Hioba 23

1 A odpowiadając Ijob rzekł:

Job svarade, och sade:

2 Czemuż jeszcze uporem zowiecie narzekanie moje, choć bieda moja cięższa jest niż wzdychanie moje?

Mitt tal blifver ännu bedröfvadt; min magt är svag för mitt suckandes skull.

3 Obym wiedział, gdziebym go mógł znaleść, szedłbym aż do stolicy jego.

Ack! det jag visste, huru jag skulle finna honom, och komma till hans stol;

4 Przełożyłbym przed nim sprawę moję, a usta moje napełniłbym dowodami.

Och sätta min rätt fram för honom, och uppfylla min mun med straff;

5 Dowiedziałbym się, jakoby mi odpowiedział, a zrozumiałbym, coby mi rzekł.

Och förfara hvad ord han mig svara ville, och förnimma hvad han mig sägandes vorde!

6 Izaż się w wielkości siły swojej będzie spierał ze mną? Nie; i owszem sam mi doda siły.

Vill han med stora magt träta med mig? Han ställe sig icke så emot mig;

7 Tamby się człowiek szczery rozprawił z nim, i byłbym wolnym wiecznie od sędziego mego.

Utan lägge mig före hvad likt är, så vill jag väl vinna min rätt.

8 Ale oto, pójdęli wprost, niemasz go; a jeźli nazad, nie dojdę go.

Men går jag rätt framåt, så är han der intet; går jag tillbaka, så varder jag honom intet varse.

9 Pójdęli w lewo, choćby zatrudniony był, nie oglądam go; ukryłliby się w prawo, nie ujrzę go,

Är han på venstra sidone, så fattar jag honom intet; förgömmer han sig på högra sidone, så ser jag honom intet.

10 Gdyż on zna drogę moję; a będzieli mię doświadczał, jako złoto wynijdę.

Men han känner väl min väg; han försöke mig, så skall jag funnen varda såsom guld;

11 Śladu jego trzymała się noga moja; drogim jego przestrzegał, a nie zstępowałem z niej.

Ty jag sätter min fot uppå hans fjät, och håller hans väg, och viker intet deraf;

12 Od przykazania ust jego nie odchylałem się; owszem, postanowiłem u siebie zachować słowa ust jego.

Och träder intet ifrå hans läppars bud, och bevarar hans muns ord, mer än jag skyldig är.

13 Jeźli on przy swem stanie, któż go odwróci? bo co dusza jego żąda, to uczyni:

Han är enig; ho vill svara honom? Och han gör allt som han vill.

14 Bo on wykona, co postanowił o mnie, a takowych przykładów dosyć jest u niego.

Och om han mig än vedergäller hvad jag förtjent hafver, så står ändå för honom mycket tillbaka.

15 Przetoż od oblicza jego strwożyłem się, a uważając to, lękam się go.

Derföre är jag förskräckt för honom, och när jag det märker, så fruktar jag mig för honom.

16 Bóg zemdlił serce moje, a Wszechmocny zatrwożył mną.

Gud hafver gjort mitt hjerta blödigt, och den Allsmägtige hafver mig förskräckt;

17 Tak, żem mało nie zginął od ciemności; bo przed oblicznością moją nie zakrył zamroczenia.

Ty mörkret vänder icke åter med mig, och mörker vill för mig intet bortgömdt varda.