< Mani'zanti Mofo Nanekee 6 >
1 Mofavrenimoke, tava'onkare'ma nemanisimo'ma nofi hugahue hanigenka aza hugahue hananano, rumofonku'ma huvempa hunka kaza hugahuema hananana,
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 kagraka'a huvempama hu'nenana kemo'ma kinama regatenigenka,
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 mofavre'nimoka amana huo, hago agri azampi mani'nananki kagra'a kavufa anteraminka ana nete vunka, kasunku naneke ome hugeno, kina reogante'na amne fru hunka manigahane.
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 Kavu tokora osunka, kavura omasenenka, ame hunka vuo.
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 Kagra dia afumo'ene namamo enema zagagafama ahe vahe'mofo azampinti ame huno freankna hunka, kagra'a kavufga kaguvazio.
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 Eri'zama e'ori feru vahe'motma kipazuvemoza nehaza zante ome negeta, rempi huta nentahita, knare antahi'zana eriho.
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Kipazuvemofona kva vahe'zmia omanigeno, zamazeri ante fatgohu kva vahe zamia omanigeno, kvama krizamante kva vahe zamia omani'neanagi,
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 ne'zamo'ma rama'ama fore hianknafina nezama omane knafima nesagura, ne'zana eri atru nehaze.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Eri'zama e'ori feru vahe'motma, nama'a zupa tamavura masegahaze? Nazupa masetamavuna segahaze?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 Osi'agna ko kavura masenka hinkrafora antegenko, osiagna ko mago'ane manifru nehunka, osiagna ko mago'ane kagemazampare kazana antenka manifru hananana,
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 mago zanka'a omanetfa hanigenka, kumazafa vahemo atireti kazerino fenozanka'a erivagareankna hugahane.
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 Mago zazmi omane kefozama nehaza vahe'mo'za akrehe krehe zmageru aruza vano nehaze.
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 Ana vahe'mo'za havigema nehanu'za zamavu resukinegami'za, zamagiareti rekapasga nehu'za, zamazanteti'ene zamazankoreti'ene erigu'a hu'za avame'namera hugahaze.
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 Havi avu'avaza'ma erifore'ma hu'zamo'a zamagu'afina avitenege'za, kefo avu'ava zana hakare zupa nehu'za, hazenkea eri hakare hu'za nevaze.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 E'ina hu'negu e'inahu vahetera hantka huno havizamo'a agritera eno, ame huno azeri haviza hanigeno, ana'ma azeri havizama hania knazama eritre kana omanetfa hugahie.
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 Sigisi'a zama Ra Anumzamofoma agomanetea zantamina me'neanagi, seveni'a zamo'a Ra Anumzamofo avurera kasrino haviza me'ne.
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 Agra avufga erisga nehuno, ru vahe kefenkami atre'zane, havigema hu'zane, hazenke'a omane vahe'ma aheno korama'a eri fegi atre'zane,
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 havi antahintahizamo antahintahifima mevite'zane, havi zante'ma ame huno avreno neviazane ave'nosie.
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 Keagama refkohu trate osu'nea zanku tamage nehie huno havige hu vahe'ma, zamagipinti'ma krunagema hu'zama atineramia zane, naga'afima hazenke zama eri hakare nehiazana Anumzamo'a agonete.
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Mofavrenimoke, negafa'ma kasamisia kasegea otretfa nehunka, negrera'ma rempi hugamisia kea amge'anto.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Kagu'afi erintenka azeri antakro maka zupa nehunka, avaseseza hiankna hunka rugaginka knankempi anakio.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Kama vanoma hananana ana kemo kazeri fatgo nehuno, kavu'ma masesanana kegava huneganteno, masenesampinti'ma otisanana nanekea kasamigahie.
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 Na'ankure ama ana kasegemo'a rampe tavikna higeno, amama rempima huneramia kemo'a masa megeno, kazeri fatgohu kavumro'ma antea kemo'a, mani'zamofo ka me'ne.
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 Savri a'nemo'za kazeri hava huzankura ana kemo kza nehina, neve'enema mani fatgo osu savari avu'avazante vanoma nehania a'mofo haganentake ageru'mo'a kazeri havizana osugahie.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Ana a'mofo agi agonagura kegasanea osuge, atregeno kavazu hunaku'ma avureti'ma revumi'ma hugamisia zamo'a kavazua osino.
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 Na'ankure savri a'enema mase zamo'a kazeri kefo regahianagi, vereti a'mo'ma kavazu haniana kasimu ka'a erigahie.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Akru huno neresia tevema hankeri kasumpima antesanana kukenaka'a azerino ontegahifi?
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 Teve zugu'ma neresifima kaga vapa'ma vananana, kagagusa teonkasagegosifi?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 E'ina hukna hugahane, tava'onka'arema nemanisia ne'mofo a'enema masege, monkozama hananana hazenke erigahane.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 Aga'ma netenigeno ne'zama nesia zanku'ma kumzafama erisia vahera, rama'a tamarimpa kna hunontaze.
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 Hu'neanagi ana ne'ma azerisageno'a, seveni'a zupa nama'aza eri'neo seveni'a zupa antegofetu huno miza segahie. Hagi atupa'ma hanuno'a, no'ma'afima ante'nesia fenoma'areti ene mizasegahie.
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 Hianagi ru ne'mofo a'enema maseno monkozama huntesia ne'mo'a, ana negi' avu'ava zama'areti agra'a azeri haviza nehie.
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 Ahe'zama azeri agazema huntesaza zamo'a, agrite me'nesigeno agaze zamo'a vagaore agrite mevava hugahie.
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 Na'ankure ana a'mofo neve'ma rimpama ahesia zamo marerisigeno nona huno kahenaku esiana asuntagi'zana agripina omanegosie.
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 Ana hazenkere miza antege, rimpa azeri fru hu'naku rama'a zantami eme amisia zamo'a, azeri fru osugahie.
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.