< Karin Magana 14 >
1 Mace mai hikima kan gina gidanta, amma da hannunta wawiya takan rushe shi ƙasa.
Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.
2 Wanda tafiyarsa ta aikata gaskiya ce kan ji tsoron Ubangiji, amma wanda hanyoyinsa ba a kan gaskiya ba ne yakan rena shi.
Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.
3 Maganar wawa kan kawo sanda a bayansa, amma leɓunan masu hikima kan tsare su.
Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.
4 Inda ba shanu, wurin sa wa dabbobi abinci zai kasance ba kome, amma daga ƙarfin saniya ce yalwar girbi kan fito.
Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.
5 Mashaidi na gaskiya ba ya ruɗu, amma mashaidin ƙarya kan baza ƙarairayi.
Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.
6 Mai ba’a kan nemi hikima amma ba ya samun kome, amma sani kan zo a sawwaƙe ga mai basira.
Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.
7 Ka guji wawa, gama ba za ka sami sani a leɓunansa ba.
Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.
8 Hikima masu la’akari shi ne su yi tunani a kan hanyoyinsu, amma wautar wawaye ruɗu ne.
Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.
9 Wawaye kan yi ba’a a gyaran zunubi, amma fatan alheri yana samuwa a cikin masu aikata gaskiya.
De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.
10 Kowace zuciya ta san ɓacin ranta, kuma babu wani dabam da zai yi rabon jin daɗinsa.
När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.
11 Za a rushe gidan mugu, amma tentin mai aikata gaskiya zai haɓaka.
De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.
12 Akwai hanyar da ta yi kamar tana daidai ga mutum, amma a ƙarshe takan kai ga mutuwa.
Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.
13 Ko cikin dariya zuciya takan yi ciwo, kuma farin ciki kan iya ƙarasa a baƙin ciki.
Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.
14 Marasa bangaskiya za su sami sakamako cikakke saboda hanyoyinsu, kuma mutumin kirki zai sami lada saboda nasa.
Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.
15 Marar azanci kan gaskata kome, amma mai la’akari kan yi tunani game da matakinsa.
En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.
16 Mai hikima kan ji tsoron Ubangiji ya kuma guji mugunta, amma wawa yana da girman kai yakan yi kome da garaje.
En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.
17 Mutum mai saurin fushi yakan yi ayyukan wauta, akan kuma ƙi mai son nuna wayo.
En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.
18 Marar azanci kan gāji wauta, amma mai la’akari kan sami rawanin sani.
De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.
19 Masu mugunta za su rusuna a gaban masu kirki, mugaye kuma za su yi haka a ƙofofin adalai.
De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.
20 Maƙwabta sukan gudu daga matalauta, amma masu arziki suna da abokai da yawa.
En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.
21 Duk wanda ya rena maƙwabci ya yi zunubi, amma mai albarka ne wanda yake alheri ga mabukata.
Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.
22 Ba waɗanda suke ƙulla mugunta sukan kauce ba? Amma waɗanda suke ƙulla abin da yake mai kyau sukan sami ƙauna da aminci.
De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.
23 Duk aiki tuƙuru yakan kawo riba, amma zama kana surutu kan kai ga talauci kawai.
Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.
24 Dukiyar masu hikima ita ce rawaninsu, amma wautar wawaye kan haifar da wauta ne kawai.
Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.
25 Mashaidin gaskiya kan ceci rayuka, amma mashaidin ƙarya mai ruɗu ne.
Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.
26 Duk mai tsoron Ubangiji yana da zaunannen mafaka, kuma ga’ya’yansa zai zama mafaka.
Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.
27 Tsoron Ubangiji shi ne maɓulɓular rai yakan juye mutum daga tarkon mutuwa.
Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
28 Yawan mutane shi ne ɗaukakar sarki, amma in ba tare da mabiya ba sarki ba kome ba ne.
Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
29 Mutum mai haƙuri yana da fahimi mai yawa, amma mai saurin fushi yakan nuna wautarsa a fili.
Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
30 Zuciya mai salama kan ba jiki rai, amma kishi kan sa ƙasusuwa su yi ciwo.
Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
31 Duk wanda ya zalunci matalauci ya zagi Mahaliccinsu ke nan, amma duk wanda ya yi alheri ga mabukata yana girmama Allah ne.
Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
32 Sa’ad bala’i ya auku, mugaye kan fāɗi, amma ko a mutuwa masu adalci suna da mafaka.
Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
33 Hikima tana a zuciyar mai azanci, kuma ko a cikin wawaye takan sa a santa.
Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.
34 Adalci yakan ɗaukaka al’umma, amma zunubi kan kawo kunya ga kowane mutane.
Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.
35 Sarki yakan yi murna a kan bawa mai hikima, amma bawa marar kunya kan jawo fushinsa.
En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.