Jesaja 49

1 Hörer mig, I öar, och I folk, som fjerran ären, gifver akt häruppå: Herren hafver kallat mig af moderlifvet; han hafver tänkt uppå mitt namn, medan jag ännu i moderlifvet var;

Patalinghogi ako, kamong mga baybayon! Hatagi ninyo ako karon ug pagtagad, kamong katawhan nga anaa sa halayo. Gitawag ako ni Yahweh sa akong ngalan sukad pa sa akong pagkahimugso, sa dihang gihimugso ako sa akong inahan niining kalibotana.

2 Och hafver gjort min mun såsom ett skarpt svärd; han hafver öfverskylt mig med sine hands skugga; han hafver gjort mig till en blankan pil, och stungit mig uti sitt koger;

Gihimo niyang sama sa hait nga espada ang akong baba; gitagoan niya ako sa landong sa iyang mga kamot; gihimo niya ako sama sa bag-ong pana; gitagoan niya ako sa baslayan sa mga udyong.

3 Och säger till mig: Du äst min tjenare, Israel, genom hvilken jag vill prisad varda.

Miingon siya kanako, “Ikaw ang akong alagad, Israel, nga gipadayagan sa akong himaya.”

4 Men jag tänkte: Jag arbetade fåfängt, jag hafver fåfängt och onytteliga förtärt mina kraft häruppå; ändock min sak är Herrans, och mitt ämbete hörer minom Gud till.

Apan mitubag ako, “Bisan pa ug gihunahuna ko nga kawang lamang ang akong mga paghago, giusikan ko lamang ang akong kusog sa walay kapuslanan, apan anaa kang Yahweh ang akong hustisya, ug ang akong ganti anaa sa akong Dios.”

5 Och nu, säger Herren, som mig af moderlifvet till sin tjenare beredt hafver, af jag skulle omvända Jacob till honom, på det Israel icke skulle blifva borto; derföre är jag härlig för Herranom, och min Gud är min starkhet;

Karon nagsulti si Yahweh—siya mao ang nag-umol kanako sa tagoangkan aron mahimo niyang alagad, aron pagpahibalik pag-usab kang Jacob, aron mahiusa kaniya ang Israel, kay gipasidunggan ako sa mga mata ni Yahweh, ug ang akong Dios mao ang akong kusog—

6 Och säger: Det är en ringa ting, att du äst min tjenare, till att upprätta Jacobs slägter, och igenföra det förskingrada i Israel; utan jag hafver ock gjort dig till Hedningarnas ljus, att du skall vara min salighet intill verldenes ända.

ug miingon siya, “Gamay lamang kini nga butang alang kanimo nga mahimong akong alagad aron pagatukoron pag-usab ang mga tribo ni Jacob, ug aron ipahibalik ang mga naluwas sa Israel. Himoon ko ikaw nga kahayag ngadto sa mga Gentil, aron mahimo kang akong kaluwasan hangtod sa kinatumyan sa kalibotan.”

7 Så säger Herren Israels förlossare, hans Helige, till de föraktada själar, till det folk der man styggelse vid hafver, till den tjenaren som under tyranner är: Konungar skola se och uppstå, och Förstar skola tillbedja för Herrans skull, som trofast är; för den Heligas skull i Israel, den dig utkorat hafver.

Mao kini ang gisulti ni Yahweh, ang Manluluwas sa Israel, ang Balaang Dios, ngadto sa tawo nga gitamay ang kinabuhi, gidumtan sa kanasoran, ug giulipon sa mga magmamando, “Makita ka sa mga hari ug motindog sila, ug makita ka sa mga prinsipe ug moyukbo sila, tungod kang Yahweh nga matinud-anon, nga bisan ang Balaang Dios sa Israel, nagpili man kanimo.”

8 Detta säger Herren: Jag hafver bönhört dig i behagelig tid, och hafver hulpit dig på salighetenes dag, och hafver bevarat dig, och satt dig till ett förbund i folkena, att du skall upprätta landet, och intaga de förderfvada arf;

Mao kini ang gisulti ni Yahweh, “Sa takna nga makahukom na ako nga ipakita ko ang akong kaluoy tubagon ko ikaw, ug tabangan ko ikaw sa adlaw sa kaluwasan; panalipdan ko ikaw, ug igatugyan ka ingon nga kasabotan alang sa katawhan, aron tukoron pag-usab ang yuta, ug aron ihatag pag-usab ang mapanunod nga awaaw.

9 Till att säga till de fångar: Går ut; och till dem i mörkret: Kommer fram; att de skola föda sig på vägarna, och hafva deras födo på alla högar.

Sultihi ang mga binilanggo, 'Gawas'; ug kadtong anaa sa kangitngit nga mga bilanggoan, 'Pakita kamo.' Manabsab sila sa kadalanan, ug mahimo nilang sabsabanan ang tanang umaw nga bakilid.

10 De skola hvarken hungra eller törsta; dem skall ingen hette eller solen stinga; ty deras förbarmare skall föra dem, och leda dem till vattukällor.

Dili sila gutomon o uhawon; ni ang kainit sa adlaw mopaso kanila, kay siya nga adunay kaluoy kanila mao ang mogiya kanila; giyahan niya sila ngadto sa tuboran sa tubig.

11 Jag skall göra all mina berg till vägar, och mine stigar skola trampade varda.

Unya himoon kong agianan ang kabukiran, ug himoong patag ang kadalanan.”

12 Si, desse skola komma fjerranefter, och si, de andre ifrån nordan, och desse ifrån hafvet, och de andre ifrån Sinims land.

Tan-awa, maggikan kini sa halayo, ang uban maggikan sa amihanan ug sa kasadpan; ug ang uban maggikan sa yuta sa Sinim.

13 Fröjder eder, I himlar, gläd dig, du jord, lofsäger, I berg, med fröjd; ty Herren hafver hugsvalat sitt folk, och förbarmat sig öfver sina elända.

Pag-awit kalangitan, ug pagmaya kayutaan; paghugyaw sa panag-awit, kamong mga kabukiran! Kay hupayon ni Yahweh ang iyang katawhan, ug magmaluluy-on siya sa mga gisakit.

14 Men Zion säger: Herren hafver öfvergifvit mig, Herren hafver förgätit mig.

Apan miingon ang Zion, “Gibiyaan na ako ni Yahweh, ug gikalimtan na ako sa Ginoo.”

15 Månn ock en qvinna kunna förgäta sitt barn, så att hon icke förbarmar sig öfver sins lifs son? Och om hon än förgäten, så vill jag dock icke förgäta dig.

“Mahimo ba nga kalimtan sa babaye ang masuso niyang anak, nga magpasuso diha sa iyang dughan, nga walay kaluoy sa iyang anak nga gihimugso? Oo, mahikalimot sila, apan dili ako mahikalimot kanimo.

16 Si, uppå händerna hafver jag upptecknat dig. Dina murar äro alltid för mig,

Tan-awa, gikulit ko ang imong ngalan sa akong mga palad; ang imong mga paril anaa kanunay sa akong atubangan.

17 Dine uppbyggare skola skynda sig; men dine nederbrytare och förstörare skola draga sig derifrå.

Nagdali sa pagbalik ang imong mga anak, samtang nagpalayo kadtong milaglag kanimo.

18 Lyft din ögon upp allt omkring och se: Alle desse komma församlade till dig; så sant som jag lefver, säger Herren, du skall med allo desso, såsom med en skrud, utiklädd varda, och skall dermed omsvepa dig som en brud.

Tan-awa ang palibot ug imong makita, nga nagkatigom sila ug moduol kanimo. Ingon nga ako buhi—mao kini ang gipahayag ni Yahweh—sul-obon mo gayod sila sama sa mga dayandayan, ug ibutang mo sila sama sa usa ka pangasaw-onon.

19 Ty ditt förödda, förstörda och förderfvade land skall då varda dig allt för trångt till att bo uti, när dine förderfvare långt ifrå dig komma;

Bisan pa man ug nakawang ka ug naawaaw, usa ka yuta nga nagun-ob, diyutay ka na lamang karon alang sa mga lumulupyo, ug mopahilayo kadtong molamoy kanimo.

20 Så att dins ofruktsamhets barn skola ännu säga för din öron: Rummet är mig för trångt; sitt åt dig, att jag må bo när dig.

Madungog nimo ang kabataan nga nahimugso sa takna sa imong kagul-anan nga magaingon, 'Guot na kaayo ang dapit alang kanamo, buhati kami ug lawak, aron makapuyo kami dinhi.'

21 Men du skall säga i ditt hjerta: Ho hafver mig dessa födt? Jag är ofruktsam, ensam, fördrifven och utskjuten; ho hafver mig dessa uppfödt? Si, jag var ensam öfvergifven; hvar voro då desse?

Unya makapangutana ka sa imong kaugalingon, “Kinsa man ang naghimugso niining mga kabataan alang kanako? Nakuhaan ako ug dili makaanak, binihag ug binulagan. Kinsa man ang nagpadako niining mga kabataan? Tan-awa, gibiyaan ako nga nag-inusara; asa man kini gikan?'”

22 Så säger Herren Herren: Si, jag vill upplyfta min hand till Hedningarna, och uppresa mitt baner till folken, så skola de bära dina söner fram på armarna, och draga dina döttrar på axlarna.

Mao kini ang gisulti ni Yahweh nga Ginoo, “Tan-awa, ituboy ko ang akong kamot ngadto sa kanasoran; ituboy ko ang akong ilhanan nga bandira ngadto sa katawhan. Kugoson nila ang imong mga anak nga lalaki sa ilang mga bukton ug sung-ayon nila sa ilang mga abaga ang imong mga anak nga babaye.

23 Och Konungar skola vara dine skaffare, och deras Förstinnor dina ammor. De skola för dig nederfalla till jordena på ansigtet, och sleka dina fötters stoft. Då skall du förnimma, att jag är Herren, på hvilkom ingen till skam varder, som hoppas uppå mig.

Mahimo nimong amahan ang mga hari nga maoy mag-atiman kanimo, ug ang ilang mga rayna maoy magpasuso kanimo; mangyukbo sila ug manghapa sa imong atubangan ug tilapan ang abog sa imong mga tiil; ug imong masayran nga ako si Yahweh; kadtong magpaabot kanako dili mahiagom sa kaulawan.”

24 Kan man ock taga enom kämpa hans rof bort, eller kan man lösgöra ens rättfärdigs fångar?

Mailog ba ang nakuha nga mga butang gikan sa manggugubat, o maluwas ba ang mga binihag gikan sa kabangis?

25 Ty så säger Herren: Nu skola de fångar kämpanom borttagne varda, och dess starkas rof löst varda, och jag skall träta med dina trätare, och hjelpa dina barn.

Apan mao kini ang gisulti ni Yahweh, “Oo, mailog ang mga binihag gikan sa mga manggugubat, ug maluwas ang mga butang; kay babagan ko ang imong mga kaaway ug luwason ko ang imong anak.”

26 Och jag skall spisa dina plågare med deras eget kött, och de skola druckne varda af sitt eget blod, såsom af sött vin; och allt kött skall förnimma, att jag är Herren din Frälsare, och din förlossare, den mägtige i Jacob.

Pakan-on ko ang mga nagdaogdaog kanimo sa ilang kaugalingong mga unod; ug mangahubog sila sa ilang kaugalingong mga dugo, nga sama kini sa bino. Unya masayran sa tanang katawhan nga ako, si Yahweh, ako ang imong Manluluwas ug ang imong Manunubos, ang Gamhanang Dios ni Jacob.”