< Hioba 12 >
1 Zatem odpowiedział Ijob i, rzekł:
Då svarade Job, och sade:
2 Wieraście wy sami ludźmi? i z wamiż umrze mądrość?
Ja, I ären rätte männerna; med eder blifver visheten död.
3 Teżci ja mam serce jako i wy, anim jest podlejszym niżeli wy; a któż i tego nie wie, co i wy?
Jag hafver så väl ett hjerta som I, och är icke ringare än I; och ho är den som sådana icke vet?
4 Pośmiewiskiem jestem przyjacielowi memu, który gdy woła do Boga, ozywa mu się; naśmiewiskiem jest sprawiedliwy i doskonały.
Den som af sin nästa begabbad varder, han må åkalla Gud, han varder honom hörandes: Den rättfärdige och fromme måste varda begabbad;
5 Ten, co jest upadku bliski, jest pochodnią wzgardzoną człowiekowi, według myśli pokoju zażywającemu.
Och är dem rikom såsom en lampa, föraktad i deras hjerta, dock tillredd, att de skola deruppå stöta fötterna.
6 Spokojne i bezpieczne są namioty zbójców tych, którzy draźnią Boga, którym Bóg daje w ręce dobre rzeczy.
Röfvarenas hyddor hafva nog, och de rasa dristeliga emot Gud; ändå att Gud hafver gifvit dem det i deras händer.
7 A nawet pytaj się proszę bydląt, a one cię nauczą; i ptastwa niebieskiego, a oznajmi tobie.
Fråga dock djuren, de skola lärat dig, och foglarna under himmelen, de skola sägat dig;
8 Albo się rozmów z ziemią, a ona cię nauczy, i rozpowiedząć ryby morskie.
Eller tala med jordene, och hon skall lärat dig, och fiskarna i hafvet skola förkunnat dig.
9 Któż nie wie z tych wszystkich rzeczy, że to ręka Pańska sprawiła?
Ho är den som allt sådant icke vet, att Herrans hand hafver det gjort;
10 W którego ręku jest dusza wszelkiej rzeczy żywej, i duch wszelkiego ciała ludzkiego.
Att i hans hand är alles dess själ, som lefvandes är, och alla menniskors kötts ande?
11 Azaż nie ucho mowy doświadcza, jako usta pokarmu smakują?
Profvar icke örat talet, och munnen smakar maten?
12 W ludziach starych jest mądrość, a w długich dniach roztropność.
Ja, när fäderna är vishet, och förstånd när de gamla.
13 Dopieroż u Pana jest mądrość, i siła, i rada, i umiejętność.
När honom är vishet och magt, råd och förstånd.
14 Oto on burzy, a nikt nie zbuduje; zamknie człowieka, a nikt mu nie otworzy.
Si, när han bryter neder, så hjelper intet bygga; när han någon innelycker, så kan ingen utsläppa.
15 On gdy zatrzyma wody, wyschną; a gdy je wypuści, podwracają ziemię.
Si, när han förhåller vattnet, så torkas allt, och när han släpper det löst, så omstörter det landet.
16 U niego jest moc i mądrość. Jego jest błądzący, i w błąd zawodzący.
Han är stark, och går det igenom; hans är den som villo far; så ock den som förförer.
17 On obiera radców z mądrości, a sędziów przywodzi do głupstwa.
Han förer de kloka såsom ett rof, och gör domarena galna.
18 On pas królów rozwiązuje, i znowu przepasuje pasem biodra ich.
Han förlossar utu Konungars tvång, och binder med ett bälte deras länder.
19 Podaje książęta na łup, a mocarze podwraca.
Presterna förer han såsom ett rof, och de fasta låter han fela.
20 Odejmuje usta krasomówcom, a rozsądek starym odbiera.
Han bortvänder de sannfärdigas läppar, och de gamlas seder tager han bort.
21 Wylewa wzgardę na książęta, a mdli siły mocarzów.
Han utgjuter föraktelse på Förstarna, och gör de mägtigas förbund löst.
22 On odkrywa głębokie rzeczy z ciemności, a wywodzi na jaśnię cień śmierci.
Han öppnar de mörka grund, och förer mörkret ut i ljuset.
23 Rozmnaża narody, i wytraca je; rozszerza lud, i umniejsza go.
Han gör somliga till stort folk, och gör dem åter till intet; han utsprider ett folk, och fördrifver det åter.
24 On odejmuje serca przełożonym ludu ziemi, a czyni, że błądzą po pustyni bezdrożnej;
Han förvänder hjertat i öfverstarna för folket i landena, och låter dem fara ville i vildmarkene, der ingen väg är;
25 Że macają w ciemnościach, gdzie nie masz światłości, a sprawuje, że błądzą jako pijani.
Att de famla i mörkret utan ljus, och förvillar dem såsom de druckna.