Psalmorum 55
1 Psalmus, in finem, In hymnis intellectus David. Exaudi Deus orationem meam, et ne despexeris deprecationem meam:
En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
2 intende mihi, et exaudi me. Contristatus sum in exercitatione mea: et conturbatus sum
Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
3 a voce inimici, et a tribulatione peccatoris. Quoniam declinaverunt in me iniquitates, et in ira molesti erant mihi.
Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
4 Cor meum conturbatum est in me: et formido mortis cecidit super me.
Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
5 Timor et tremor venerunt super me: et contexerunt me tenebrae:
Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
6 Et dixi: Quis dabit mihi pennas sicut columbae, et volabo, et requiescam?
Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
7 Ecce elongavi fugiens: et mansi in solitudine.
Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
8 Expectabam eum, qui salvum me fecit a pusillanimitate spiritus, et tempestate.
Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
9 Praecipita Domine, divide linguas eorum: quoniam vidi iniquitatem, et contradictionem in civitate.
Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
10 Die ac nocte circumdabit eam super muros eius iniquitas: et labor in medio eius,
Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
11 et iniustitia. Et non defecit de plateis eius usura et dolus.
Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
12 Quoniam si inimicus meus maledixisset mihi, sustinuissem utique. Et si is, qui oderat me, super me magna locutus fuisset: abscondissem me forsitan ab eo.
Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
13 Tu vero homo unanimis: dux meus, et notus meus:
Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
14 Qui simul mecum dulces capiebas cibos: in domo Dei ambulavimus cum consensu.
Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
15 Veniat mors super illos: et descendant in infernum viventes: Quoniam nequitiae in habitaculis eorum: in medio eorum. (Sheol h7585)
Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)
16 Ego autem ad Deum clamavi: et Dominus salvabit me.
Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
17 Vespere, et mane, et meridie narrabo et annunciabo: et exaudiet vocem meam.
Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
18 Redimet in pace animam meam ab his, qui appropinquant mihi: quoniam inter multos erant mecum.
Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
19 Exaudiet Deus, et humiliabit illos, qui est ante saecula. Non enim est illis commutatio, et non timuerunt Deum:
Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
20 extendit manum suam in retribuendo. Contaminaverunt testamentum eius,
Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
21 divisi sunt ab ira vultus eius: et appropinquavit cor illius. Molliti sunt sermones eius super oleum: et ipsi sunt iacula.
Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
22 Iacta super Dominum curam tuam, et ipse te enutriet: non dabit in aeternum fluctuationem iusto.
Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
23 Tu vero Deus deduces eos, in puteum interitus. Viri sanguinum, et dolosi non dimidiabunt dies suos: ego autem sperabo in te Domine.
Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
