< Zabura 25 >
1 Ta Dawuda. A gare ka Ya Ubangiji, na miƙa raina.
En Psalm Davids. Efter dig, Herre, längtar jag.
2 A gare ka na dogara, ya Allahna. Kada ka bari in sha kunya, ko ka bar abokan gābana su yi nasara a kaina.
Min Gud, Jag hoppas uppå dig; låt mig icke komma på skam, att mine ovänner icke skola glädja sig öfver mig.
3 Ba wanda yake sa bege a gare ka da zai taɓa shan kunya, amma za su sha kunya su da suke tayarwa babu dalili.
Ty ingen kommer på skam, den dig förbidar; men de löse föraktare komma på skam.
4 Ka nuna mini hanyoyinka, ya Ubangiji, ka koya mini hanyoyinka;
Herre, visa mig dina vägar, och lär mig dina stigar.
5 ka bi da ni cikin gaskiyarka ka kuma koya mini, gama kai ne Allah Mai cetona, kuma begena yana a kanka dukan yini.
Led mig i dine sanning, och lär mig; ty du äst den Gud, som mig hjelper; dagliga förbidar jag dig.
6 Ka tuna, ya Ubangiji da jinƙai da kuma ƙaunarka mai girma, gama suna nan tun dā.
Tänk Herre, på dina barmhertighet, och uppå dina godhet, den af verldenes begynnelse varit hafver.
7 Kada ka tuna da zunuban ƙuruciyata da kuma hanyoyin tawayena; bisa ga ƙaunarka ka tuna da ni, gama kai nagari ne, ya Ubangiji.
Tänk icke uppå mins ungdoms synder, och min öfverträdelse; men tänk uppå mig, efter dina barmhertighet, för dina godhets skull, Herre.
8 Ubangiji nagari da mai adalci ne; saboda haka yakan koyar da masu zunubi a hanyoyinsa.
Herren är god och from; derföre undervisar han syndarena på vägenom.
9 Yakan bi da masu tawali’u cikin abin da yake daidai ya kuma koyar da su hanyoyinsa.
Han leder de elända rätt, och lärer de elända sin väg.
10 Dukan hanyoyin Ubangiji ƙaunatattu ne da kuma aminci ga waɗanda suke kiyaye abin da alkawari ya bukaci.
Alle Herrans vägar äro godhet och sanning, dem som hans förbund och vittnesbörd hålla.
11 Saboda sunanka, ya Ubangiji, ka gafarta laifina, ko da yake mai girma ne.
För ditt Namns skull, Herre, var mine missgerning nådelig, den stor är.
12 To wane ne mai tsoron Ubangiji? Zai koyar da shi a hanyar da ya zaɓa masa.
Hvilken är den der fruktar Herran, han skall lära honom den bästa vägen.
13 Zai ci kwanakinsa a wadace, kuma zuriyarsa za su gāji ƙasar.
Hans själ skall bo i det goda, och hans säd skall besitta landet.
14 Ubangiji yakan amince da waɗanda suke tsoronsa; yakan sa su san alkawarinsa.
Herrans hemlighet är ibland dem som frukta honom; och sitt förbund låter han dem få veta.
15 Idanuna kullum suna a kan Ubangiji, gama shi ne kaɗai zai kuɓutar da ƙafafuna daga tarko.
Mine ögon se alltid till Herran; ty han skall taga min fot utu nätet.
16 Ka juye wurina ka kuma yi mini jinƙai, gama na kaɗaice ina kuma wahala.
Vänd dig till mig, och var mig nådelig; ty jag är ensam och elände.
17 Damuwoyin zuciyata sun ninka; ka’yantar da ni daga wahalata.
Mins hjertans ångest är stor; för mig utu mine nöd.
18 Ka dubi wahalata da kuma azabata ka ɗauke mini dukan zunubaina.
Se uppå min jämmer och eländhet, och förlåt mig alla mina synder.
19 Dubi yadda abokan gābana sun ƙaru da kuma yadda suka ƙara ƙina!
Se deruppå, att mine fiender så månge äro, och hata mig med orätt.
20 Ka tsare raina ka kuma kuɓutar da ni; kada ka bari in sha kunya, gama na nemi mafaka daga gare ka.
Bevara min själ, och fräls mig; låt mig icke komma på skam, ty jag förtröstar uppå dig.
21 Bari mutunci da adalci su tsare ni, domin begena yana a kanka.
Fromhet och rätthet, bevare mig; ty jag förbidar dig.
22 Ka fanshi Isra’ila, ya Allah, daga dukan wahalarsu!
Gud löse Israel utaf allo sine nöd.