< Job 8 >
1 Då svarade Bildad af Suah, och sade:
Then Bildad the Shuhite answered,
2 Huru länge vill du sådana tala, och låta dins muns tal hafva ett sådant högmod?
"How long will you speak these things? Shall the words of your mouth be a mighty wind?
3 Menar du, att Gud dömmer orätt; eller den Allsmägtige skall vrida rätten?
Does God pervert justice? Or does Shaddai pervert righteousness?
4 Om dine söner hafva syndat för honom, så hafver han förkastat dem för deras missgernings skull.
If your children have sinned against him, He has delivered them into the hand of their disobedience.
5 Men om du i tid gifver dig in till Gud, och beder den Allsmägtiga;
If you want to seek God diligently, make your petition to Shaddai.
6 Och om du äst ren och from, så varder han uppvakandes till dig, och varder åter upprättandes boningen för dina rättfärdighets skull;
If you were pure and upright, surely now he would awaken for you, and make the habitation of your righteousness prosperous.
7 Och der du tillförene hafver haft litet, skall det härefter ganska mycket förökas.
Though your beginning was small, yet your latter end would greatly increase.
8 Ty fråga de slägter, som i förtiden varit hafva, och tag dig före att fråga deras fäder;
"Please inquire of past generations. Find out about the learning of their fathers.
9 Ty vi äre såsom i går komne, och vete intet; vårt lif är en skugge på jordene.
(For we are but of yesterday, and know nothing, because our days on earth are a shadow.)
10 De skola lära dig, och säga dig det, och gifva sitt tal före utaf sitt hjerta.
Shall they not teach you, tell you, and utter words out of their heart?
11 Icke kan säfvet växa, utan det står i vätsko; eller gräs växa utan vatten.
"Can the papyrus grow up without mire? Can the rushes grow without water?
12 Eljest, medan det än står i blomster, förr än det afhugget varder, förtorkas det, förr än man hö bergar.
While it is yet in its greenness, not cut down, it withers before any other reed.
13 Så går allom dem som förgäta Gud, och de skrymtares hopp varder förtappadt;
So are the paths of all who forget God. The hope of the godless man shall perish,
14 Ty hans tröst blifver omintet, och hans hopp såsom ett dvergsnät.
Whose confidence shall break apart, Whose trust is a spider's web.
15 Han förlåter sig på sitt hus, och skall dock icke, bestå; han skall hålla sig derintill, och dock icke beständig blifva.
He shall lean on his house, but it shall not stand. He shall cling to it, but it shall not endure.
16 Det grönskas väl förr än solen kommer, och qvistar växa uti dess örtagård;
He is green before the sun. His shoots go forth over his garden.
17 Dess säd står tjock vid källor, och dess hus på stenar.
His roots are wrapped around the rock pile. He sees the place of stones.
18 Men när han uppsluker honom af sitt rum, ställer han sig emot honom, såsom han kände honom intet.
If he is destroyed from his place, then it shall deny him, saying, 'I have not seen you.'
19 Si, detta är fröjden i dess väsende; och annor växa upp igen af stoftet.
Look, this is the joy of his way: out of the earth, others shall spring.
20 Derföre, si, att Gud icke förkastar de goda, och icke uppehåller de ondas hand;
"Look, God will not cast away a blameless man, neither will he uphold the evildoers.
21 Tilldess din mun varder full med löje, och dine läppar fulle med fröjd.
He will still fill your mouth with laughter, your lips with shouting.
22 Men de, som dig hata, skola komma på skam, och de ogudaktigas boning skall icke blifva beståndandes.
Those who hate you shall be clothed with shame. The tent of the wicked shall be no more."