< 詩篇 125 >

1 ヱホバに依賴むものはシオンの山のうごかさるることなくして永遠にあるがごとし
En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.
2 ヱルサレムを山のかこめるごとくヱホバも今よりとこしへにその民をかこみたまはん
Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.
3 惡の杖はただしきものの所領にとどまることなかるべし斯てただしきものはその手を不義にのぶることあらじ
Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.
4 ヱホバよねがはくは善人とこころ直きものとに福祉をほどこしたまへ
Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.
5 されどヱホバは轉へりておのが曲れる道にいるものを惡きわざをなすものとともに去しめたまはん 平安はイスラエルのうへにあれ
Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!

< 詩篇 125 >