Pwovèb 22

1 Pito yo nonmen non ou an byen pase pou ou gen anpil richès. Pito moun gen anpil konsiderasyon pou ou pase pou ou gen anpil lajan ak anpil lò.

Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

2 Pa gen diferans ant moun rich ak moun pòv, paske tou de se kreyati Bondye yo ye.

Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

3 Moun ki gen konprann, lè li wè malè ap vin sou li, li wete kò l'. Men, moun sòt pote lestonmak li bay, epi se li ki peye sa.

Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

4 Soumèt ou devan Bondye, gen krentif pou li: W'a gen richès, y'a nonmen non ou, w'a viv lontan.

Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

5 Moun ki mache kwochi jwenn pikan ak pèlen sou wout yo. Si ou renmen lavi, pa fè menm wout ak yo.

Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

6 Bay yon timoun prensip li dwe swiv. Jouk li mouri, li p'ap janm bliye l'.

Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

7 Moun rich ap donminen sou moun pòv. Lè ou prete lajan nan men yon moun, ou tounen timoun devan pòt li.

Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

8 Lè ou simen lenjistis, ou rekòlte malè. Ou rete konsa sak te fè ou gen gwo kòlèt la disparèt.

Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

9 Bondye beni moun ki gen bon kè, paske lè moun ki gen bon kè wè yon pòv, yo separe sa yo genyen an avè l'.

Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

10 Mete moun k'ap pase lòt moun nan betiz la deyò, lamenm tout kont, tout joure ap sispann.

Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

11 Moun ki pa gen move lide dèyè tèt yo epi ki gen bon pawòl nan bouch yo ap gen wa a pou zanmi yo. Men, Bondye renmen moun ki sensè.

Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

12 Seyè a pwoteje moun k'ap di verite. Men, li fè moun k'ap bay manti yo wont.

HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

13 Parese rete chita lakay li, li di si li soti bèt nan bwa va manje l' nan lari a.

Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

14 Pawòl fanm adiltè se gwo pèlen. Lè Seyè a move sou yon moun, moun lan ap pran nan pèlen sa a.

En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

15 Timoun toujou ap fè move bagay. Men, fwèt ap fè yo pa rekonmanse ankò.

Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

16 Lè w'ap peze yon pòv malere se lespri l' w'ap louvri. Lè w'ap fè moun rich kado, se pòv w'ap fè l' pòv.

Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.

17 Louvri zòrèy ou, koute pawòl moun ki gen bon konprann yo. Chache konprann sa m'ap moutre ou la a.

Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

18 L'a bon pou ou toujou kenbe yo nan kè ou, pou yo ka toujou anba lang ou.

Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

19 Koulye a, mwen pral moutre ou tout pawòl sa yo, ou menm tou, pou ou ka mete konfyans ou nan Seyè a.

För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

20 Depi lontan, mwen te ekri bon pawòl sa yo pou ou. W'a jwenn anpil bon konsèy ak konesans ladan yo.

Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

21 Y'a fè ou konnen verite a jan li ye a. Konsa, w'a pote bon repons bay moun ki te voye ou la. Men yo:

för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

22 Pa pran ti sa pòv la genyen an paske se pòv li ye. Pa pwofite sou ti malere yo nan tribinal.

Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

23 Se Seyè a ki va plede kòz yo pou yo. L'a touye moun ki vòlò malere sa yo.

Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

24 Pa fè zanmi ak moun ki ankòlè fasil. Pa mache ak moun ki gen san wo.

Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

25 W'a pran move mès yo. W'a rale malè sou ou.

på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

26 Pa pwomèt pou ou reskonsab dèt yon lòt moun fè.

Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

27 Si ou pa ka peye, y'a sezi ata kabann anba do ou.

Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

28 Pa janm deplase bòn tè kote granmoun lontan te mete yo.

Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

29 Moutre m' yon nonm ki gen ladrès nan sa l'ap fè. Se moun konsa k'ap rive travay ak chèf. Li pa pral travay ak moun ki pa anyen.

Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.