulirambu lyakuwi lya mizyabibu.

3 Sedan gick han ut vid tredje stunden, och såg några andra ståndande fåfänga på torget;

Kalawa saa tatu mandawira kagenda pahala pa soku kawawona wantu wamonga wagoloka paliya wahera lihengu.

4 Och sade till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, vill jag gifva eder.

Su kawagambira, ‘Mwenga mgendi mwakatendi lihengu mulirambu lya mizyabibu, neni hanuwapanani shibenamgongu.’

5 Och de gingo. Och åter gick han ut vid sjette och nionde stunden, och gjorde sammaledes.

Su womberi wagenda. Mweni kana lirambu kawuka kayi saa sita na saa tisa palwala, katenditi ntambu iraa.

6 Men vid den ellofte stundena gick han ut, och fann några andra ståndande fåfänga, och sade till dem: Hvi stån I här hela dagen fåfänge?

Payiweriti pakwegera na mshenji kuzyeta pakagenditi pahala pa soku, kawawoniti wantu wamonga wankali wankugoloka paliya. Yomberi kawakosiya, ‘Iwera hashi mgoloka panu paliwala poseri pota kutenda lihengu?’

7 De sade till honom: Ty ingen hafver lejt oss. Då sade han till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, skolen I få.

Womberi wamwankula, ‘Kwahera muntu yakatupa lihengu twenga.’ Na yomberi kawagambira, ‘Mwenga mgendi na kutenda lihengu mulirambu lyaneni lya mizyabibu.’

8 När aftonen kom, sade vingårdsherren till sin skaffare: Kalla fram arbetarena, och gif dem deras lön, begynnandes på de sista, intill de första.

“Mshenji paguzyetiti yakana lirambu kiziti na kamgambiriti mtula mpiya gwakuwi, ‘Guwashemi watenda lihengu na guwapanani vibenamgongu vyawu, gwanjiti kuwapanana yanuwajegiti muupeleru na gumaliri kwa kuwapanana walii yanuwajegiti kwanja.’

9 Och när de kommo fram, som vid ellofte stundena komne voro, fick hvardera dagspenningen.

Wantu yawanjiti kutenda lihengu mshenji kuzyeta, gumpanani kila muntu shibenamgongu sha lishaka limu.

10 Men när de förste kommo, mente de, att de skulle fått mer; och fingo ock hvardera dagspenningen.

Su wantu waliya yawaweriti wakwanja kwiza kutenda lihengu wiziti kutola mpiya zyawu, womberi waliholiti kuwera hawapati mpiya nentu kuliku womberi, kumbiti wapatiti vibenamgongu vyawu kila muntu.

11 Och när de så fingo, knorrade de emot husbondan;

Womberi watoliti mpiya zyawu na wanjiti kumuhinginiziya mtuwa yakawajegiti kutenda lihengu.

12 Och sade: Desse siste hafva arbetat en timma, och du gjorde dem lika med oss, som hafva burit dagsens tunga och hettan.

Watakula, ‘Wantu awa yaguwajegiti kutenda lihengu muupeleru, watenda lihengu lisaa limu hera, twenga tutenda lihengu kwanjira mandawira mpaka mshenji kuzyeta, tuvumiliya mshenji gukalipa, su gwenga gutulipa twenga ntambu yaguwalipa womberi!’

13 Då svarade han enom af dem, och sade: Min vän, jag gör dig ingen orätt; vast du icke öfverens med mig om en viss dagspenning?

“Mtuwa ulii kamwankula yumu gwawu, ‘Gupikaniri ganja, nukupunja ndiri shintu! Toziya gujimilirana na neni nukulipi shibenamgongu.

14 Tag det dig tillhörer, och gack din väg; men jag vill gifva denna sista så mycket som dig.

Vinu gutoli malipu gaku na gugendi ukaya. Nfira kumupa muntu ayu yanumjegiti muupeleru kutenda lihengu, shibenamgongu ntambu yanukupanana gwenga.

15 Eller må jag icke göra uti min ting hvad jag vill? Ser du fördenskull illa ut, att jag så god är?

Hashi, neni nekeziwa ndiri kutenda ntambu yanfira kutendera mpiya zangu? Ama gumonera weya toziya neni ntanga wantu?’”

16 Alltså varda de ytterste de främste, och de främste de ytterste. Ty månge äro kallade; men få äro utvalde.

Yesu kamalira kwa kutakula, “Su wantu woseri yawawoneka wakuupeleru vinu, hawaweri wakwanja na wantu woseri yawawoneka wakwanja vinu, hawaweri wakuupeleru.”

17 Och så drog Jesus upp till Jerusalem, och tog de tolf Lärjungarna till sig på vägen, och sade till dem:

Yesu pakaweriti kankugenda Yerusalemu, kawatoliti wafundwa wakuwi lilongu na wawili pambwega na kuwagambira gweka yawu pawaweriti wankugendagenda.

18 Si, vi farom upp till Jerusalem, och menniskones Son skall öfverantvardas dem öfversta Prestomen, och dem Skriftlärdom; och de skola döma honom till döden.

Kawagambira, “Mpikaniri, twankugenda Yerusalemu, aku Mwana gwa Muntu hawambati na kumjega kwa Watambika wakulu na wafunda wa Malagaliru. Womberi hawamtozi kumlaga

19 Och de skola öfverantvarda honom Hedningomen, till att begabbas, och hudflängas, och korsfästas; och tredje dagen skall han uppstå igen.

na hawawapanani wantu wa isi zimonga, womberi hawamtenderi lidufiya na hawamkomi na hawamlagi kwa kumkong'ondera mulupingika na lishaka lya tatu kwanjira pakahowiti hakazyuki.”

20 Då steg Zebedei söners moder fram till honom med sina söner, tillbad honom, och begärade något af honom.

Shakapanu mdala gwa Zebedayu kiziti kwa Yesu pamuhera na wana wakuwi wawili, kamsuntamalira na kumluwa shintu.

21 Då sade han till henne: Hvad vill du? Sade hon till honom: Låt dessa två mina söner sitta i ditt rike; den ena på dina högra hand, och den andra på dina venstra.

Yesu kamkosiya, “Gufira shishi?” Mawu uliya kamwankula, “Gunahidi neni kuwera wana waneni awa wawili hawalivagi yumu uwega waku wa kumliwu na yumonga uwega waku wa kumshigi, shipindi paguwera Mfalumi.”

22 Då svarade Jesus, och sade: I veten icke hvad I bedjen; kunnen I dricka den kalken, som jag skall dricka, och döpas med det dopet, som jag döpes med? Då sade de till honom: Ja, väl.

Yesu kawankula wana walii, “Muvimana ndiri shamluwa. Hashi, muweza kulandira lutekeru lwa ndabibiku lwanfira kulandira neni?” Womberi wamwankula, “Tuweza.”

23 Sade han till dem: Min kalk skolen I visst dricka, och döpas med det dop, som jag döpes med; men sitta på mina högra hand och venstra står icke mig till att gifva, utan dem som det tillredt är af minom Fader.

Yesu kawagambira, “Nakaka hamlandiri lutekeru lwangu. Kumbiti neni hapeni ntakuli yoshi hakalivagi kumliwu ama kumshigi kwaneni. Shitwatira ashi ndo sha woseri yawatulilwa kala na Tati gwangu.”

24 När de tio det hörde, vordo de misslynte på de två bröderna.

Wafundwa wamonga walii pawapikaniriti aga, wawakalaliti walongu wawili walii.

25 Då kallade Jesus dem till sig, och sade: I veten, att verldslige Förstar äro rådande, och de som herrar äro, hafva magtena.

Su Yesu kawashema woseri pamuhera na kawagambira, “Muvimana kuwera wakolamlima wa isi zimonga wankuwakola wantu wawu kwa makakala na walongoziya wawu wanauwezu nentu.

26 Så skall det icke vara ibland eder; utan den, som vill vara mägtig ibland eder, han vare edar tjenare.

Kumbiti kwa mwenga naiwera gambira womberi pakati penu. Handa pakati penu kwana muntu yakafira kuwera mkulu, kaweri ntumintumi gwa wantu woseri.

27 Och hvilken ibland eder vill vara den främste, han vare edar dräng.

Handa pakati penu kwana muntu yakafira kuwera gwa kwanja, kaweri ntumintumi gwenu.

28 Såsom menniskones Son är icke kommen, på det han vill låta tjena sig, utan att han vill tjena, och gifva sitt lif till återlösning för många.

Na neni Mwana gwa Muntu niziti ndiri wantenderi, kumbiti niziti kutenda na kuwulaviya ukomu wangu, su nuwalopoziyi wantu wavuwa.”

29 Och när de gingo utaf Jericho, följde honom mycket folk.

Yesu pamuhera na wantumintumi wakuwi pakaweriti wankuwuka lushi lwa Yeriku, lipinga likulu lya wantu limfatiti.

30 Och si, två blinde såto vid vägen; och när de hörde, att Jesus gick der fram, ropade de, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.

Su kuweriti na wanalwisi wawili walivaga pampeku pa njira, wapikiniriti kuwera Yesu kankupita peni paliya, su wanjiti kubotanga, “Mtuwa, Mwana gwa Dawudi! Gutuwoneri lusungu!”

31 Men folket näpste dem, att de skulle tiga. Då ropade de dessmer, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.

Lipinga lya wantu liwakalipira na kuwagambira wanyamali. Kumbiti womberi wongera kubotanga, “Mtuwa, Mwana gwa Dawudi! Gutuwoneri lusungu!”

32 Då stadnade Jesus, och kallade dem, och sade: Hvad viljen I, att jag skall göra eder?

Yesu kagoloka kawashema womberi. Su kawakosiya, “Mfira nuwatenderi shishi?”

33 De sade till honom: Herre, att vår ögon måtte öppnas.

Womberi wamwankula, “Mtuwa, tuluwa kuwona!”

34 Då varkunnade sig Jesus öfver dem, och tog på deras ögon; och straxt fingo de sina syn, och följde honom.

Su Yesu kawawonera lusungu, kawashinkula masu gawu, na palaa paliya waweziti kuwona na wamfatiti.