< Zeremaia 34 >

1 Hagi Babiloni kini ne' Nebukatnesa'ene sondia vahe'ane, maka agrama kegavama hu'nea mopafi vahe'mo'zane, maka vahe'mo'zanena e'za Jerusalemi kuma'ene, tva'onte'ma megagi'nea kumataminena hara eme huzamante'naze. Ana'ma nehaza knafi Ra Anumzamo'a ama nanekea Jeremaiana asami'ne.
Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN, när Nebukadressar, konungen i Babel, med hela sin här och med alla de riken på jorden, som lydde under hans välde, och med alla folk angrep Jerusalem och alla dess lydstäder; han sade:
2 Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a amanage hie hunka Juda kini ne' Zedekaiana ome asamio. Kagra antahio! Ama rankumara Babiloni kini ne'mofo azampi erinta'nena teve taginte'nigeno tegahie.
Så säger HERREN, Israels Gud: Gå åstad och säg till Sidkia, Juda konung, ja, säg till honom: Så säger HERREN: Se, jag skall giva denna stad i den babyloniske konungens hand, och han skall bränna upp den i eld.
3 Hagi kagra Zedekaiaga agri azampintira atrenka ofregahane. Na'ankure kagrira kazeriza Babiloni kini nete vanagenka kavufinti ana kini nera ome negenka, agrane keaga hugantugama hugaha'e. Anantetira kavre'za Babiloni kumate vugahaze.
Och du själv skall icke kunna undkomma hans hand, utan skall förvisso bliva gripen och given i hans hand, så att du nödgas stå inför konungen i Babel, öga mot öga; och han skall muntligen tala med dig, och du skall komma till Babel.
4 Hianagi kagra Juda kini ne' Zedekaiaga antahio! Nagra Ra Anumzamo'na huvempa huanki'za, hapintira kagrira kahe ofrigahaze.
Men hör HERRENS ord, du Sidkia, Juda konung: Så säger HERREN om dig: Du skall icke dö genom svärd.
5 Hianagi kagra knare hunka mani'nenka krimpa frune frigahane. Ana hananke'za kagehe'zama ko'ma kinima mani'neza frizage'za, mananentake zantamima kre manama nevu'za ra zamagima zami'nazaza hu'za, kagrama frisanke'za vahe'mo'za ana nehu'za, zavira nete'za amanage hugahaze. Kva ne'timofonkura tasunku hune hu'za hugahaze. Na'ankure Nagra Ra Anumzamo'na ama ana nanekea huvempa nehue huno hu'ne.
Nej, i frid skall du dö; och likasom man har anställt förbränning till dina fäders, de förra konungarnas, ära, deras som hava varit före dig, så skall man ock anställa förbränning till din ära och hålla dödsklagan efter dig: "Ack ve, Herre!" Ty detta har jag talat, säger HERREN.
6 Anagema hutegeno'a kasnampa ne' Jeremaia'a vuno, Juda kini ne' Zedekaia'a Jerusalemi mani'negeno ana miko nanekea ome asami'ne.
Och profeten Jeremia talade till Sidkia, Juda konung, allt detta i Jerusalem,
7 Hagi e'i ana knafina Babiloni kini ne'mofo sondia vahe'mo'za e'za, Jerusalemi kuma'ene Lakisi kuma'enena Azeka kuma'ene hara eme huzamante'naze. Hagi kora e'i ana 3'a kumara Juda mopafina hankavenentake vihu kegina me'nege'za hara hu'za e'ori'naza kumatami hara eme huzmante'naze.
under det att den babyloniske konungens här belägrade Jerusalem och allt som ännu återstod av städer i Juda, nämligen Lakis och Aseka; ty dessa voro de enda av Juda städer, som ännu voro kvar och voro befästa.
8 Hagi Kini ne' Zedekaia'a kazokazo eri'za vahe'ma zamatresage'za fruma hu'za manisaza zamofo nanekema maka Jerusalemi vahe'enema huvempama hutegeno, henka Ra Anumzamo'a Jeremaiana ama nanekea asami'ne.
Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN, sedan konung Sidkia hade slutit ett förbund med allt folket i Jerusalem därom att de bland sig skulle utropa frihet,
9 Hagi Zedekaia'a huno, mika Hibru vene a'enema kazokazo eri'zama e'neriza vahera, zamatrenke'za fru hu'za maniho. E'ina hina magore huno Hibru vahe'mo'a, otino Hibru vahera kazokazo eri'za vahera zamavare ontegahaze.
så att var och en skulle släppa sin träl och sin trälinna fria, om det var en hebreisk man eller kvinna, på det att icke den ene juden skulle hava den andre till träl.
10 Hagi ana nanekema huhagerafino huvempama hia kerera maka eri'za vahe'mo'zane, maka vahe'mo'zanena mago zamarimpa nehu'za, mago'anena kazokazo eri'za vahera ozamavaregahune nehu'za kazokazo eri'za vene'nene a'nenena zamatrage'za fru hu'za vu'naze.
Och detta hörsammades av alla furstarna och allt folket, av dem som hade varit med om förbundet och lovat att var och en skulle släppa sin träl och sin trälinna fria, så att han icke mer skulle hava dem till trälar; de hörsammade det och släppte dem.
11 Hianagi henka mago'a knama evutege'za, antahintahi zamia rukrahe hige'za zamatrage'za fruma hu'za vu'naza kazokazo eri'za a'ene venenea ete zamavare'za, kazokazo eri'zana zami'naze.
Men sedermera ändrade de sig och togo tillbaka de trälar och trälinnor som de hade släppt fria, och gjorde dem åter till trälar och trälinnor.
12 Ana hazageno Ra Anumzamo'a Jeremaiana asamino,
Då kom HERRENS ord till Jeremia från HERREN; han sade:
13 Nagra Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'na, tamagehe'za Isipi mopafima kazokazo eri'zama e'neri'za mani'nage'na zamavare atirami'nama ne-e'na amanage hu'na huhagerafi huvempa kea huzmante'na amanage hu'noe,
Så säger HERREN, Israels Gud: Jag själv slöt ett förbund med edra fäder på den tid då jag förde dem ut ur Egyptens land, ur träldomshuset; jag sade:
14 nehamprinkeno 7nima hutere hania kafurera tamagra Hibru vahe'mota, Hibru vahe'ma zagoreti'ma mizama sesage'za, kazokazo eri'zama erisaza vahera 6si'a kafuma eri'zama eritesageta 7nima hania kafufina zamatrenke'za fru hu'za maniho hu'na hu'noanagi, ana nanekea tamagehe'za zamagesa ante'za nentahiza amagera onte'naze.
"När sju år äro förlidna, skall var och en av eder släppa sin broder, hebréen, som har sålt sig åt dig och tjänat dig i sex år; du skall då släppa honom fri ur din tjänst." Dock ville edra fäder icke höra på mig eller böja sina öron därtill.
15 Hagi osi'a knama evia knafina tamagra, Nagri nagima me'nesige'za mono'ma hunantegahaze hu'noa mono nompi vuta, tamagu'a rukrahe nehuta, Nagri navurera knare avu'ava'za huta huvempa huta tamagra'a vahepinti'ma kazokazo eri'za vahe'ma zamavare'nazana zamatrage'za fru hu'za vu'naze.
Men I haven nyss vänt om och gjort vad rätt är i mina ögon, i det att I haven utropat frihet var och en för sin broder. Och I haven härom slutit ett förbund inför mitt ansikte, i det hus som är uppkallat efter mitt namn.
16 Hianagi tamagra rukrahe huta menina Nagri nagia eri haviza huta, kazokazo eri'za vene a'enena zamatrage'za fruma hu'za zamagra zamavesite'ma vu'naza eri'za vahera ete zamavareta kazokazo eri'zana zamige'za erinezamantaze.
Men nu haven I åter ändrat eder och ohelgat mitt namn och tagit tillbaka var och en sin träl och sin trälinna, dem som I haden släppt fria till att gå vart de ville; ja, I haven nu åter gjort dem till edra trälar och trälinnor.
17 E'ina hu'negu Ra Anumzamo'a huno, tamagra Nagri nanekea amagera anteta tamagra'a vahepinti'ma zamavrage'za kazokazo eri'zama e'neriza vahera zamatrage'za fru hu'za ovu'naze. E'ina hu'negu antahiho! Nagra hanuge'za ha' vahe'mo'za bainati kazinteti mago'a tamahe nefrisageta, mago'a krimo tamahe nefrina, mago'a ne'zanku huta frigahaze. Ana hu'na tamagri'ma tamazeri havizama hanua zamofo agenkema ama mopafi vahe'mo'zama nentahi'suza, tusi zamagogogu hugahaze.
Därför säger HERREN så: I haven icke hört på mig och utropat frihet var och en för sin broder och sin nästa. Så utropar då jag, säger HERREN, för eder frihet att hemfalla åt svärd, pest och hungersnöd; ja, jag skall göra eder till en varnagel för alla riken på jorden.
18 Hagi tamagra ana huvempa nanekema Nagri navure'ma huhagerafi'nazana, e'i ana'ma huvempama haza nanekema eri hankavetinaku'ma, agaho bulimakaoma ahete'za amu'nompinti rutane kanti kamama huntene'za, amunompi vazankna hu'naze. Hianagi maka'mota ana'ma huvempama hu'naza nanekea amagera onte'naze. Ana hu'nazagu tamagrira bulimakao afu'ma aheteta amu'nompinti'ma rutane atrazankna hugahue.
Och de män som hava överträtt mitt förbund och icke hållit förpliktelserna vid det förbund de slöto inför mitt ansikte -- vid kalven som av dem blev huggen i två stycken, mellan vilka de gingo --
19 Hagi Juda kva vahe'ene, Jerusalemi kva vahe'ene, kini ne'mofo nompi eri'za vahe'ene, pristi vahe'ene, ana mopafi mika vahemo'zanena huvempama hu'naza ke'zamia amagera onte'nazanki'za, anazanke hu'za bulimakao afu'ma rutane kantigama hunte'naza amu'nompi vugahaze.
dessa män, nämligen Judas och Jerusalems furstar, hovmännen och prästerna och allt folket i landet, som gingo mellan styckena av kalven,
20 Nagra ha' vahe'zamimofo zamazampi zamavare anta'nena zamahe frigahaze. Ana hanage'za fri zamavufaga anamifima hare'za vanoma nehaza namamo'za nenesage'za, afi zagagafamo'zanena negahaze.
dem skall jag giva i deras fienders hand, i de mäns hand, som stå efter deras liv; och deras döda kroppar skola bliva mat åt himmelens fåglar och markens djur.
21 Hagi Nagra Juda kini ne' Zedekaiane eri'za vahe'anena, zamahe frinaku'ma nehaza ha' vahe zamazampi zamavare antegahue. E'i ana ha' vahera Babiloni kini ne'mofo sondia vaheki'za menina ko tamagrira tamatre'za vu'naze.
Och Sidkia, Juda konung, med hans furstar skall jag giva i deras fienders hand, i de mäns hand, som stå efter deras liv, och i händerna på den babyloniske konungens här, som nu har dragit bort ifrån eder.
22 Hagi antahiho! Nagra ha'nena ete Jerusalemi kumate e'za ha' eme huramante'za ama ana kumara eri'za teve tagintegahaze. Hagi Juda mopafima me'nea kumatamina ana maka eri haviza ha'nena anampina magore hu'za vahera omanitfa hugahaze huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
Se, jag skall giva dem befallning, säger HERREN, att de åter skola draga mot denna stad och belägra den; och de skola då intaga den och bränna upp den i eld. Och Juda städer skall jag göra till en ödemark, där ingen bor.

< Zeremaia 34 >