Job 29
1 Och Job hof åter upp sitt ordspråk, och sade:
Ningĩ Ayubu nĩathiire na mbere kwaria, akiuga atĩrĩ:
2 Ack! att jag vore såsom uti de förra månader, uti de dagar då Gud bevarade mig.
“Naarĩ korwo no haane ũrĩa ndaatariĩ mĩeri ĩrĩa ya tene, matukũ-inĩ marĩa Ngai aamenyagĩrĩra,
3 Då hans lykta sken öfver mitt hufvud, och jag i mörkrena gick vid hans ljus;
rĩrĩa tawa wake wamũrĩkaga igũrũ rĩa mũtwe wakwa, na ũndũ wa ũtheri wake ngatuĩkanagĩria nduma-inĩ!
4 Såsom jag var i min ungdoms tid, då Guds hemlighet var öfver mina hyddo;
Korwo ndariĩ ũrĩa ndatariĩ matukũ-inĩ marĩa ndagaacĩire biũ, hĩndĩ ĩrĩa kuumĩrania ngoro na Ngai kwarathimaga nyũmba yakwa,
5 Då den Allsmägtige ännu med mig var, och mine tjenare allt omkring mig;
rĩrĩa Mwene-Hinya-Wothe aarĩ hamwe na niĩ, nacio ciana ciakwa ikandigiicĩria,
6 Då jag tvådde min väg uti smör, och hälleberget utgöt mig oljoflodar;
rĩrĩa gacĩra gakwa kaihũgĩtio nĩ kĩrimũ kĩa iria, naruo rwaro rwa ihiga rũgaatherũkagĩra tũrũũĩ twa maguta ma mũtamaiyũ!
7 Då jag utgick till stadsporten, och lät bereda mig mitt säte på gatone;
“Rĩrĩa ndaathiiaga kĩhingo-inĩ kĩa itũũra inene, na ngaikarĩra gĩtĩ gĩakwa hau kĩaraho-inĩ-rĩ,
8 Då mig ynglingar sågo, och undstungo sig, och de gamle uppstodo för mig;
aanake maanyonaga makeehera, nao athuuri makarũgama,
9 Då de öfverste igen vände att tala, och lade sina hand på sin mun;
andũ arĩa anene maatigaga kwaria, makahumbĩra tũnua twao na moko;
10 Då Förstarnas röst gömde sig undan, och deras tunga lådde vid deras gom.
mĩgambo ya andũ arĩa marĩ igweta ĩgakirio, nacio nĩmĩ ciao ikanyiitana na karakara.
11 Ty hvilkens öra mig hörde, den prisade mig saligan; och hvilkens öga mig såg, den vittnade om mig.
Ũrĩa wothe wanjiguaga ngĩaria aaragia wega igũrũ rĩakwa, nao arĩa maanyonaga makangaathĩrĩria,
12 Förty jag halp den fattiga, som ropade, och den faderlösa, som ingen hjelpare hade.
nĩ ũndũ nĩndahatũraga arĩa athĩĩni maakaya mateithio, o na arĩa mataarĩ na maithe maagĩte mũndũ wa kũmateithia.
13 Dens välsignelse, som förgås skulle, kom öfver mig; och jag tröstade enkones hjerta.
Mũndũ agĩkua nĩandaathimaga; nĩndatũmaga ngoro ya mũtumia wa ndigwa ĩine.
14 Rättfärdighet var min klädebonad, den iklädde jag såsom en kjortel; och min dom var min skrud.
Ndehumbaga ũthingu ta nguo; ciira wa kĩhooto nĩguo warĩ nguo yakwa ya igũrũ, o na kĩremba gĩakwa.
15 Jag var dens blindas öga, och dens haltas fot.
Nĩ niĩ ndaarĩ maitho ma arĩa atumumu, na magũrũ ma arĩa ithua.
16 Jag var de fattigas fader, och hvilken sak jag icke visste, den utfrågade jag.
Ndaarĩ ithe wa arĩa abatari; nĩndaciiragĩrĩra o na mũndũ itooĩ.
17 Jag sönderslog dens orättfärdigas oxlatänder, och tog rofvet utu hans tänder.
Ningĩ nĩndoinangaga magego ma arĩa aaganu, na ngahuria arĩa maarĩ magego-inĩ mao.
18 Jag tänkte: Jag vill dö uti mitt näste, och göra mina dagar många såsom sand.
“Ndeciiragia atĩrĩ, ‘Niĩ ngaakuĩra gwakwa nyũmba, matukũ makwa marĩ maingĩ ta mũthanga.
19 Min säd gick upp af vätsko, och dagg blef öfver min årsväxt.
Mĩri yakwa ĩgataamba ĩkinye maaĩ-inĩ, narĩo ireera rĩkoragwo honge-inĩ ciakwa ũtukũ wothe.
20 Min härlighet förnyade sig för mig, och min båge förvandlade sig i mine hand.
Riiri wakwa ũgũtũũra werũhagio thĩinĩ wakwa, naguo ũta wakwa ũtũũre ũrĩ mwerũ guoko-inĩ gwakwa.’
21 De hörde mig, och tigde; och vaktade uppå mitt råd.
“Andũ maathikagĩrĩria marĩ na kĩĩrĩgĩrĩro, meetagĩrĩra kĩrĩra gĩakwa makirĩte.
22 Efter min ord talade ingen mer, och mitt tal dröp på dem.
Ndaarĩkia kwaria-rĩ, matiacookaga kwaria; ciugo ciakwa ciatoonyaga matũ mao kahora ihooreire.
23 De vaktade på mig såsom på regn, och uppgapade med munnen såsom efter aftonregn.
Maanjetagĩrĩra ta andũ metereire mbura, na makanyua ciugo ciakwa o ta mbura ĩrĩa ya kũrigĩrĩria.
24 Om jag log till dem, förläto de sig intet deruppå; och torde intet bedröfva mig.
Ndaamathekathekagia moorĩtwo nĩ hinya makaaga gwĩtĩkia; ũtheri wa ũthiũ wakwa warĩ wa bata mũno kũrĩ o.
25 När jag ville komma till deras handlingar, så måste jag sitta främst; och bodde såsom en Konung ibland krigsfolk, då jag hugsvalade dem som sorgfulle voro.
Nĩ niĩ ndamoonagia njĩra, ngaikaraga ta ndĩ mũnene wao; ndatũũraga ta mũthamaki arĩ gatagatĩ ga ita rĩake; ningĩ ndaatariĩ ta mũndũ ũrĩa ũhooragĩria arĩa maracakaya.
