Thimo 8
1 Githĩ ũũgĩ ndareetana? Githĩ ũtaũku ndaranĩrĩra na mũgambo wake?
Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?
2 Njĩra-inĩ kũrĩa gũtũũgĩru, na magomano-inĩ ma njĩra-rĩ, nĩho ũũgĩ arũgamĩte;
Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;
3 ningĩ hakuhĩ na ihingo iria cierekeire itũũra inene, o hau matoonyero-inĩ-rĩ, nĩho araanĩrĩra akoiga atĩrĩ:
Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;
4 “Inyuĩ andũ nĩ inyuĩ ndĩreeta; ndĩraanĩrĩra na mũgambo wakwa kũrĩ andũ othe a thĩ.
O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.
5 Inyuĩ arĩa mũtarĩ na ũũgĩ, gĩai na ũbaarĩrĩri, inyuĩ arĩa akĩĩgu, gĩai na ũtaũku.
Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.
6 Thikĩrĩriai, nĩgũkorwo ndĩ na maũndũ ma bata ngwaria; ngũtumũra mĩromo yakwa njarie maũndũ marĩa magĩrĩire.
Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.
7 Kanua gakwa kaaragia ũhoro wa ma, nĩgũkorwo mĩromo yakwa nĩĩthũire waganu mũno ta kĩndũ kĩrĩ magigi.
Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.
8 Ciugo ciothe cia kanua gakwa nĩ cia ũthingu; gũtirĩ o na kiugo kĩmwe gĩacio kĩogomu kana gĩa kũhĩtithania.
All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;
9 Kũrĩ arĩa makũũranaga maũndũ ciugo ciothe nĩciagĩrĩire; itirĩ mahĩtia kũrĩ arĩa marĩ na ũmenyo.
De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.
10 Thuurai mataaro makwa handũ ha betha, mũthuure ũmenyo handũ ha thahabu ĩrĩa njega mũno,
Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.
11 nĩgũkorwo ũũgĩ nĩ wa goro gũkĩra ruru iria ndune, na gũtirĩ kĩndũ ũngĩĩrirĩria kĩngĩringithanio naguo.
Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.
12 “Niĩ ũũgĩ-rĩ, ndũũranagia na ũbaarĩrĩri; nĩndĩgwatĩire ũmenyo o na gũthugunda maũndũ mega.
Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.
13 Gwĩtigĩra Jehova nĩgũthũũra ũũru; nĩthũire mwĩtĩĩo na mwĩtũũgĩrio, na mĩtugo mĩũru na mĩario ya waganu.
Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.
14 Kĩrĩra na ũũgĩ wa gũkũũrana maũndũ nĩ ciakwa; niĩ ndĩ na ũtaũku, na ndĩ na ũhoti.
Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;
15 Athamaki mathamakaga nĩ ũndũ wa hinya wakwa nao aathani magathondeka mawatho ma kĩhooto;
Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.
16 anene mathamakaga nĩ ũndũ wa hinya wakwa, o ũndũ ũmwe na arĩa othe marĩ igweta arĩa maathanaga gũkũ thĩ.
Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.
17 Nĩnyendete arĩa manyendete, nao arĩa manjaragia na kĩyo nĩmanyonaga.
Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.
18 Ũtonga na gĩtĩĩo cionekaga harĩ niĩ, o hamwe na ũtonga wa gũtũũra, na ũgaacĩru.
Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.
19 Maciaro makwa nĩ mega gũkĩra thahabu ĩrĩa therie; uumithio wakwa nĩũkĩrĩte betha ĩrĩa njega.
Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.
20 Niĩ thiiaga na njĩra ya ũthingu, ngathiĩra o njĩra-inĩ cia kĩhooto,
Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;
21 ngĩheaga andũ arĩa manyendete ũtonga, na ngaiyũragia igĩĩna ciao.
Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.
22 “Jehova aanyũmbire o kĩambĩrĩria-inĩ kĩa wĩra wake, mbere ya mawĩra make ma tene;
Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.
23 ndaathuurirwo kuuma tene wa tene, kuuma o kĩambĩrĩria, thĩ ĩtarĩ yagĩa.
Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.
24 Rĩrĩa gũtaagĩte maria manene-rĩ, nĩguo ndaciarirwo, o hĩndĩ ĩrĩa gũtaarĩ matherũkĩro maiyũrĩte maaĩ;
Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.
25 ndaciarirwo irĩma itanahaandwo harĩa irĩ, na tũrĩma tũtanagĩa,
Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.
26 we atanoomba thĩ kana ithaka ciayo, o na kana rũkũngũ o ruothe rwa thĩ.
Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.
27 Niĩ ndaarĩ o kuo hĩndĩ ĩrĩa aathondekire igũrũ na akĩrĩiga handũ ha rĩo, hĩndĩ ĩrĩa eekĩrire rũkiriri rwa kũrĩa kũriku,
Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;
28 rĩrĩa aahaandire matu kũu igũrũ, na akĩrũmia ithima cia kũrĩa kũriku wega,
Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;
29 rĩrĩa eekĩrire mũhaka wa iria nĩguo maaĩ matikanae kwagarara watho wake, na rĩrĩa aahandire mĩthingi ya thĩ.
Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;
30 Hĩndĩ ĩyo ndaarĩ o hakuhĩ nake ndĩ ta mũbundi mũũgĩ. Ndaaiyũrĩtwo nĩ gĩkeno mũthenya o mũthenya, na ngakenaga hĩndĩ ciothe ndĩ mbere yake,
Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;
31 ngakenagĩra thĩ yake yothe, na ngakenagio nĩ andũ othe a thĩ.
Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.
32 “Atĩrĩrĩ ariũ akwa, ta thikĩrĩriai; kũrathimwo nĩ arĩa marũmagia njĩra ciakwa.
Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.
33 Ta thikĩrĩriai mataaro makwa nĩguo mũhĩge; mũtikamarege.
Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.
34 Kũrathimwo nĩ mũndũ ũrĩa ũnjiguaga, agacũthagĩrĩria mĩrango-inĩ yakwa o mũthenya, akanjetagĩrĩra hingĩro-inĩ cia mĩrango yakwa.
Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.
35 Nĩgũkorwo ũrĩa wothe ũgĩte na niĩ nĩ muoyo agĩte naguo, nake akagĩa na agetĩkĩrĩka harĩ Jehova.
Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.
36 No ũrĩa wothe ũhĩtanĩtie na niĩ nĩ ũũru eĩkaga; nao arĩa othe maathũire nĩ gĩkuũ mendete.”
Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.
