Zeremaia 34

1 Hagi Babiloni kini ne' Nebukatnesa'ene sondia vahe'ane, maka agrama kegavama hu'nea mopafi vahe'mo'zane, maka vahe'mo'zanena e'za Jerusalemi kuma'ene, tva'onte'ma megagi'nea kumataminena hara eme huzamante'naze. Ana'ma nehaza knafi Ra Anumzamo'a ama nanekea Jeremaiana asami'ne.

Detta är det ord, som af Herranom skedde till Jeremia, då NebucadNezar, Konungen i Babel, samt med allom sinom här, och med all rike på jordene, som under hans välde voro, och med all folk, örligade mot Jerusalem, och alla dess städer, och sade:

2 Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a amanage hie hunka Juda kini ne' Zedekaiana ome asamio. Kagra antahio! Ama rankumara Babiloni kini ne'mofo azampi erinta'nena teve taginte'nigeno tegahie.

Detta säger Herren Israels Gud: Gack bort, och tala med Zedekia, Juda Konung, och säg till honom: Så säger Herren: Si, jag skall gifva denna staden uti Konungens händer i Babel, och han skall bränna honom upp i eld.

3 Hagi kagra Zedekaiaga agri azampintira atrenka ofregahane. Na'ankure kagrira kazeriza Babiloni kini nete vanagenka kavufinti ana kini nera ome negenka, agrane keaga hugantugama hugaha'e. Anantetira kavre'za Babiloni kumate vugahaze.

Och du skall icke undkomma hans hand, utan varda gripen, och i hans hand gifven, så att du skall se honom med ögonen, och muntliga tala med honom, och till Babel komma.

4 Hianagi kagra Juda kini ne' Zedekaiaga antahio! Nagra Ra Anumzamo'na huvempa huanki'za, hapintira kagrira kahe ofrigahaze.

Så hör dock, du Zedekia, Juda Konung, Herrans ord; detta säger Herren om dig: Du skall icke dö genom svärd;

5 Hianagi kagra knare hunka mani'nenka krimpa frune frigahane. Ana hananke'za kagehe'zama ko'ma kinima mani'neza frizage'za, mananentake zantamima kre manama nevu'za ra zamagima zami'nazaza hu'za, kagrama frisanke'za vahe'mo'za ana nehu'za, zavira nete'za amanage hugahaze. Kva ne'timofonkura tasunku hune hu'za hugahaze. Na'ankure Nagra Ra Anumzamo'na ama ana nanekea huvempa nehue huno hu'ne.

Utan du skall dö i frid; och lika som man hafver bränt öfver dina fäder, de förra Konungar, som för dig varit hafva, så skall man ock bränna öfver dig, och begråta dig: Ack! herre; ty jag hafver det sagt, säger Herren.

6 Anagema hutegeno'a kasnampa ne' Jeremaia'a vuno, Juda kini ne' Zedekaia'a Jerusalemi mani'negeno ana miko nanekea ome asami'ne.

Och Propheten Jeremia talade all dessa, orden till Zedekia, Juda Konung, i Jerusalem;

7 Hagi e'i ana knafina Babiloni kini ne'mofo sondia vahe'mo'za e'za, Jerusalemi kuma'ene Lakisi kuma'enena Azeka kuma'ene hara eme huzamante'naze. Hagi kora e'i ana 3'a kumara Juda mopafina hankavenentake vihu kegina me'nege'za hara hu'za e'ori'naza kumatami hara eme huzmante'naze.

Då Konungens här i Babel allaredo stridde emot Jerusalem, och emot alla qvarlefda Juda städer, nämliga emot Lachis och Aseka; ty desse, såsom de fastaste städer, voro ännu qvarblefne af Juda städer.

8 Hagi Kini ne' Zedekaia'a kazokazo eri'za vahe'ma zamatresage'za fruma hu'za manisaza zamofo nanekema maka Jerusalemi vahe'enema huvempama hutegeno, henka Ra Anumzamo'a Jeremaiana ama nanekea asami'ne.

Detta är det ord, som af Herranom skedde till Jeremia, sedan Konung Zedekia ett förbund gjort hade med allo folkena i Jerusalem, till att utropa ett friår;

9 Hagi Zedekaia'a huno, mika Hibru vene a'enema kazokazo eri'zama e'neriza vahera, zamatrenke'za fru hu'za maniho. E'ina hina magore huno Hibru vahe'mo'a, otino Hibru vahera kazokazo eri'za vahera zamavare ontegahaze.

Så att hvar och en skulle gifva sin träl och hvar och en sina trälinno fri, de der Ebreer och Ebreiske voro, att den ene Juden icke skulle vara dens andras träl.

10 Hagi ana nanekema huhagerafino huvempama hia kerera maka eri'za vahe'mo'zane, maka vahe'mo'zanena mago zamarimpa nehu'za, mago'anena kazokazo eri'za vahera ozamavaregahune nehu'za kazokazo eri'za vene'nene a'nenena zamatrage'za fru hu'za vu'naze.

Då lydde honom alle Förstarna, och allt folket, som det förbund undergångit hade, att hvar och en skulle gifva sin träl och trälinno fri, och icke mer hålla dem för lifegna, och gåfvo dem lösa.

11 Hianagi henka mago'a knama evutege'za, antahintahi zamia rukrahe hige'za zamatrage'za fruma hu'za vu'naza kazokazo eri'za a'ene venenea ete zamavare'za, kazokazo eri'zana zami'naze.

Men något derefter vände de om igen, och togo de trälar och trälinnor åter till sig, som de frigifvit hade, och tvingade dem, att de trälar och trälinnor vara måste.

12 Ana hazageno Ra Anumzamo'a Jeremaiana asamino,

Då skedde Herrans ord till Jeremia af Herranom, och sade:

13 Nagra Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'na, tamagehe'za Isipi mopafima kazokazo eri'zama e'neri'za mani'nage'na zamavare atirami'nama ne-e'na amanage hu'na huhagerafi huvempa kea huzmante'na amanage hu'noe,

Detta säger Herren, Israels Gud: Jag hafver gjort ett förbund med edra fäder, då jag förde dem utur Egypti land, utu träldomens hus, och sade:

14 nehamprinkeno 7nima hutere hania kafurera tamagra Hibru vahe'mota, Hibru vahe'ma zagoreti'ma mizama sesage'za, kazokazo eri'zama erisaza vahera 6si'a kafuma eri'zama eritesageta 7nima hania kafufina zamatrenke'za fru hu'za maniho hu'na hu'noanagi, ana nanekea tamagehe'za zamagesa ante'za nentahiza amagera onte'naze.

Då sju år förlidne äro, så skall hvar och en låta sin broder, den en Ebreer är, och sig honom sålt, och i sex år tjent hafver, fri och lös; men edra fäder hörde mig intet, och böjde intet sin öron dertill.

15 Hagi osi'a knama evia knafina tamagra, Nagri nagima me'nesige'za mono'ma hunantegahaze hu'noa mono nompi vuta, tamagu'a rukrahe nehuta, Nagri navurera knare avu'ava'za huta huvempa huta tamagra'a vahepinti'ma kazokazo eri'za vahe'ma zamavare'nazana zamatrage'za fru hu'za vu'naze.

Så hafven I nu i dag omvändt eder, och gjort det mig väl behagade, att I låten utropa ett friår, hvar och en sinom nästa, och hafven deruppå gjort ett förbund inför mig uti de huse, som efter mitt Namn nämndt är;

16 Hianagi tamagra rukrahe huta menina Nagri nagia eri haviza huta, kazokazo eri'za vene a'enena zamatrage'za fruma hu'za zamagra zamavesite'ma vu'naza eri'za vahera ete zamavareta kazokazo eri'zana zamige'za erinezamantaze.

Men I hafven åter sedan trädt derifrå, och ohelgat mitt Namn, och hvar och en igentagit sin träl och trälinno, de I haden frigifvit, att de skulle vara sine egne, och tvingen dem nu att de edre trälar och trälinnor vara måste.

17 E'ina hu'negu Ra Anumzamo'a huno, tamagra Nagri nanekea amagera anteta tamagra'a vahepinti'ma zamavrage'za kazokazo eri'zama e'neriza vahera zamatrage'za fru hu'za ovu'naze. E'ina hu'negu antahiho! Nagra hanuge'za ha' vahe'mo'za bainati kazinteti mago'a tamahe nefrisageta, mago'a krimo tamahe nefrina, mago'a ne'zanku huta frigahaze. Ana hu'na tamagri'ma tamazeri havizama hanua zamofo agenkema ama mopafi vahe'mo'zama nentahi'suza, tusi zamagogogu hugahaze.

Derföre säger Herren alltså: I hörden icke mig, att I måtten utropat ett friår, hvar och en sinom broder, och sinom nästa. Si, så ropar jag, säger Herren, eder ett friår ut, till svärd, till pestilentie, till hunger; och skall icke låta eder bliva uti något rike på jordene.

18 Hagi tamagra ana huvempa nanekema Nagri navure'ma huhagerafi'nazana, e'i ana'ma huvempama haza nanekema eri hankavetinaku'ma, agaho bulimakaoma ahete'za amu'nompinti rutane kanti kamama huntene'za, amunompi vazankna hu'naze. Hianagi maka'mota ana'ma huvempama hu'naza nanekea amagera onte'naze. Ana hu'nazagu tamagrira bulimakao afu'ma aheteta amu'nompinti'ma rutane atrazankna hugahue.

Och de som öfverträda mitt förbund, och icke hålla dess förbunds ord, som de för mig gjort hafva, dem skall jag så göra, lika som dem kalfvenom, den de i tu stycke höggo, och emellan båda stycken gingo;

19 Hagi Juda kva vahe'ene, Jerusalemi kva vahe'ene, kini ne'mofo nompi eri'za vahe'ene, pristi vahe'ene, ana mopafi mika vahemo'zanena huvempama hu'naza ke'zamia amagera onte'nazanki'za, anazanke hu'za bulimakao afu'ma rutane kantigama hunte'naza amu'nompi vugahaze.

Nämliga Juda Förstar, Jerusalems Förstar, de kamererare, Presterna, och allt folket i landena, som emellan stycken af kalfven gångne äro;

20 Nagra ha' vahe'zamimofo zamazampi zamavare anta'nena zamahe frigahaze. Ana hanage'za fri zamavufaga anamifima hare'za vanoma nehaza namamo'za nenesage'za, afi zagagafamo'zanena negahaze.

Och skall gifva dem uti deras fiendars hand, och deras som efter deras lif stå, att deras kroppar skola foglomen under himmelen och djuromen på jordene till spis varda.

21 Hagi Nagra Juda kini ne' Zedekaiane eri'za vahe'anena, zamahe frinaku'ma nehaza ha' vahe zamazampi zamavare antegahue. E'i ana ha' vahera Babiloni kini ne'mofo sondia vaheki'za menina ko tamagrira tamatre'za vu'naze.

Och Zedekia, Juda Konung, och hans Förstar, skall jag gifva uti deras fiendars händer, och i deras som efter deras lif stå, och i Konungens härs händer af Babel, hvilken nu ifrån eder afdragen är.

22 Hagi antahiho! Nagra ha'nena ete Jerusalemi kumate e'za ha' eme huramante'za ama ana kumara eri'za teve tagintegahaze. Hagi Juda mopafima me'nea kumatamina ana maka eri haviza ha'nena anampina magore hu'za vahera omanitfa hugahaze huno Ra Anumzamo'a hu'ne.

Ty si, jag vill befalla dem, säger Herren, och skall åter låta dem komma inför denna staden, och de skola strida emot honom, och vinna honom, och uppbränna honom i eld; och jag skall föröda Juda städer, så att der ingen mer bo skall.