< Waiata 80 >
1 Ki te tino kaiwhakatangi. Hohanimi Erutu. He himene na Ahapa. Tahuri mai tou taringa, e te Hepara o Iharaira, e arahi nei i a Hohepa ano he kahui hipi; whiti mai koe e noho mai na i waenganui i nga kerupima;
För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
2 Whakaohoohokia tou kaha i te aroaro o Eparaima, o Pineamine, o Manahi: a haere mai ki te whakaora i a matou.
Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
3 Whakahokia ake matou, e te Atua: kia marama mai tou mata, a ka ora matou.
Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
4 E Ihowa, e te Atua o nga mano, kia pehea ake te roa o tou riri ki te inoi a tau iwi?
Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
5 Kua whangaia mai e koe he roimata hei taro ma ratou, he nui hoki te mehua roimata kua homai nei e koe kia inumia e ratou.
HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
6 Kua meinga matou e koe hei totohetanga ma o matou hoa, a e kataina ana matou e o matou hoariri.
Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
7 Whakahokia ake matou, e te Atua o nga mano; kia marama mai tou mata, a ka ora matou.
Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
8 I maua mai e koe he waina i Ihipa: ka oti i a koe nga tauiwi te panga, na whakatokia iho e koe.
Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
9 I whakapaia e koe he tunga mona, na, ka hou ona pakiaka, a ka kapi te whenua.
Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
10 Taumarumaru ana tona ata ki runga ki nga pukepuke; ko ona manga rite tonu ki nga hita a te Atua.
Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
11 I tautotoro atu ona manga ki te moana, ona rara ki te awa.
Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
12 He aha i pakaruhia ai e koe ona taiepa ki raro, kia kowhakiwhakia ai ia e nga tangata katoa e tika ana i te ara?
det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
13 Mongamonga noa i te poaka toa o te ngahere, e kainga ana e te kirehe mohoao o te parae.
Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
14 Tahuri mai ano, e te Atua o nga mano, e inoi atu nei matou: titiro iho i te rangi, kia kite mai koe, ka toro mai i tenei waina.
Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
15 I te rakau i whakatokia e tou matau, i te manga hoki i meinga e koe kia pakari mau.
Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
16 Kua pau i te ahi, kua tuaina ki raro: ngaro iho ratou i te riri o tou mata.
Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
17 Waiho tou ringa i runga i te tangata o tou matau, i te tama a te tangata i whakakahangia e koe mau.
Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
18 Penei e kore matou e hoki atu i a koe: whakahauorangia matou, a ka karanga matou ki tou ingoa.
Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
19 Whakahokia ake matou, e Ihowa, e te Atua o nga mano; kia marama mai tou mata, a ka ora matou.
Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.