< Salamo 129 >
De trængte mig haardt fra min Ungdom af — saa sige Israel! —
2 Mafy no nampahoriany ahy hatry ny fony aho mbola tanora; Nefa tsy naharesy ahy izy.
de trængte mig haardt fra min Ungdom af; dog kunde de ikke overvælde mig.
3 Ny mpiasa dia niasa ny lamosiko; Efa nanalava ny vavasany izy.
Plovmændene pløjede paa min Ryg, de droge deres Furer lange.
4 Marina Jehovah: Efa nanapaka ny famatorana nataon’ ny ratsy fanahy Izy.
Herren er retfærdig, han overhuggede de ugudeliges Reb.
5 Aoka ho menatra sy hiamboho Izay rehetra mandrafy an’ i Ziona
De skulle beskæmmes og vige tilbage, alle de, som hade Zion.
6 Ka ho tahaka ny ahitra eo an-tampon-trano. Izay malazo, na dia tsy misy manongotra azy aza;
De skulle blive som Græs paa Tagene, som tørres, førend nogen oprykker det;
7 Tsy misy mpijinja mameno tanana Na mpamehy amboara mameno tratra amin’ izany;
af hvilket Høstmanden ikke fylder sin Haand, ej heller den, som binder Neg, sin Arm.
8 Ka dia tsy hisy mpandalo hanao hoe: Hotahin’ i Jehovah anie ianareo; Eny, ny anaran’ i Jehovah no itsofanay rano anareo.
Og de, som gaa forbi, sige ikke: Herrens Velsignelse være over eder! Vi velsigne eder i Herrens Navn.