Salmos 77

1 Al Vencedor: para Jedutún: Salmo de Asaf. Con mi voz clamé a Dios, a Dios clamé, y él me escuchó.

En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.

2 Al Señor busqué en el día de mi angustia; mi llaga desangraba de noche y no cesaba; mi alma no quería consuelo.

Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.

3 Me acordaba de Dios, y gritaba; me quejaba, y desmayaba mi espíritu. (Selah)

När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. (Sela)

4 Tenías los párpados de mis ojos abiertos; estaba yo quebrantado, y no hablaba.

Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.

5 Consideraba los días desde el principio, los años de los siglos.

Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.

6 Me acordaba de mis canciones de noche; meditaba con mi corazón, y mi espíritu inquiría.

Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.

7 ¿Desechará el Señor para siempre, y no volverá más a amar?

Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?

8 ¿Se ha acabado para siempre su misericordia? ¿Se ha acabado la palabra suya para generación y generación?

Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?

9 ¿Ha olvidado Dios el tener misericordia? ¿Ha encerrado con ira sus misericordias? (Selah)

Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? (Sela)

10 Y dije: Enfermedad mía es ésta; me acordaré de los años de la diestra del Altísimo,

Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.

11 me acordaba de las obras de JAH; por tanto me acordé de tus maravillas antiguas.

Derföre tänker jag uppå Herrans gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;

12 Y meditaba en todas tus obras, y hablaba de tus hechos.

Och talar om all din verk, och säger om din anslag:

13 Oh Dios, en santidad es tu camino: ¿Qué Dios grande como el Dios nuestro?

Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?

14 Tú eres el Dios que hace maravillas; tú hiciste notoria en los pueblos tu fortaleza.

Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.

15 Con tu brazo redimiste a tu pueblo, a los hijos de Jacob y de José. (Selah)

Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. (Sela)

16 Te vieron las aguas, oh Dios; te vieron las aguas, temieron; y temblaron los abismos.

Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.

17 Las nubes echaron inundaciones de aguas; tronaron los cielos, y discurrieron tus rayos.

De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.

18 Anduvo en derredor el sonido de tus truenos; los relámpagos alumbraron el mundo; la tierra se estremeció y tembló.

Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.

19 En el mar fue tu camino, y tus sendas en las muchas aguas; y tus pisadas no fueron conocidas.

Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.

20 Condujiste a tu pueblo como ovejas, por mano de Moisés y de Aarón.

Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.