< 5 Mosebok 19 >
1 När Herren din Gud hafver utrotat folket, hvilkets land Herren din Gud dig gifva skall, att du dem intager, och bor i deras städer och husom;
BOEIPA na Pathen loh namtom rhoek te a phae. Amih kah khohmuen te BOEIPA na Pathen loh nang ham ni a. khueh. Te dongah amih te na haek tih a khopuei rhoek neh amih im dongah kho na sak vaengah,
2 Så skall du afskilja dig tre städer i landena, som Herren din Gud dig gifva skall till att intaga;
BOEIPA na Pathen loh nang pang sak ham a khueh na khohmuen khui ah khopuei pathum te namah loh hoep.
3 Och skall utvälja belägna rum, och skifta dins lands gränsor, som Herren din Gud dig utdelandes varder, i tre delar; att dit må fly den som ett mandråp gjort hafver.
BOEIPA na Pathen loh nang m'pang sak na khohmuen rhi ah longpuei sael lamtah pathum la saii. Te daengah ni hlang aka ngawn tholh boeih loh te lam te rhaelrham vetih a om thai eh.
4 Och det skall vara saken, att dit skall fly den som ett mandråp gjort hafver, att han må lefva. Om någor slår sina nästa icke med vilja, och hafver tillförene intet hat haft till honom;
Tahae olka he tah hlang aka ngawn tih pahoi aka rhaelrham hamla om pah saeh. Te daengah ni hlaem hlaemvai ah khaw hmuhuet ngawn pawt dae poek mueh la a hui aka ngawn te a hing eh.
5 Utan såsom någor ginge med sin nästa i skogen till att hugga ved, och hofve med handene yxena upp till att hugga veden och jernet fölle af skaftet, och råkade hans nästa, så att han blefve död; den skall uti en af dessa städerna fly, och få lefva;
Thing top hamla a hui neh duup la cet tih thing a vung vaengah a kut dongkah hai te vik tling mai ni. Te vaengah haitueng dongkah thi coe tih a hui te a dae dongah a duek atah te rhoek kah khopuei khat khat khuila rhaelrham saeh lamtah hing saeh.
6 På det blodhämnaren icke skall fara efter dråparen, medan hans hjerta förbittradt är, och få fatt på honom, om vägen är lång, och slå hans själ; ändock han till döds icke brutit hafver, efter han tillförene intet hat till honom haft hade.
Thii phu aka suk loh a thin ling tih hlang aka ngawn hnuk te a hloem vaengah longpuei sen vetih a kae vaengah a hinglu vik ngawn pah ve. A duek te hlaem hlavai vaengah khaw a hmuhuet van oeh pawt dongah a dueknah ham tah laitloeknah khueh boeh.
7 Derföre bjuder jag dig, att du afskiljer tre städer.
Te dongah ni kai loh, “Namah ham khopuei pathum hoep,” ka ti tih nang kang uen.
8 Och om Herren din Gud dina landsändar utvidgandes varder, såsom han dina fäder svorit hafver, och gifver dig allt det landet, som han dina fäder lofvat hafver att gifva;
Na pa rhoek taengkah a toemngam vanbangla na khorhi te BOEIPA na Pathen loh a aeh tih na pa rhoek taengah paek hamla a thui khohmuen pum nang taengah m'paek vaengah,
9 Om du annars håller all dessa buden, att du gör derefter, som jag dig bjuder i denna dag, att du älskar Herran din Gud, och vandrar i hans vägar i dina lifsdagar, så skall du ännu tre städer lägga till dessa tre städer;
tihnin ah kai loh nang kang uen olpaek boeih he na vai ham neh BOEIPA na Pathen te na lungnah tih a longpuei ah hnin takuem pongpa hamla ngaithuen lamtah he rhoek pathum he khopuei pathum nen khaw namah loh koep thap.
10 På det oskyldigt blod icke skall utgjutet varda i dino lande, som Herren din Gud dig till arfs gifva skall, och blodskulder komma öfver dig.
Te dongah BOEIPA na Pathen loh nang ham rho la m'paek na khohmuen ah ommongsitoe kah a thii he long boel saeh. Na pum dongah hlang thii kap van ve.
11 Men om någor hafver hat emot sin nästa, och vaktar efter honom, och han går åstad, och slår honom hans själ ihjäl, och flyr uti en af dessa städer;
Tedae hlang pakhat aka om loh a hui te a hmuhuet tih anih a rhongngol thil mai ni. Te phoeiah a pai thil tih a hinglu te a ngawn. A hui te duek tih hlang aka ngawn te he rhoek kah khopuei khat khat la a rhaelrham atah.
12 Så skola de äldste i hans stad sända dit, och låta hemta honom dädan, och få honom i blodhämnarens händer, att han skall dräpas.
A khopuei kah patong rhoek te tueih uh saeh lamtah hlang aka ngawn te lo uh saeh. Te phoeiah anih te thii phu aka suk kut ah tloeng uh saeh lamtah duek saeh.
13 Din ögon skola intet skona honom, och skall borttaga oskyldigt blod af Israel, på det att dig må väl gå.
Anih te na mik long khaw rhen boel saeh. Ommongsitoe kah thii aka long sak te Israel khui lamloh na voeih daengah ni namah ham khaw a then.
14 Du skall icke dins nästas råmärke flytta, hvilka förfäderna satt hafva i dinom arfvedel, den du ärfver i landena, som Herren din Gud dig gifvit hafver att intaga.
BOEIPA na Pathen loh nang kah na pang ham m'paek khohmuen kah rho na pang dongah hlamat kah rhoek loh a suem uh na hui kah rhi te rhawt pah boeh.
15 Intet vittne skall ensamt framträda emot någon om någor missgerning eller synd, ehvad missgerning det är som man göra kan; utan i tvegge eller tregge vittnes mun skola alla saker stå.
Thaesainah khat khat dongah khaw, tholhnah khat khat neh lai a hmuh vaengkah boirhaem lai khat khat dongah khaw hlang pakhat taengah laipai pakhat bueng pai tarha boel saeh. Laipai panit pathum kah olthui nen mah olka khaw cak sak saeh.
16 Om ett vrångt vittne går fram emot någon, till att vittna öfver honom någon öfverträdning;
Laipai loh koeknah doo ham rhung la hlang taengah kuthlahnah la a pai atah,
17 Så skola de både männerna, som saken på gäller, stå för Herranom framför Presterna och domarena, som på den tiden äro;
Tuituknah aka om hlang panit te BOEIPA mikhmuh, khosoih neh amah khohnin kah laitloek la aka om rhoek kah mikhmuh ah pai rhoi saeh.
18 Och domarena skola väl ransakat. Och om det falska vittnet hafver burit falskt vittnesbörd emot sin broder;
Te vaengah laitloek rhoek loh khaeh khaeh cae saeh. Tedae laithae kah laipai mai loh a manuca te laithae laipai ol neh a doo atah,
19 Så skolen I göra honom, såsom han hade aktat göra sinom broder; på det att du skall skilja den onda ifrå dig;
a manuca taengah saii ham a mangtaeng vanbangla anih ham khaw saii uh. Na khui lamkah boethae te te tlam ni na hnawt eh.
20 Och andre skola det höra och rädas, och icke mer taga sig före sådana ondt stycke göra ibland dig.
Te daengah ni aka sueng rhoek loh a yaak uh vaengah a rhih uh vetih na khui ah hebang hno thae koep saii ham a khoep uh pawt eh.
21 Ditt öga skall icke skona honom: själ för själ, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot.
Te dongah hinglu yueng la hinglu van, mik yueng la mik, no yueng la no, kut yueng la kut, kho yueng la kho om saeh lamtah na mik long khaw rhen boel saeh.