Salmos 44

1 Ha llegado a nuestros oídos, oh Dios, nuestros padres nos han contado la historia de las obras que hiciste en sus días, en los viejos tiempos,

För sångmästaren; av Koras söner; en sång. Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.

2 Arrebatando las naciones con tu mano, y plantando a nuestros padres en su lugar; reduciendo las naciones, pero aumentando el crecimiento de tu gente.

Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.

3 Porque no hicieron suya la tierra con sus espadas, y no fueron sus armas las que los salvaron; si no con tu diestra, y tu brazo, y la luz de tu rostro, porque tuviste placer en ellos.

Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.

4 Tú, eres mi Rey y mi Dios; ordenando la salvación para Jacob.

Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.

5 A través de ti venceremos a nuestros enemigos; por tu nombre serán aplastados nuestros adversarios.

Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.

6 No pondré mi confianza en mi arco, mi espada no será mi salvación.

Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;

7 Pero eres tú quien has sido nuestro salvador contra los que estaban contra nosotros, y has avergonzado a los que nos odiaban.

nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.

8 Nuestro orgullo está en Dios en todo momento, y su nombre alabamos para siempre. (Selah)

Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)

9 Pero ahora nos has apartado de ti y nos has avergonzado; no sales con nuestros ejércitos.

Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.

10 Nos hiciste retroceder delante delante del enemigo: quienes nos odian toman nuestros bienes para sí mismos.

Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.

11 Nos hiciste como ovejas que se toman para él matadero; y nos has esparcido entre las naciones.

Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.

12 vendiste a tu pueblo muy barato; su riqueza no aumenta por su precio.

Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.

13 Nos has hecho ser menospreciados por nuestros vecinos, se burlan y nos avergüenzan los que nos rodean.

Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.

14 Nuestro nombre es una palabra de vergüenza entre las naciones, al vernos. mueven la cabezas burlones entre los pueblos.

Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.

15 Mi desgracia está siempre delante de mí, y estoy cubierto de vergüenza en mi rostro;

Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,

16 Por la voz del que dice palabras de reproche y deshonra; por el que odia y por él vengativo.

när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.

17 Todo esto ha venido sobre nosotros, pero aún así te hemos mantenido en nuestra memoria; y no hemos faltado a tu pacto.

Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.

18 Nuestros corazones no han vuelto atrás. y nuestros pasos no han sido desviados de tus caminos;

Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,

19 Para que nos hayas dejado ser aplastados en lugares de miseria, y nos cubrieras con la sombra de muerte.

så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.

20 Si el nombre de nuestro Dios ha salido de nuestra mente, o si nuestras manos han sido extendidas a un dios extraño,

Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,

21 ¿No demandaria Dios esto? porque él ve los secretos del corazón.

månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?

22 En verdad, por tu causa somos muertos todos los días; somos contados como ovejas para la destrucción.

Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.

23 ¿Por qué duermes, oh Señor? ¡despierta! y ven en nuestra ayuda, no te alejes para siempre.

Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.

24 ¿Por qué escondes tu rostro, y por qué no piensas en nuestros problemas y nuestro cruel destino?

Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?

25 Porque nuestras almas son agobiadas hasta el polvo; arrastrando nuestros cuerpos sobre la tierra.

Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.

26 ¡Levántate! y ven en nuestra ayuda, y danos la salvación por tu misericordia.

Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.