Proverbiorum 3
1 Fili mi, ne obliviscaris legis meae, et praecepta mea cor tuum custodiat.
Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
2 longitudinem enim dierum, et annos vitae, et pacem apponent tibi.
Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
3 Misericordia, et veritas te non deserant, circumda eas gutturi tuo, et describe in tabulis cordis tui:
Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
4 et invenies gratiam, et disciplinam bonam coram Deo et hominibus.
Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
5 Habe fiduciam in Domino ex toto corde tuo, et ne innitaris prudentiae tuae.
Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
6 In omnibus viis tuis cogita illum, et ipse diriget gressus tuos.
Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
7 Ne sis sapiens apud temetipsum: time Deum, et recede a malo:
Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
8 sanitas quippe erit umbilico tuo, et irrigatio ossium tuorum.
Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
9 Honora Dominum de tua substantia, et de primitiis omnium frugum tuarum da pauperibus:
Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
10 et implebuntur horrea tua saturitate, et vino torcularia tua redundabunt.
Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
11 Disciplinam Domini, fili mi, ne abiicias: nec deficias cum ab eo corriperis:
Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
12 quem enim diligit Dominus, corripit: et quasi pater in filio complacet sibi.
Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
13 Beatus homo, qui invenit sapientiam, et qui affluit prudentia:
Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
14 melior est acquisitio eius negotiatione auri, et argenti primi et purissimi fructus eius:
Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
15 pretiosior est cunctis opibus: et omnia, quae desiderantur, huic non valent comparari.
Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
16 Longitudo dierum in dextera eius, et in sinistra illius divitiae, et gloria.
Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
17 Viae eius viae pulchrae, et omnes semitae illius pacificae.
Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
18 Lignum vitae est his, qui apprehenderint eam: et qui tenuerit eam, beatus.
Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
19 Dominus sapientia fundavit terram, stabilivit caelos prudentia.
Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
20 Sapientia illius eruperunt abyssi, et nubes rore concrescunt.
Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
21 Fili mi, ne effluant haec ab oculis tuis: Custodi legem atque consilium:
Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
22 et erit vita animae tuae, et gratia faucibus tuis.
Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
23 tunc ambulabis fiducialiter in via tua, et pes tuus non impinget:
Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
24 si dormieris, non timebis: quiesces, et suavis erit somnus tuus.
Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
25 ne paveas repentino terrore, et irruentes tibi potentias impiorum.
Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
26 Dominus enim erit in latere tuo, et custodiet pedem tuum ne capiaris.
Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
27 Noli prohibere benefacere eum, qui potest: si vales, et ipse benefac:
Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
28 Ne dicas amico tuo: Vade, et revertere: cras dabo tibi: cum statim possis dare.
Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
29 Ne moliaris amico tuo malum, cum ille in te habeat fiduciam.
Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
30 Ne contendas adversus hominem frustra, cum ipse tibi nihil mali fecerit.
Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
31 Ne aemuleris hominem iniustum, nec imiteris vias eius:
Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
32 quia abominatio Domini est omnis illusor, et cum simplicibus sermocinatio eius.
Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
33 Egestas a Domino in domo impii: habitacula autem iustorum benedicentur.
Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
34 Ipse deludet illusores, et mansuetis dabit gratiam.
Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
35 Gloriam sapientes possidebunt: stultorum exaltatio, ignominia.
De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
