Izikeli 23

1 Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne,

Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

2 Vahe'mofo mofavre Izikieliga, mago a'mofo mofa'trena tare mani'na'e.

Du människobarn, det var en gång två kvinnor, döttrar till en och samma moder.

3 Isipi kumate'ma kasefa mofa'trema mani'na'a knafi agafa huke savrira nehuke, monko avu'ava zana nehakeno vene'nemo'za amiznimofona azeri'za zopasi'na nere'za zanavufagarera zokagora rezanante'naze.

Dessa bedrevo otukt i Egypten; de gjorde det redan i sin ungdom. Där kramades deras bröst, och där smekte man deras jungfruliga barm.

4 Hagi nuna'amofo agi'a Oholaki, negana agi'a Oholiba'e. Hagi zanagra nagri su'aseke mani'neke ne' mofavreramina kasenezmanteke mofaneramina kasezmante'na'e. Hagi Ohola'a e'i Sameria kumaki, Oholiba'a e'i Jerusalemi kumare.

Den äldre hette Ohola, och hennes syster Oholiba. Därefter blevo de mina, och födde söner och döttrar. Och om deras namn är att veta att Ohola är Samaria, och Oholiba Jerusalem.

5 Hagi Ohola'a nagri a' mani'neanagi monkotera tusiza huno vano nehuno, tavaoma'arema nemania Asiria sondia vahera zamavaririno savarira huno vano hu'ne.

Men Ohola bedrev otukt i stället för att hålla sig till mig; hon upptändes av lusta till sina älskare hennes grannar assyrierna,

6 Hagi ana vahetamina hokonke kukena hu'naza gavana kva vahetamine, sondia vahete kva vahetaminki'za ana makamo'za hosi agumpi vano nehaza hentofa nehazaveramine.

där de kommo klädda i mörkblå purpur och voro ståthållare och landshövdingar, vackra unga män allasammans, ryttare som redo på hästar.

7 Hagi ana a'mo'a maka ana hentofa nehazaveramina zamavesi nezmanteno monkozana nehuno, ana Asiria vahe'mofo kaza osu havi anumzante monora hunteno azeri pehena hu'ne.

Hon gav åt dem sin trolösa älskog, åt Assurs alla yppersta söner; och varhelst hon upptändes av lusta, där orenade hon sig på alla deras eländiga avgudar

8 Hagi ko'ma Isipima kasefa mofa'ma mani'neno'ma monkote'ma nehige'zama, venenemo'zama ante'za nemase'za, avufaga zopasi'nama nere'za, monkozama hunte'za e'naza avu'ava zana otre'ne.

Men ändå uppgav hon icke sin otukt med egyptierna, som hade fått ligga hos henne i hennes ungdom, och som hade smekt hennes jungfruliga barm och slösat på henne sin otukt.

9 E'ina hu'negu agrama avesima nezmantege'zama, azerisavari hu'za monko'zama hunentaza Asiria vahe zamazampi antoe.

Därför gav jag henne till pris åt hennes älskare, åt Assurs söner, till vilka hon var upptänd av lusta.

10 Hagi ana vahe'mo'za Oholana mika'a kukena'a eri hatetre'za azeri agaze nehu'za, ne' mofavreramima'ane mofane'araminena zamavare'za nevu'za, agrira bainati kazinteti ahe fri'naze. Ana higeno a'nemo'za Ohola avufare'ma fore'ma hu'nea zankura huge antahige hu'naze.

Och sedan dessa hade blottat hennes blygd, förde de bort hennes söner och döttrar och dräpte henne själv med svärd; så blev hon en varnagel för andra kvinnor, då nu dom blev hållen över henne.

11 Hagi negna Oholiba'a ama ana zana ke'neanagi, agu'a rukrahera osu'neanki, nuna'amo'ma hu'nea avu'avara agatereno vene'nea kenunu nehuno ana veneneraminena rama'a monko avu'ava hu'ne.

Men fastän hennes syster Oholiba såg detta, upptändes hon av lusta ännu värre och drev sin otukt ännu längre än systern.

12 Hagi Oholiba'a Asiria kva vahetamina ke anunu nehuno, gavana vahetamine, sondia vahete kva vahetamine, hosi agumpima maniza nevaza vahe'ene, knare kukenama hu sondia vahetamina maka hentofaza hu'naza kasefa veneneraminkino zamagenunu huno avesi'zmante'ne.

Hon upptändes av lusta till Assurs söner; de voro ju ståthållare och landshövdingar och voro hennes grannar, de kommo klädda i präktig dräkt, ryttare som redo på hästar, vackra unga män allasammans.

13 Ana hige'nama koana nuna'amo Oholiba'ma hu'neaza huno monko'zana nehuno, agra'a tusiza huno azeri pehena hu'ne.

Och jag såg att också hon orenade sig; båda gingo de samma väg.

14 Hianagi Oholiba'a rama'a monko avu'ava zana huno vu'ne. Ana nehuno have keginare'ma Babiloni vahe'mofo amema'ama frage'za krentete'za koranke masavema frente'naza vahe zamema'ama zamage'neana,

Men denna drev sin otukt ännu längre. Ty när hon fick se mansbilder inristade i väggen, beläten av kaldéer, som man hade inristat och målat röda med dyrbar färg,

15 zamu nofi'ma zamafafafima ananeki'za, zamanunte'ma anaki tavarave zmanuntera anaki'za, ana makamo'za Babiloni kamani eri'za vahe kna hu'nageno zamage'ne.

framställda med gördlar kring sina länder och med ståtliga huvudbonader, allasammans lika kämpar, ja, när hon fick se dessa bilder av Babels söner, av de män som hade sitt fädernesland i Kaldeen;

16 Hagi ana vahe'mokizmi zamema'ama negeno'a, kenunu huno avesi nezmanteno, ana vahe'ma esanageno'ma zamagranema monkozama hanigu kema erino vuno eno'ma hu' vahera huzmantege'za Babiloni vu'naze.

då upptändes hon av lusta till dem, strax när hon såg dem för sina ögon. Och hon sände bud till dem i Kaldeen;

17 Ana hige'za Babiloni vahe'mo'za eme ante'za mase'ne'za monkozana hunte'za azeri pehena hu'naze. Hagi ana'ma hu'za monkozama hu'za azeri pehenama hutazageno'a, ana vahetamina tusiza huno avesra huzmanteno agote'zmante'ne.

och Babels söner kommo till henne och lågo hos henne i älskog och orenade henne genom sin otukt. Först sedan hon hade blivit orenad av dem, vände sig hennes själ ifrån dem.

18 Hagi ana monko avu'ava zana Oholiba'a amate avufga avapako vano nehuno ana avu'ava zana nehige'za ke'naze. E'inama nuna'amo'ma higenama Nagra navesra hunte'na nagotenente'na namefi'ma humi'noaza hu'na namefi humi'noe.

Men när hon så öppet bedrev sin otukt och blottade sin blygd, då vände sig min själ ifrån henne, likasom den hade vänt sig ifrån hennes syster.

19 Hianagi Oholiba'a Isipima mofa'ma mani'neno'ma monkote'ma huno vanoma hu'nea agesa nentahino, tusiza huno mago'ane monkozana huvava huno vu'ne.

Dock drev hon sin otukt ännu längre: hon mindes sin ungdoms dagar, då hon bedrev otukt i Egyptens land;

20 Ana nehuno donki afu'mofo agozagna zamago'za huntegeno, hosi afu'mofo agozarimo'ma aviteankna'ma hu'nea Isipi vahe'enena monkozana huno vano hu'ne.

och så upptändes hon åter av lusta till bolarna där, som hade kött såsom åsnor och flöde såsom hästar.

21 Ana nehunka Oholibaga Isipima mofa'ma mani'nanke'zama aminka'arema azeriza, zopasi'nama nere'za knara'ma kante'za monkozama hugante'naza zanku tusiza hunka antahintahi nehunka, ana'ma hanana zanku kave'nesie.

Ja, din håg stod åter till din ungdoms skändlighet, när egyptierna smekte din barm, därför att du hade så ungdomliga bröst.

22 Hagi e'ina hu'negu Oholibaga Mikozama Kegavama Hu'nea Ra Anumzamo'a amanage hie, monkozama hugantazagenka kagote zamantenka kamefi'ma huzami'nana vahetamina zamarimpa re'nuge'za, maka kazigati eme kavazagi kagi'za ha' eme hugantegahaze.

Därför, du Oholiba, säger Herren, HERREN så: Se, jag skall uppväcka mot dig dina älskare, dem som din själ har vänt sig ifrån, och jag skall låta dem komma över dig från alla sidor,

23 Hagi e'i ana vahetamina zamavare atruma hanuana, Babiloni vahetamima, maka Kaldia vahetamima, Pekodi vahe'ma, Soa vahe'ma, Koa nagapinti vahetamima, maka Asiria gavana vahetmima, sondia vahete kva vahetamima, hosi agumpima maniza vano nehu'za ha'ma nehaza hentofa nehazaveramina zamavare atru hanuge'za hara huramantegahaze.

Babels söner och alla kaldéer, pekodéer, soéer och koéer och alla Assurs söner med dem, vackra unga män, ståthållare och landshövdingar allasammans, kämpar och berömliga män, som rida på hästar allasammans.

24 E'ina hanuge'za tusi'a vahe'mo'za ha'zazmia eri'neza aini fetori zamia nentaniza avazuma nehaza karisifine ha' zazmia erinte'za e'za nazanoma huramante'naku'ma hanaza zana zamagra avu'avapi avrente'za maka kazigati e'za hara eme hugantegahaze.

De skola komma över dig med vagnar och hjuldon i mängd och med skaror av folk; rustade med skärmar och sköldar och klädda hjälmar skola de anfalla dig från alla sidor. Och jag skall överlämna domen åt dem, och de skola döma dig efter sina rätter.

25 Ana nehu'na kanive regante'noankino zamagra zamarimpa ahenegante'za kazeri havizantfa hugahaze. Ana nehu'za kagesane kagonanena taga hunetre'za, amanema manisaza vahera kazinteti zamahe nefri'za ne'mofatamia zamavare'za nevu'za, amnema manisazama'a zamazeri'za tevefi kre tasagegahaze.

Jag skall låta min nitälskan gå över dig, så att de fara grymt fram mot dig; de skola skära av dig näsa och öron, och de som bliva kvar av dig skola falla för svärd. Man skall föra bort dina söner och döttrar, och vad som bliver kvar av dig skall förtäras av eld.

26 Ana nehu'za kukenaka'a maka hatenetre'za, zago'amo'ma marerisa kavasese zanka'a hate'za erigahaze.

Man skall slita av dig dina kläder och taga ifrån dig dina härliga smycken.

27 E'ina hu'na Isipima mani'nenka erigafa hunka hu'nana monko kavukava zana eri amanea hugahue.

Så skall jag göra slut på din skändlighet och på den otukt som du begynte öva i Egyptens land; och du skall icke mer lyfta upp dina ögon till dem och icke mer tänka på Egypten.

28 Na'ankure Ra Anumzana Miko'zama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a amanagea hie. Kavresra hunezmantenka kago'ma ate'zmantenka kamefi'ma huzamina vahe'mokizmi zamazampi Nagra kavrente'za nehue.

Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag vill giva dig till pris åt dem som du nu hatar, åt dem som din själ har vänt sig bort ifrån.

29 Ana vahe'mo'za kazeri haviza nehu'za, amuhoma hunka erifore'ma hunana fenonka'aramina eri hana hu'za vanagenka, kavufga kavapako manigahane. Ana hanankeno maka vahe'mo'za monko zama nehana kavufga amate kegahaze. Kagrama savri'ma hunka monko zama hunkama vano hanazamo,

Och de skola fara fram mot dig såsom fiender, och skola taga ifrån dig allt vad du har förvärvat och lämna dig naken och blottad; ja, din otuktiga blygd skall varda blottad, med din skändlighet och din otukt.

30 higeno ama ana hazenkea avreno eme kamie. Na'ankure ru kumatamimpi venenemo'zama monko zama hugantesazegu zamavesi nezmantenka, zamazanteti'ma antre'za tro'ma hu'naza havi anumzantaminte monora huntenka kagraka'a kazeri pehena hu'nane.

Detta skall man göra dig, därför att du i otukt lopp efter hedningarna och orenade dig på deras eländiga avgudar.

31 Hagi kagra nunakamo'ma hu'nea avu'ava amage antenka hu'nananki'na, agri'ma narimpa ahente'na knazama ami'noankna knazana kagrira kamigahue.

Du vandrade på din systers väg; därför skall jag sätta i din hand samma kalk som gavs åt henne.

32 Hagi miko'zama kegavama hu'nea Ra Anumzamo'a amanage hie, Nunakamo'ma ne'nea rankapufi narimpa ahe'zana tagi kaminugenka rama'a negahane. Ana hananke'za vahe'mo'za hunte'za kagi'za regahaze.

Ja, så säger Herren, HERREN: Du skall nödgas dricka din systers kalk, så djup och så vid som den är, och den skall bringa dig åtlöje och smälek i fullt mått.

33 Hagi ana tima nesnunka neginagi nehunka, kasunku'ma hanana zamo'a kazeri havizantfa hugahie. Na'ankure e'i ana kapua nunakamofo Sameria kapue.

Du skall bliva drucken och bliva full av bedrövelse, ty en ödeläggelsens och förödelsens kalk är din syster Samarias kalk.

34 Hagi ana kapufinti tina nehana hanankeno hagege hugahie. Ana hutenka ana kapua aru praro nevazinka aminka'a nemasaginka kasunkura hugahane huno Mikozama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.

Du skall nödgas dricka ut den till sista droppen, ja ock slicka dess skärvor, och du skall sarga ditt bröst. Ty jag har talat, säger Herren, HERREN.

35 E'ina hu'negu Ra Anumzamo'a amanage hie, Kagra kamefi Nagrira hunaminka kagekani nenantenka, savri'ma hunka vano nehunka, monkozama hunka vanoma hu'nana mizama'a kagra erigahane.

Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom du har förgätit mig och kastat mig bakom din rygg, därför måste du ock bära på din skändlighet och din otukt.

36 Hagi Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne, Vahe'mofo mofavre Izikieliga, knare Oholane Oholibakiznia keagarera zanavrentenka keagaznia refko hugahampi? Hi'mnage avu'ava'ma neha'a avu'ava'znia huama hunka zanasamio.

Och HERREN sade till mig: Du människobarn, vill du döma Ohola och Oholiba? Förehåll dem då deras styggelser.

37 Na'ankure zanagrama savri huke ru vene monko zama ome nehuke, vahe'ma zamahe fri'na'a koramo'a zanazampina me'ne. Vahe'mozama zamazanteti'ma antre'za tro'ma hunte'naza havi anumzantamine monko zana nehuke, ne'za ofama nehiaza huke Nagrama zanami'noa mofavreramina zamaheke ana havi anumzante Kresramana vunte'na'e.

Ty de hava begått äktenskapsbrott, och blod låder vid deras händer. Ja, med sina eländiga avgudar hava de begått äktenskapsbrott; och till mat åt dem hava de offrat sina barn, dem som de hade fött åt mig.

38 Hagi mago'ene nagritera anahu kna avu'ava hunante'na'e. Zanagra ana zupage seli mono noni'a eri pehena nehuke, Sabati knani'a kegava osuke, eri haviza hu'na'e.

Därtill gjorde de mig detta: samma dag som de orenade min helgedom ohelgade de ock mina sabbater.

39 Hagi vahe'mo'zama zamazanteti'ma tro'ma hu'naza havi anumzante mofavrezania aheke Kresramana vunenteke, anankna zupa seli mono noni'afina emarerike eri pehena hu'na'e. E'inahu knaza Nagri mono nompina hu'na'e.

Ty samma dag som de slaktade sina barn åt de eländiga avgudarna gingo de in i min helgedom och ohelgade den. Se, sådant hava de gjort i mitt hus.

40 Hagi ana nehuke kema erino vuno eno'ma hu vahete kea atrake'za, vu'za afeteti vahera ome zamavare'za e'naze. Hagi ana vene'nema avre'za neazageta'a tanagra tina freta masave konariria nehuta, zago'amo'ma marerisa avasesezanu tanavasasea hu'na'e.

Än mer, de sände bud efter män som skulle komma fjärran ifrån; budbärare skickades till dem, och se, de kommo, de män för vilka du hade tvått dig och sminkat dina ögon och prytt dig med smycken.

41 Hagi tanagra zamana zamana tafe hu'naza sipare mani'neta, tanavugama me'nea tratera Nagri mananentake'za insensine masavenena ante'na'e.

Och du satt på en härlig vilobädd, med ett dukat bord framför, och du hade där ställt fram min rökelse och min olja.

42 Hagi anampina ruzahu ruzahu vahe'mo'za kereso nehazageno, tima ne'za neginagima nehaza vahe'ma hagege kokampinti'ma zamavare'zama e'naza vahe'mo'za ana atre'mokizni zanazampina asana antani nezanante'za, zanasenifina avasese'ane kuini fetorira antani zanante'naze.

Sorglöst larm hördes därinne, och till de män ur hopen, som voro där, hämtade man ytterligare in dryckesbröder från öknen. Och dessa satte armband på kvinnornas armar och härliga kronor på deras huvuden.

43 Anama hutazage'na ve'ama atreno monkote'ma vano nehige'zama, monko zama hunte'za nevazageno avresragu'ma nehia akura nagra amanage hu'noe. Menina ama ara ama venenemo'za zamatrenke'za monko a'nema nehazaza hu'za monkozana hunteho. Na'ankure agra monko a' mani'ne.

Då sade jag: "Skall hon, den utlevade, få hålla i med att begå äktenskapsbrott? Skall man alltjämt få bedriva otukt med henne, då hon är en sådan?"

44 Hagi ana vahe'mo'za monko a'nema monko zama hunentazaza hu'za, ana ara ante'za mase'ne'za monko'zana hunte'naze. Ana hukna hu'za Oholane Oholibanena zanante'za mase'neza monko zana huznante'naze.

Ty man gick in till henne, såsom man går in till en sköka; ja, så gick man in till Ohola och till Oholiba, de skändliga kvinnorna.

45 Hianagi fatgo zamavu'zmavama nehaza vahe'mo'za, ve'zanima atreke monko'zama huke vanoma nehuke vahe'ma zamahe nefri'a zantera keaga huznante'za knazana zanamigahaze. Na'ankure zanagra ve'zania atreke monkote huke vano nehuke, vahe'ma zamaheke korama eri tagina'a zante zanagra knazana erigaha'e.

Men rättfärdiga man skola döma dem efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor; ty äktenskapsbryterskor äro de, och blod låder vid deras händer.

46 Hagi Miko'zama Kegavama Hu'nea Anumzamo'a amanage hie, tusi'a sondia vahetami zamavarenka ege'za, ana atre'mofo zantamina arohu eme zanare'za eneri'za zanazeri koro hiho.

Ja, så säger Herren, HERREN: Må man sammankalla en församling mot dem och prisgiva dem åt misshandling och plundring.

47 Hagi ana sondia vahe'mo'za ana a'trena havenknonu zanahe frite'za, bainati kazinknonu rukafri netre'za ne'mofazania zamahe nefri'za nozania teve taginte'nageno tegahie.

Och församlingen skall stena dem och hugga dem i stycken med svärd, och dräpa deras söner och döttrar, och bränna upp deras hus i eld.

48 E'ina hu'na ana mopafina savari monko avu'ava zana eri fanane hanugeno, maka a'nanemo'za nege'za ana a'tre'mokema hu'na'a monko zanavu'zanava zana ovaririgahaze.

Så skall jag göra slut på skändligheten i landet, och alla kvinnor må låta varna sig, så att de icke bedriva sådan skändlighet som I.

49 Hagi tanagrama monko avu'ava zama nehuta, vahe'mo'zama zamazanteti'ma antre'za tro'ma hunte'naza havi anumzante'ma mono'ma hu'na'a zante tanagra knazana e'nerita, Ra Anumzana Miko'zama Kegavama Hu'nea Anumza mani'ne huta Nagrikura keta antahita hugaha'e.

Och man skall låta eder skändlighet komma över eder, och I skolen få bära på de synder I haven begått med edra eländiga avgudar; och I skolen förnimma att jag är Herren, HERREN.