Aizaia 53

1 Ra Anumzamo'ma hankavenentake azanuti'ma eri'za vahe'are'ma hankave'ama erinte ama'ma hu'nea zanku'ma, tagrama menima huama'ma huta tamasamisuna zankura, iza tamage hunora amentintia hugahie?

Men vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var HERRENS arm uppenbar?

2 Hagi agra ana ne'mo'a, mago zafa agatamo avofage huno retuheno hagege kokampi hageno mareriaza hugahie. Ana nera vahe'mo'za agenunu hugara osu'ne.

Han sköt upp såsom en ringa telning inför honom, såsom ett rotskott ur förtorkad jord. Han hade ingen gestalt eller fägring; när vi sågo på honom, kunde hans utseende ej behaga oss.

3 Ana nera vahe'mo'za zamefi hunemi'za, zamavesra huntazageno, tusi'a rimpa knane nemanino, asunku zampi mani'ne. Ana nehige'za vahe'mo'za avufima ke'zankura ke amne amne nehu'za keamara hu'za onke'naze.

Föraktat var han och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med krankhet; han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte, så föraktat, att vi höllo honom för intet.

4 Tamagerfa huno ana ne'mo'a tagri knazane, tasunku zanena agra'a erigofi'ne. Tagrama antahunana Anumzamo'a kna amino azeri haviza hunaku atregeno knazamo'a azeri havizantfa nehie huta antahi'none.

Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig, medan vi höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad.

5 Hianagi tagri kumitigu hu'za avufagafina karugrua nere'za, tagri kefo zantigu hu'za ahe'za avufga agu'za ru'naze. Agri'ma kanama nemi'za, atama ami'naza zamo tagritera tarimpa frua avreno ne-egeno, agri avufgama rutraga trago'ma hu'naza zamo, tagrira tazeri kanamre'ne.

Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade.

6 Tagra maka vahe'mota sipisipi afu'mo hiaza huta kana atreta, tavesia kampi ufre efre nehunkeno, tagrama hu'nona hazenke'mofo nona'a, tagra'a knazana erigaragi, Ra Anumzamo'a knazana ana ne'mofo agofetu erintegeno eri'ne.

Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.

7 Vahe'moza ana nera azeri haviza nehu'za, atazana ami'nazanagi agira reakara huno keaga osu'ne. Ana nehuno sipisipi afumofo anenta'a ahenaku avre'za vuge, sipisipimofo azoka harenaku avre'za nevazageno akoheno viaza huno agira reakara huno kea osuno akoheno vu'ne.

Han blev plågad, fastän han ödmjukade sig och icke öppnade sin mun, lik ett lamm, som föres bort att slaktas, och lik ett får, som är tyst inför dem som klippa det ja, han öppnade icke sin mun.

8 Ana nera azerite'za keagare avre'za vu'nazanagi, keaga'a refkohu so'e hu'za onke'za frigahie hu'za hu'naze. Hagi iza huama huno ana nekura ama naga nofipinti eforera hu'ne hunora hugahie? Ana hu'neankino nagri vahe'mota ke ontahi kumi tamavutamava zamofo nona'a agri agofetu erinte'za sefura nemi'za, ama mopafintira ame hu'za azeri atre'naze.

Undan våld och dom blev han borttagen, men vem i hans släkte betänker detta? Ja, han rycktes bort ifrån de levandes land, och för mitt folks överträdelses skull kom plåga över honom.

9 Ana nera havi zamavu zamava'ma nehaza vahe'ma zamahe nefri'za kante ante'za ahe friteza, zago feno vahe'mofo matipi ome asente'naze. Na'ankure agra mago hazenkea nosuno havigea osu'negu anara hu'naze.

Och bland de ogudaktiga fick hans in grav bland de rika kom han först, när han var död fastän han ingen orätt hade gjort och fastän svek icke fanns i hans mun.

10 E'ina hu'neanagi Ra Anumzamo'a Agra'a avesite ana nera azeri henkamu atreno knazana amigeno asunkuzampina mani'ne. Ana ne'mo'ma vahe'mota kumimofo nonama huno frinegu huno agra zazate ofri manino nevuno, agigo azankomofona kegahie.

Det behagade HERREN att slå honom med krankhet: om hans liv så bleve ett skuldoffer, då skulle han få se avkomlingar och länge leva, och HERRENS vilja skulle genom honom hava framgång.

11 Ana ne'mo'ma erisnia knazamo'ma vagama retesigeno'a, so'e huno manigahie. Ra Anumzamo'a huno Nagri eri'za ne'mofo avu'avazamo'a fatgo hu'neankino, antahintahi zama'areti maka vahera zamazeri fatgo vahera neseno, kumi zamimofo knazana erigofigahie.

Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar.

12 E'ina hu'negu zamagima me'nea vahe'mo'zama fenoma erisafintira agrama erisiama'a nagra eri amigahue. Ana hanugeno hapinti'ma erisia zantamina harafa vahe'ene refko huno erigahie. Na'ankure agra maka avufga atre vagareno maka vahe kumiku huno frige'za, kumi nere hu'za zamagesa antahi'naze. Hianagi agra rama'a vahe'mofo kumi enerino, kema rutrage'za kumi'ma nehaza vahe'mofontega anteno nunamuna hunezmante. (Luku 22:37.)

Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många, och med talrika skaror skall han få utskifta byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna.