< Markus 8 >
1 Uti de dagar, då folket var ganska mycket, och hade intet det de äta kunde, kallade Jesus till sig sina Lärjungar, och sade till dem:
I vei am ngsawk ham se, khyang khawjah Jesuha veia ngbum law be tüki he. Ami ei vai ipi am lawei u se, Jesuh naw axüisaw he jah khü lü,
2 Jag varkunnar mig öfver folket; ty de hafva nu i tre dagar töfvat när mig, och hafva intet äta;
“Hina khyang he naw na mthimhmatei ve u, mhmüp kthum ka veia awm pängki he atuh ami ei vai ipi am ve.
3 Och om jag låter dem fastande gå hem, gifvas de upp i vägen; ty somlige utaf dem voro komne långväga.
Ei ka ami ima ka jah tüih be üng mä lam cäpa bawng u lü khuikha khai he ni; isetiüng avang he bawk bawk ta ami lawnak thuksihki,” a ti.
4 Och hans Lärjungar svarade honom: Hvar tager man bröd här i öknene, der man dem med mätta kan?
Axüisaw he naw, “U naw, hina khawkhyawng khawa khyang hijaha ei khyawh vai hmu thei khai ni?” tia ami msang.
5 Då sporde han dem: Huru mång bröd hafven I? Svarade de: Sju.
Jesuh naw, “Muk ijah nami taki?” ti lü jah kthäh se, “Khyüh” ami ti.
6 Och han böd folket sätta sig ned på jordena; och han tog de sju bröd, tackade, bröt, och gaf sina Lärjungar; att de skulle lägga dem fram; och de lade fram för folket.
Jesuh naw khyang he mdeka khana a jah ngawsak. Acunüng muk khyüh lo lü Pamhnama veia jenaka ngthu pyen lü, jah bo lü, axüisaw he am khyang hea veia ami jah yet vaia jah pe se, axüisaw he naw ami jah yet.
7 Hade de ock några små fiskar; och då han välsignat hade, bad han ock lägga dem fram.
Nga ajaw ami tak pi Jesuh naw Pamhnama veia jenak pyen lü ami yet vaia axüisaw he a jah pet.
8 Så åto de, och vordo mätte; och de togo upp sju korgar med aflefvor, som öfver voro.
Ami van naw ei u lü phüki he. Ami ei käna axüisaw he naw mkhäm u se akpawih cä khyüh lawki.
9 Och de der ätit hade, voro vid fyratusend; och så lät han fara dem.
Eikie cun thawng phyü lawki he. Acun käna jah tüih be se
10 Och straxt steg han till skepps med sina Lärjungar, och kom intill de landsändar Dalmanutha.
mlawng üng axüisaw he am lut u lü Damanuta khawa citki he.
11 Och de Phariseer gingo ut, och begynte disputera med honom, frestande honom, och begärande af honom tecken af himmelen.
Pharise avang Jesuha veia law u lü ngcuhpüiki he naw, Pamhnam naw a kcangnak angsingnak vaia mhnüteinak khanaka müncankse ami kthäh.
12 Då suckade han i sinom Anda, och sade: Hvi söker detta slägtet tecken? Sannerliga säger jag eder: Desso slägte skall intet tecken gifvas.
Cunsepi Jesuh naw a mlungmthin k’uma aktäa ngko lü, “Ise atuha kcün khyang he naw müncankse ami kthäh ni? Akcanga ka ning jah mthehki! Msingnak mat pi am ning jah mhnüh hlü ve nawng,” a ti.
13 Så gaf han dem öfver; och gick åter i skeppet, och for utöfver.
Jah yawk hütki naw mlawng üng lut be lü tuili cayea citki.
14 Och de hade förgätit taga bröd, så att de hade icke mer än ett bröd med sig i skeppet.
Axüisaw he naw ami ei khyawh vai muk mhnih hüt u lü mlawng üng muk mat däng taki he.
15 Då böd han dem, sägandes: Ser till, vakter eder för de Phariseers surdeg, och för Herodis surdeg.
Jesuh naw, “Pharise hea nghngenla Heroda nghngen üng ngxungei kyu u lü ngcäiei na ua,” a ti.
16 Och de tänkte hit och dit, sägande emellan sig: Det äret, vi hafve intet bröd.
Axüisaw he naw, “Muk am mi ta se va hinkba pyen mäih ja,” tia ngthähki he.
17 Då Jesus det förnam, sade han till dem: Hvad bekymren I eder, att I hafven icke bröd? Kunnen I ännu intet akta, eller förstå? Hafven I ännu edor hjerta förblindadt?
Jesuh naw ami ngthäh kyu jah ksing lü, “I vai muk am nami taka phäha nami ngthäh kyuki ni? Atuh pi nami mlungmthin am am nami ksing hamki aw? Nami mlung nghlang hamki aw?
18 Hafvandes ögon, och sen intet? och hafvandes öron, och hören intet?
Mik mah u lü am nami hmuki aw? Nghnga mah u lü am nami ngjaki aw? Am nami süm hamki aw?
19 Och minnens I icke, då jag bröt fem bröd ibland femtusend, huru många korgar upptogen I fulla med aflefvor? Sade de: Tolf.
Kei naw muk mhma khyang thawng mhma phäha ka pawh üng, kpawihki cä ijaha ni nami kaw?” ti se, amimi naw, “Xaleinghngih,” ami ti.
20 Och då jag bröt sju bröd ibland fyratusend, huru många korgar upptogen I utaf de aflefvor? De sade: Sju.
“Acun käna muk khyüh khyang thawng kphyüa phäha ka pawh üng kpawihki cä ijah ni nami kaw?” ti se, amimi naw, “Cä khyüh,” ami ti.
21 Och han sade till dem: Hvi förstån I då intet?
Jesuh naw, “Acunüng ihawkba am ksing u lü nami awmki ni?” a ti.
22 Och han kom till Bethsaida; och de hade fram för honom en blindan, och bådo honom, att han ville taga på honom.
Bethsaida khawa law u se Jesuha veia a mik müki mat khyang avang naw lawpüi u lü a hnet vaia ami nghuinak.
23 Och så tog han den blinda vid handena, och ledde honom utu byn; och spottade i hans ögon, och lade händer på honom, och frågade honom, om han något såg.
Jesuh naw a mik müki a kut üng kpang lü ngnam kpunga cehpüiki naw, a mik üng msawh lü a kut a khana mtaih lü, “Ini na hmu thei,” ti lü, a kthäh.
24 Då såg han upp, och sade: Jag ser folket gå, lika som det vore trä.
A mik müki naw jeng mang lü, “Ä, khyang he thinga mäiha cit hü u se jah hmu veng,” a ti.
25 Sedan lade han åter händerna på hans ögon, och gjorde det så att han fick synen igen; och vardt så botad, att han sedan såg klarliga alla.
Jesuh naw a kut cun a mika khana mtaih beki naw, yet lü a teng süm vaia a mtheh. Acunüng a mik vai law be se, avan a ngkhaia hmu theiki.
26 Och han lät gå honom hem, och sade: Gack intet in i byn, och säg icke heller det någrom derinne.
Jesuh naw a ima tüi be lü, “Ngnam k’uma ä cit bea,” ti lü a mtheh.
27 Och Jesus gick ut, och hans Lärjungar, till de byar vid Cesarea, som kallas Philippi; och i vägen frågade han sina Lärjungar, sägandes till dem: Hvem säger folket mig vara?
Acunüng Jesuh la axüisaw he cun Kesari Philipih pei ngnam hea citki he. Lama, “Khyang he naw, ua ni ami na ngaih?” ti se,
28 De svarade: Johannes Döparen; och somlige Elias; och somlige en af Propheterna.
“Baptican Johan; avang naw Elijah; avang naw sahma he üngka mat mat,” ti ve u ami ti.
29 Då sade han till dem: Hvem sägen I mig vara? Svarade Petrus, och sade till honom: Du äst Christus.
Jesuh naw, “Nangmi naw mä ua ni nami na ngaih?” ti se, Pita naw, “Nang cun Mesijah ni,” ti lü a msang.
30 Då hotade han dem, att de skulle ingom säga om honom;
Acunüng Jesuh naw, “U pi ä mtheh ua” a ti.
31 Och begynte till att undervisa dem, att menniskones Son skulle mycket lida, och förkastas af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda, och dödas; och efter tre dagar uppstå igen.
Acunüng Jesuh naw, “Khyanga Capa cun mkhuimkha khai he, axüngvai he, ktaiyü ktung he la, thum jah mtheiki he naw mah u lü, hnim khai he, acunüng amhmüp kthum üng tho law be khai,” ti lü a jah mtheh.
32 Och talade han det talet uppenbart. Då tog Petrus honom till sig, och begynte näpsa honom.
Acukba angsinga ngthu jah mtheh se Pita naw akcea khü lü a ksenak.
33 Då vände han sig om, och såg på sina Lärjungar, och näpste Petrum, sägandes: Gack bort ifrå mig, du Satan; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskor tillhörer.
Cunsepi Jesuh naw nghlat hü lü, axüisaw he jah teng lü, Pita üng, “Khawyam aw, ka vei üngka naw cita; na ngaihkyunak Pamhnama vei üngkaa am kya lü khyang üngkaa ni a kya ve,” ti lü a ksenak be.
34 Och kallade han till sig folket, med sina Lärjungar, och sade till dem: Den mig vill följa, han försake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
Acunüng Jesuh naw khyang he la axüisaw he a veia jah khü lü, “Upi ka veia na läk law khaia büki naw amät naw amät yawk lü, a kutlamktung kawt lü, na läk law se.
35 Ty den, som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och den som mister sitt lif, för mina och Evangelii skull, han skall det behålla.
Isetiakyaüng, upi amäta xünnak küikyanei khaia büki naw mkhyüh lü, upi a xünnak keia phäha ja thangkdaw phäha mkhyühki cun naw küikyanei khai.
36 Ty hvad hjelper det menniskone, om hon kunde vinna hela verldena, och toge skada till sin själ?
Khyang naw khawmdek avan ka na lü, a xünnak a mkhyüh üng i ngmang na khai ni? I am ngmang na.
37 Eller hvad kan en menniska gifva, der hon sin själ med lösa må?
A xünnak a yahnak be thei vaia i am pi am thawng be thei.
38 Men den som blyges vid mig och min ord, uti detta horiska och syndiga slägtet, vid honom skall ock menniskones Son blygas, när han kommer i sins Faders härlighet, med de helga Änglar.
Hina Mhnam am ktäkie la katnaka mhmüp he üng, upi kei la keia mtheimthangnaka phäh ngkekhyakeiki he cun Khyanga Capa naw pi a Pa hlüngtainak la khankhawngsä ngcim he am a law be üng jah ngkekhyakei na be khai,” a ti.