Job 21
1 Job svarade och sade:
Then Job answered and said:
2 Hörer dock till min ord, och låter säga eder;
Hear diligently my speech; and let this be your consolations.
3 Hafver tålamod med mig, att jag ock må tala; och görer sedan spott af mig.
Suffer me, that I may speak; and after that I have spoken, mock on.
4 Månn jag handla med en mennisko, att min ande icke skulle härutinnan ångse varda?
As for me, is my complaint to man? Or why should I not be impatient?
5 Vänder eder hit till mig; I skolen förundra eder, och måsten lägga handena på munnen.
Turn unto me, and be astonished, and lay your hand upon your mouth.
6 När jag tänker deruppå, så förskräckes jag; och ett bäfvande kommer uppå mitt kött.
Even when I remember I am affrighted, and horror hath taketh hold on my flesh.
7 Hvi lefva då de ogudaktige, varda gamle, och växa till i ägodelar?
Wherefore do the wicked live, become old, yea, wax mighty in power?
8 Deras säd är säker omkring dem, och deras afföda är när dem.
Their seed is established in their sight with them, and their offspring before their eyes.
9 Deras hus hafver frid för räddhåga, och Guds ris är icke öfver dem.
Their houses are safe, without fear, neither is the rod of God upon them.
10 Deras oxa släpper man till, ock missgår icke; deras ko kalfvar, och är icke ofruktsam.
Their bull gendereth, and faileth not; their cow calveth, and casteth not her calf.
11 Deras unga barn gå ut såsom en hjord, och deras barn springa.
They send forth their little ones like a flock, and their children dance.
12 De fröjda sig med trummor och harpor, och äro glade med pipande;
They sing to the timbrel and harp, and rejoice at the sound of the pipe.
13 De varda gamle med göda dagar, och förskräckas som nogast ett ögnablick för helvetet; (Sheol h7585)
They spend their days in prosperity, and peacefully they go down to the grave. (Sheol h7585)
14 De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss; vi vilje intet veta af dina vägar;
Yet they said unto God: 'Depart from us; for we desire not the knowledge of Thy ways.
15 Ho är den Allsmägtige, att vi honom tjena skole? Eller hvad kan det båta oss, om vi löpe emot honom?
What is the Almighty, that we should serve Him? And what profit should we have, if we pray unto Him?' —
16 Men si, deras ägodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne vara långt ifrå mig.
Lo, their prosperity is not in their hand; the counsel of the wicked is far from me.
17 Huru varder de ogudaktigas lykta utsläckt; och deras förderf kommer öfver dem? Han skall utskifta jämmer i sine vrede.
How oft is it that the lamp of the wicked is put out? that their calamity cometh upon them? that He distributeth pains in His anger?
18 De skola varda såsom strå för vädret, och såsom agnar, hvilka stormen bortförer.
That they are as stubble before the wind, and as chaff that the storm stealeth away?
19 Gud förvarar hans barnom bedröfvelse; när han skall löna honom, då skall man förnimmat,
'God layeth up his iniquity for his children!' — let Him recompense it unto himself, that he may know it.
20 Hans ögon skola se hans förderf, och af dens Allsmägtigas vrede skall han dricka.
Let his own eyes see his destruction, and let him drink of the wrath of the Almighty.
21 Ty ho skall hafva behag till hans hus efter honom? Och hans månaders tal skall näppliga halft blifva.
For what pleasure hath he in his house after him? seeing the number of his months is determined.
22 Ho vill lära Gud, den ock dömer de höga?
Shall any teach God knowledge? seeing it is He that judgeth those that are high.
23 Denne dör frisk och helbregda, rik och säll.
One dieth in his full strength, being wholly at ease and quiet;
24 Hans mjölkekar äro full med mjölk, och hans ben varda full med märg.
His pails are full of milk, and the marrow of his bones is moistened.
25 Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
And another dieth in bitterness of soul, and hath never tasted of good.
26 Och de ligga tillhopa med hvarannan i jordene, och matkar öfvertäcka dem.
They lie down alike in the dust, and the worm covereth them.
27 Si, jag känner väl edra tankar, och edor vrånga anslag emot mig.
Behold, I know your thoughts, and the devices which ye wrongfully imagine against me.
28 Ty I sägen: Hvar är Förstans hus? Och hvar äro hyddorna, der de ogudaktige bodde?
For ye say: 'Where is the house of the prince? And where is the tent wherein the wicked dwelt?'
29 Talen I dock derom såsom meniga folket; och veten icke hvad de andras väsende betyder?
Have ye not asked them that go by the way; and will ye misdeem their tokens,
30 Ty den onde varder behållen intill förderfvelsens dag, och intill vredenes dag blifver han.
That the evil man is reserved to the day of calamity, that they are led forth to the day of wrath?
31 Ho vill säga hvad han förtjenar, när man det utvärtes anser? Ho vill vedergälla honom hvad han gör?
But who shall declare his way to his face? And who shall repay him what he hath done?
32 Men han varder bortdragen till grafvena, och man vaktar efter honom i högomen.
For he is borne to the grave, and watch is kept over his tomb.
33 Bäckaslem behagar honom väl, och alla menniskor varda dragna efter honom; och uppå dem, som för honom varit hafva, är intet tal.
The clods of the valley are sweet unto him, and all men draw after him, as there were innumerable before him.
34 Huru trösten I mig så fåfängt, och edor svar finnas dock orätt?
How then comfort ye me in vain? And as for your answers, there remaineth only faithlessness?
