< Mapisarema 104 >

1 Rumbidza Jehovha, mweya wangu. Haiwa Jehovha Mwari wangu, muri mukuru kwazvo; makashongedzwa nokubwinya noumambo.
Lofva Herran, min själ; Herre, min Gud, du äst ganska härlig, du äst dägelig och allstinges väl beprydd.
2 Iye anozviputira muchiedza seanozviputira nenguo; anotatamura matenga kunge tende
Ljus är din klädnad, som du uppå hafver; du utsträcker himmelen såsom ett tapet.
3 uye anogadzika matanda edzimba dzake dzapamusoro pamusoro pemvura yadzo zhinji. Anoita makore ngoro dzake, uye anokwira pamapapiro emhepo.
Du hvälfver honom ofvan med vatten; du far i skyn såsom i en vagn, och går på vädrens vingar;
4 Anoita mhepo nhume dzake, namazhenje omoto varanda vake.
Du, som gör dina Änglar till väder, och dina tjenare till eldslåga;
5 Akamisa nyika pamusoro penheyo dzayo; haingatongozungunuswi.
Du, som grundar jordena på hennes botten, så att hon blifver i evig tid.
6 Makaifukidza nokwakadzika somunofukidza nenguo; mvura zhinji yakamira pamusoro pamakomo.
Med djupet betäcker du henne, såsom med ett kläde, och vatten stå öfver bergen.
7 Asi pakutsiura kwenyu mvura zhinji yakatiza, pakunzwa kutinhira wenyu yakatiza;
Men för ditt näpsande fly de; för ditt dundrande fara de bort.
8 yakayerera napamusoro pamakomo, ikadzika nomumipata, ichienda kunzvimbo yamakairayira.
Bergen resa högt upp, och dalarna sätta sig ned i det rum, som du dem skickat hafver.
9 Makatara muganhu waisingadariki; haichazombofukidzizve nyika.
Du hafver satt ett mål, der komma de intet öfver; och måga icke åter betäcka jordena.
10 Anoita kuti matsime adire mvura mumipata; inoyerera napakati pamakomo.
Du låter källor uppbrista i dalomen, så att vatten emellan bergen flyta;
11 Anonwisa mhuka dzose dzesango mvura; mbizi dzinopedza nyota yadzo.
Att all djur på markene måga dricka, och vildåsnarna sin törst släcka.
12 Shiri dzedenga dzinovaka matendere adzo pedyo nemvura; dzinorira dziri pakati pamatavi.
När dem sitta himmelens foglar, och sjunga på qvistarna.
13 Anodiridza makomo ari padzimba dzake dzapamusoro; nyika inogutswa nezvibereko zvebasa rake.
Du fuktar bergen ofvanefter; du gör landet fullt med frukt, den du förskaffar.
14 Anomeresa uswa hwemombe, nembeu kuti vanhu vasakure, achibudisa zvokudya kubva pasi:
Du låter gräs växa för boskapen, och säd menniskomen till nytto; att du skall låta komma bröd utaf jordene;
15 iyo waini inofadza mwoyo womunhu, namafuta anopenyesa chiso chake, nechingwa chinosimbisa mwoyo wake.
Och att vin skall fröjda menniskones hjerta, och hennes ansigte dägeligit varda af oljo, och bröd styrka menniskones hjerta;
16 Miti yaJehovha inodiridzwa zvakanaka, iyo misidhari yeRebhanoni yaakasima.
Att Herrans trä skola full med must stå; de cedreträ på Libanon, som han planterat hafver.
17 Shiri dzinoruka matendere adzo ipapo; dambiramurove rakaita imba yaro mumiti yomupaini.
Der hafva foglarna sitt näste, och hägrar bo uppe i furoträn.
18 Makomo marefu ndeengururu; mapako ndiwo utiziro hwembira.
De höga berg äro de stengetters tillflykt, och stenklyfterna de kunilers.
19 Mwedzi unotara nguva, uye zuva rinoziva nguva yokuvira kwaro.
Du gör månan, till att derefter skifta året; solen vet sin nedergång.
20 Munouyisa rima, usiku hugovapo, uye zvikara zvose zvesango zvinobuda kundovhima.
Du gör mörker, att natt varder; då draga sig all vilddjur ut;
21 Shumba dzinoomba dzichitsvaka nyama, uye dzinotsvaka zvokudya zvadzo kubva kuna Mwari.
De unga lejon, som ryta efter rof, och sin mat söka af Gudi;
22 Kana zuva robuda, idzo dzinoenda kure; dzinodzokera dzondovata mumapako adzo.
Men när solen uppgår, draga de bort, och lägga sig uti sina kulor.
23 Ipapo munhu anobuda oenda kubasa rake, kumushando wake kusvikira madekwana.
Så går då menniskan ut till sitt arbete, och till sitt åkerverk intill aftonen.
24 Haiwa Jehovha, mabasa enyu manganiko! Makaaita ose nenjere; nyika izere nezvisikwa zvenyu.
Herre, huru äro din verk så stor och mång! Du hafver visliga skickat dem all, och jorden är full af dina ägodelar.
25 Hero gungwa, rakakura uye rakapamhama, rine zvisikwa zvisingagoni kuverengwa, zvipenyu zvikuru nezviduku.
Hafvet, det så stort och vidt är, der kräla uti, utan tal, både stor och liten djur.
26 Hezvo zvikepe zvinofamba-famba, nengwena, yamakaumba kuti itambemo.
Der gå skepp; der äro hvalfiskar, som du gjort hafver, att de deruti leka skola.
27 Zvose izvi zvinotarira kwamuri kuti muzvipe zvokudya zvazvo nenguva yakafanira.
Allt vänter efter dig, att du skall gifva dem mat i sin tid.
28 Pamunozvipa, zvinozviunganidza; pamunozarura ruoko rwenyu, izvo zvinogutswa nezvinhu zvakanaka.
Då du gifver dem, så samla de; när du upplåter dina hand, så varda de med god ting mättade.
29 Pamunovanza chiso chenyu, izvo zvinovhundutswa; pamunozvitorera mweya, izvo zvinofa uye zvinodzokera kuguruva.
Om du fördöljer ditt ansigte, så varda de förskräckte; du tager deras anda bort, så förgås de, och varda åter till stoft igen.
30 Pamunotuma Mweya wenyu, izvo zvinosikwa, uye munovandudza chiso chenyika.
Du låter ut din anda, så varda de skapade, och du förnyar jordenes ansigte.
31 Kubwinya kwaJehovha ngakugare nokusingaperi; Jehovha ngaafare nebasa rake,
Herrans ära är evig; Herren hafver behag till sin verk.
32 iye anotarira nyika, yobva yabvunda, iye anobata makomo obva apwititika utsi.
Han ser uppå jordena, så bäfvar hon; han kommer vid bergen, så ryka de.
33 Ndichaimbira Jehovha upenyu hwangu hwose; ndichaimbira Mwari wangu nziyo dzokurumbidza ndichiri mupenyu.
Jag vill sjunga Herranom i mina lifsdagar, och lofva min Gud, så länge jag är till.
34 Kurangarira kwangu ngakumufadze, pandinofara muna Jehovha.
Mitt tal behage honom väl; jag gläder mig af Herranom.
35 Asi vatadzi ngavaparadzwe panyika, uye vakaipa ngavarege kuzovapozve. Rumbidza Jehovha, mweya wangu. Rumbidzai Jehovha.
Syndarena hafve en ända på jordene, och de ogudaktige vare icke mer till; lofva, min själ, Herran. Halleluja.

< Mapisarema 104 >