< Thimo 8 >

1 Githĩ ũũgĩ ndareetana? Githĩ ũtaũku ndaranĩrĩra na mũgambo wake?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 Njĩra-inĩ kũrĩa gũtũũgĩru, na magomano-inĩ ma njĩra-rĩ, nĩho ũũgĩ arũgamĩte;
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 ningĩ hakuhĩ na ihingo iria cierekeire itũũra inene, o hau matoonyero-inĩ-rĩ, nĩho araanĩrĩra akoiga atĩrĩ:
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 “Inyuĩ andũ nĩ inyuĩ ndĩreeta; ndĩraanĩrĩra na mũgambo wakwa kũrĩ andũ othe a thĩ.
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 Inyuĩ arĩa mũtarĩ na ũũgĩ, gĩai na ũbaarĩrĩri, inyuĩ arĩa akĩĩgu, gĩai na ũtaũku.
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Thikĩrĩriai, nĩgũkorwo ndĩ na maũndũ ma bata ngwaria; ngũtumũra mĩromo yakwa njarie maũndũ marĩa magĩrĩire.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 Kanua gakwa kaaragia ũhoro wa ma, nĩgũkorwo mĩromo yakwa nĩĩthũire waganu mũno ta kĩndũ kĩrĩ magigi.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 Ciugo ciothe cia kanua gakwa nĩ cia ũthingu; gũtirĩ o na kiugo kĩmwe gĩacio kĩogomu kana gĩa kũhĩtithania.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 Kũrĩ arĩa makũũranaga maũndũ ciugo ciothe nĩciagĩrĩire; itirĩ mahĩtia kũrĩ arĩa marĩ na ũmenyo.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Thuurai mataaro makwa handũ ha betha, mũthuure ũmenyo handũ ha thahabu ĩrĩa njega mũno,
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 nĩgũkorwo ũũgĩ nĩ wa goro gũkĩra ruru iria ndune, na gũtirĩ kĩndũ ũngĩĩrirĩria kĩngĩringithanio naguo.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 “Niĩ ũũgĩ-rĩ, ndũũranagia na ũbaarĩrĩri; nĩndĩgwatĩire ũmenyo o na gũthugunda maũndũ mega.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 Gwĩtigĩra Jehova nĩgũthũũra ũũru; nĩthũire mwĩtĩĩo na mwĩtũũgĩrio, na mĩtugo mĩũru na mĩario ya waganu.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 Kĩrĩra na ũũgĩ wa gũkũũrana maũndũ nĩ ciakwa; niĩ ndĩ na ũtaũku, na ndĩ na ũhoti.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 Athamaki mathamakaga nĩ ũndũ wa hinya wakwa nao aathani magathondeka mawatho ma kĩhooto;
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 anene mathamakaga nĩ ũndũ wa hinya wakwa, o ũndũ ũmwe na arĩa othe marĩ igweta arĩa maathanaga gũkũ thĩ.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 Nĩnyendete arĩa manyendete, nao arĩa manjaragia na kĩyo nĩmanyonaga.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 Ũtonga na gĩtĩĩo cionekaga harĩ niĩ, o hamwe na ũtonga wa gũtũũra, na ũgaacĩru.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 Maciaro makwa nĩ mega gũkĩra thahabu ĩrĩa therie; uumithio wakwa nĩũkĩrĩte betha ĩrĩa njega.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Niĩ thiiaga na njĩra ya ũthingu, ngathiĩra o njĩra-inĩ cia kĩhooto,
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 ngĩheaga andũ arĩa manyendete ũtonga, na ngaiyũragia igĩĩna ciao.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 “Jehova aanyũmbire o kĩambĩrĩria-inĩ kĩa wĩra wake, mbere ya mawĩra make ma tene;
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 ndaathuurirwo kuuma tene wa tene, kuuma o kĩambĩrĩria, thĩ ĩtarĩ yagĩa.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Rĩrĩa gũtaagĩte maria manene-rĩ, nĩguo ndaciarirwo, o hĩndĩ ĩrĩa gũtaarĩ matherũkĩro maiyũrĩte maaĩ;
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 ndaciarirwo irĩma itanahaandwo harĩa irĩ, na tũrĩma tũtanagĩa,
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 we atanoomba thĩ kana ithaka ciayo, o na kana rũkũngũ o ruothe rwa thĩ.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 Niĩ ndaarĩ o kuo hĩndĩ ĩrĩa aathondekire igũrũ na akĩrĩiga handũ ha rĩo, hĩndĩ ĩrĩa eekĩrire rũkiriri rwa kũrĩa kũriku,
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 rĩrĩa aahaandire matu kũu igũrũ, na akĩrũmia ithima cia kũrĩa kũriku wega,
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 rĩrĩa eekĩrire mũhaka wa iria nĩguo maaĩ matikanae kwagarara watho wake, na rĩrĩa aahandire mĩthingi ya thĩ.
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 Hĩndĩ ĩyo ndaarĩ o hakuhĩ nake ndĩ ta mũbundi mũũgĩ. Ndaaiyũrĩtwo nĩ gĩkeno mũthenya o mũthenya, na ngakenaga hĩndĩ ciothe ndĩ mbere yake,
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 ngakenagĩra thĩ yake yothe, na ngakenagio nĩ andũ othe a thĩ.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 “Atĩrĩrĩ ariũ akwa, ta thikĩrĩriai; kũrathimwo nĩ arĩa marũmagia njĩra ciakwa.
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Ta thikĩrĩriai mataaro makwa nĩguo mũhĩge; mũtikamarege.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Kũrathimwo nĩ mũndũ ũrĩa ũnjiguaga, agacũthagĩrĩria mĩrango-inĩ yakwa o mũthenya, akanjetagĩrĩra hingĩro-inĩ cia mĩrango yakwa.
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 Nĩgũkorwo ũrĩa wothe ũgĩte na niĩ nĩ muoyo agĩte naguo, nake akagĩa na agetĩkĩrĩka harĩ Jehova.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 No ũrĩa wothe ũhĩtanĩtie na niĩ nĩ ũũru eĩkaga; nao arĩa othe maathũire nĩ gĩkuũ mendete.”
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.

< Thimo 8 >