< עמוס 5 >
שמעו את הדבר הזה אשר אנכי נשא עליכם קינה בית ישראל׃ | 1 |
Hören följande ord, som jag vill uppstämma såsom klagosång över eder, I av Israels hus:
נפלה לא תוסיף קום בתולת ישראל נטשה על אדמתה אין מקימה׃ | 2 |
"Fallen är hon och kan icke mer stå upp, jungfrun Israel! Hon ligger slagen till marken i sitt land; ingen reser henne upp."
כי כה אמר אדני יהוה העיר היצאת אלף תשאיר מאה והיוצאת מאה תשאיר עשרה לבית ישראל׃ | 3 |
Ty så säger Herren, HERREN: Den stad varifrån tusen plägade draga ut skall få behålla hundra kvar, och den stad varifrån hundra plägade draga ut skall få behålla tio kvar, i Israels hus.
כי כה אמר יהוה לבית ישראל דרשוני וחיו׃ | 4 |
Ty så säger HERREN till Israels hus: Söken mig, så fån I leva.
ואל תדרשו בית אל והגלגל לא תבאו ובאר שבע לא תעברו כי הגלגל גלה יגלה ובית אל יהיה לאון׃ | 5 |
Men söken icke Betel, kommen icke till Gilgal, och dragen ej bort till Beer-Seba; ty Gilgal skall bliva bortfört i fångenskap, och Betel skall hemfalla åt fördärvet.
דרשו את יהוה וחיו פן יצלח כאש בית יוסף ואכלה ואין מכבה לבית אל׃ | 6 |
Söken HERREN så fån I leva; varom icke, så skall han komma över Josefs hus lik en eld; och elden skall bränna, och ingen skall släcka den, till att rädda Betel.
ההפכים ללענה משפט וצדקה לארץ הניחו׃ | 7 |
I som förvandlen rätten till malört och slån rättfärdigheten ned till jorden, veten:
עשה כימה וכסיל והפך לבקר צלמות ויום לילה החשיך הקורא למי הים וישפכם על פני הארץ יהוה שמו׃ | 8 |
han som har gjort Sjustjärnorna och Orion, han som kan förvandla svarta mörkret till morgon och göra dagen mörk såsom natten, han som kallar på havets vatten och gjuter det ut över jorden -- HERREN är hans namn.
המבליג שד על עז ושד על מבצר יבוא׃ | 9 |
Och han låter fördärv ljunga ned över starka fästen; ja, över fasta borgar kommer fördärv.
שנאו בשער מוכיח ודבר תמים יתעבו׃ | 10 |
Dessa hata i porten den som försvarar vad rätt är och räkna såsom en styggelse den som talar sanning.
לכן יען בושסכם על דל ומשאת בר תקחו ממנו בתי גזית בניתם ולא תשבו בם כרמי חמד נטעתם ולא תשתו את יינם׃ | 11 |
Därför, eftersom I trampen på den arme och tagen ifrån honom hans säd såsom skatt, därför hören; om I än byggen hus av huggen sten, skolen I icke få bo i dem, och om I än planteren sköna vingårdar, skolen I icke få dricka vin från dem.
כי ידעתי רבים פשעיכם ועצמים חטאתיכם צררי צדיק לקחי כפר ואביונים בשער הטו׃ | 12 |
Ty jag vet att edra överträdelser äro många och edra synder talrika, I den rättfärdiges förtryckare, som tagen mutor och vrängen rätten för de fattiga i porten.
לכן המשכיל בעת ההיא ידם כי עת רעה היא׃ | 13 |
Därför måste den förståndige tiga stilla i denna tid; ty det är en ond tid.
דרשו טוב ואל רע למען תחיו ויהי כן יהוה אלהי צבאות אתכם כאשר אמרתם׃ | 14 |
Söken vad gott är, och icke vad ont är, på det att I mån leva. Då skall Herren, härskarornas Gud, vara med eder, såsom I menen honom vara.
שנאו רע ואהבו טוב והציגו בשער משפט אולי יחנן יהוה אלהי צבאות שארית יוסף׃ | 15 |
Haten vad ont är, och älsken vad gott är, och hållen rätten vid makt i porten; kanhända skall då Herren, härskarornas Gud, vara nådig mot Josefs kvarleva.
לכן כה אמר יהוה אלהי צבאות אדני בכל רחבות מספד ובכל חוצות יאמרו הו הו וקראו אכר אל אבל ומספד אל יודעי נהי׃ | 16 |
Därför, så säger HERREN, härskarornas Gud, Herren: På alla torg skall dödsklagan ljuda, och på alla gator skall man ropa: "Ack ve! Ack ve!" Åkermännen skall man mana att brista ut i jämmer, och dödsklagan skall höjas av dem som äro förfarna i sorgesång;
ובכל כרמים מספד כי אעבר בקרבך אמר יהוה׃ | 17 |
ja, i alla vingårdar skall dödsklagan ljuda, ty jag skall gå fram mitt ibland eder, säger HERREN.
הוי המתאוים את יום יהוה למה זה לכם יום יהוה הוא חשך ולא אור׃ | 18 |
Ve eder som åstunden HERRENS dag! Vad viljen I med HERRENS dag? Den är mörker och icke ljus.
כאשר ינוס איש מפני הארי ופגעו הדב ובא הבית וסמך ידו על הקיר ונשכו הנחש׃ | 19 |
Då går det, såsom när någon flyr för ett lejon, men därvid mötes av en björn, och när han då söker tillflykt i sitt hus, bliver han stungen av en orm, vid det han sätter handen mot väggen.
הלא חשך יום יהוה ולא אור ואפל ולא נגה לו׃ | 20 |
Ja, HERRENS dag är mörker och icke ljus, den är töcken utan något solsken.
שנאתי מאסתי חגיכם ולא אריח בעצרתיכם׃ | 21 |
Jag hatar edra fester, jag är led vid dem, och jag finner intet behag i edra högtidsförsamlingar.
כי אם תעלו לי עלות ומנחתיכם לא ארצה ושלם מריאיכם לא אביט׃ | 22 |
Ty om I än offren åt mig brännoffer, jämte edra spisoffer, så har jag dock ingen lust till dem, ej heller gitter jag se edra tackoffer av gödda kalvar.
הסר מעלי המון שריך וזמרת נבליך לא אשמע׃ | 23 |
Hav bort ifrån mig dina sångers buller; jag gitter icke höra ditt psaltarspel.
ויגל כמים משפט וצדקה כנחל איתן׃ | 24 |
Men må rätten flöda fram såsom vatten, och rättfärdigheten lik en bäck som aldrig sinar.
הזבחים ומנחה הגשתם לי במדבר ארבעים שנה בית ישראל׃ | 25 |
Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisoffer under de fyrtio åren i öknen, I av Israels hus?
ונשאתם את סכות מלככם ואת כיון צלמיכם כוכב אלהיכם אשר עשיתם לכם׃ | 26 |
Så skolen I nu nödgas taga med eder Sickut, eder konung, och Kiun, eder avgudabild, stjärnguden, som I haven gjort åt eder;
והגליתי אתכם מהלאה לדמשק אמר יהוה אלהי צבאות שמו׃ | 27 |
och jag skall låta eder föras åstad i fångenskap ända bortom Damaskus, säger han vilkens namn är HERREN, härskarornas Gud.