< Joba 15 >
1 Dia namaly Elifaza Temanita ka nanao hoe:
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Tokony handahatra hevi-dravina va ny olon-kendry, ka hameno ny kibony amin’ ny rivotra avy any atsinanana va,
Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
3 Ary hamaly amin’ ny teny tsy mahasoa sy ny teny tsy mahatsara?
Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
4 Eny, foananao ny fahatahorana an’ Andriamanitra, ary tampenanao ny fivavahana eo anatrehany;
Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
5 Fa ny helokao no manesika ny vavanao, ary mianatra ny lelan’ ny fetsy ianao.
Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
6 Ny vavanao ihany no manameloka anao, fa tsy izaho; Ary ny molotrao ihany no mamely anao.
Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
7 Hianao va no voalohany izay nateraka ho olombelona? Na naloaky ny kibo talohan’ ny tendrombohitra va ianao?
Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
8 Isan’ ny mpihevitra teo amin’ Andriamanitra va ianao, ka voarombakao ho anao irery ny fahendrena?
Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
9 Inona no fantatrao, ka tsy mba fantatray koa, na saina azonao, ka tsy ato aminay koa?
Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
10 Ny anti-panahy sy ny fotsy volo dia misy ato aminay, eny, olona ela niainana noho ny rainao aza.
Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
11 Ataonao ho tsinontsinona va ny fampiononana avy amin’ Andriamanitra sy ny teny natao aminao amin’ ny fahalemem-panahy?
Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
12 Nahoana no dia entin’ ny fonao ianao? Ary nahoana no mipipy foana ny masonao,
Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
13 Ka miefonefona amin’ Andriamanitra ianao, sady miteniteny foana ny vavanao?
i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
14 Inona ny zanak’ olombelona no mba hadio izy? Ary izay tera-behivavy no mba ho marina?
Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
15 Indro, ireo anjeliny aza tsy mahatoky Azy, ary ny lanitra aza tsy madio eo imasony;
Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
16 Koa mainka fa izay vetaveta sy tena ratsy, dia ny olona izay misotro heloka toa rano!
huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
17 Hanambara aminao aho, ka mihainoa ahy fa izay efa hitako no holazaiko,
Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
18 Dia zavatra notorin’ ny olon-kendry, fa tsy nafeniny, dia izay azony avy tamin’ ny razany;
vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
19 Ireny ihany no nomena ny tany, ary tsy nisy olona hafa firenena nisisika teo aminy.
ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
20 Ny ratsy fanahy mijalijaly amin’ ny androny rehetra, dia amin’ ny taona rehetra voatendry ho an’ ny lozabe.
Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
21 Feo mampitahotra no ren’ ny sofiny; Ary na dia miadana aza izy, dia avy hamely azy ihany ny mpandroba.
Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
22 Tsy manantena ho afaka amin’ ny maizina izy; Andrasan’ ny sabatra izy.
Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
23 Mirenireny hitady izay hohaniny izy ka manao hoe: Aiza re? Fantany fa antomotra azy ny andro maizina.
Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
24 Fahoriana sy fahaporitana no mampitahotra azy; Mandresy azy ireo tahaka ny mpanjaka efa vonona ho amin’ ny ady,
Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
25 Satria naninjitra ny tanany hanohitra an’ Andriamanitra izy Ary nirehareha hanohitra ny Tsitoha.
Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
26 Mimaona amin’ ny fahamafian-katoka hamely Azy izy, dia amin’ ny foitran’ ampingany matevina,
han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
27 Satria efa matavitavy tarehy izy, ary mivalon-kotraka ny valahany;
han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
28 Ary monina ao an-tanana rava izy, dia ao an-trano tokony tsy hitoeran’ olona, izay efa voatendry ho korontam-bato.
han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
29 Tsy hanan-karena izy, sady tsy haharitra ny heriny, ka tsy ho vokatra ambonin’ ny tany ny fananany.
Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
30 Tsy ho afaka amin’ ny maizina izy; ny solofony hikainkona azon’ ny lelafo; ho levon’ ny fofonain’ Andriamanitra izy.
Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
31 Aoka tsy ho voafitaka hatoky zava-poana izy; fa zava-poana no ho valiny homena azy.
I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
32 Raha mbola tsy tonga aza ny androny, dia manjo azy izany, ary tsy ho maitso ny sampany.
I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
33 Ho tahaka ny voaloboka manintsana ny voany manta izy ary ho tahaka ny hazo oliva mampiraraka ny voniny.
Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
34 Fa tsy ho vanona ny ankohonan’ ny mpihatsaravelatsihy, ary ho lanin’ ny afo ny tranon’ ny mpitoroka.
Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
35 Torontoronina fampahoriana izy ka miteraka fandozana, ary ny kibony mamorom-pitaka.
Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.