< 1 Samuel 12 >

1 Samuel aber sprach zu ganz Israel: Siehe, ich habe eurer Stimme gehorcht in allem, was ihr mir gesagt habt, und habe einen König über euch gesetzt.
Amalalu, Sa: miuele da Isala: ili dunuma amane sia: i, “Na da dilia hanai liligi nama adole ba: i amo na da dilima i. Na dili ouligima: ne hina bagade dilima i.
2 Und nun siehe, da geht euer König vor euch her; ich aber bin alt und grau geworden und siehe, meine Söhne sind bei euch, und ich habe vor euch gewandelt von meiner Jugend an bis auf diesen Tag.
Amola wali amo dunu da dili esala, amoea ouligimu. Be na da da: i hamone gago aligi, amola na mano da dili goyo. Na da goiga ganini dili ouligisa mana, waha wea da: i hamoi.
3 Siehe, hier bin ich! Zeuget wider mich vor dem HERRN und seinem Gesalbten: Wessen Ochsen oder Esel habe ich genommen? Wen habe ich unterdrückt? Wen habe ich mißhandelt? Von wessen Hand habe ich Bestechung genommen, daß ich ihm zuliebe ein Auge zudrückte? Ich will es euch wiedergeben.
Na da wea. Na da dilima adi liligi giadofale hamoi galea, Hina Gode Ea si da: iya amola hina bagade dunu ni ilegei dunu amo ea si da: iya nima adoma. Na da inia bulamagau o inia dougi wamolabala? Na da inia: liligi bidi fa: no imunusa: udigili labala: o inia liligi bagade amoane bidi fonobahadi ianu labala? Na da enoga hano suligi sia: nabibala: ? Na da adi liligi na afae giadofale hamoi galea, na da dabe imunu.”
4 Sie sprachen: Du hast uns nie mißhandelt, noch uns unterdrückt, noch von jemandes Hand irgend etwas genommen!
Dunu ilia da bu adole i, “Afae hamedafa, dia da ninima bidi fa: no imunusa: liligi hame lai, amola ninia liligi bidi fonobahadiga hame lai, amola dia da ninia liligi afae hame lai, amola dia da nini hamedafa igabosu.”
5 Er sprach: Der HERR sei Zeuge wider euch; sein Gesalbter sei auch Zeuge am heutigen Tag, daß ihr gar nichts in meiner Hand gefunden habt! Und das Volk sprach: Er sei Zeuge!
Sa: miuele da adole i, “Hina Gode amola na ilegei hina bagade dunu, amo elea fawane da ba: le, dilia da na da moloidafa dunu sia: i dagoi.” Isala: ili dunu da bu adole i, “Dafawane! Hina Gode da ninima ba: su dunu esala.”
6 Und Samuel sprach zum Volk: Ja, der HERR, der Mose und Aaron gemacht und der eure Väter aus Ägyptenland geführt hat!
Sa: miuele da gebe amanewane sisia: asi, “Hina Gode Hifawane da Mousesema amola Elanema ilegei. Hifawane da dilia aowalali Idibidi soge ganodini esalu amo fadegalesi.
7 So tretet nun her, daß ich mit euch rechte vor dem HERRN wegen aller Wohltaten des HERRN, die er an euch und an euren Vätern getan hat!
Waha dilia aligia gowane leloma, amola na da dilima Hina Gode Ea midadi diwaneya udidimu. Na da Hina Gode Ea liligi noga: i hamoi amo dilima amola dilia aowalalima hamoi amo olelemu.
8 Als Jakob nach Ägypten gekommen war, schrieen eure Väter zum HERRN. Und der HERR sandte Mose und Aaron, daß sie eure Väter aus Ägypten führten; und er ließ sie wohnen an diesem Ort.
Ya: igobe amola ea sosogo ilia da Idibidi sogega ahoanoba, Idibidi dunu ilia da ilima bagadewane igaboi, amola dilia aowalalia da Gode Ea fidima: ne didigia: i. Amabeba: le, Gode da Mousese amo Elane asunasiagai. Elawa da dili Idibidi soge ganodini esalu amo oule misini sogebi gui ha: ini fima: ne asunasi dagoi.
9 Als sie aber des HERRN, ihres Gottes, vergaßen, verkaufte er sie unter die Hand Siseras, des Feldhauptmannes [des Königs Jabir] zu Hazor und unter die Hand der Philister und unter die Hand des Königs der Moabiter; die stritten wider sie.
Be Isala: ili dunu da ilia Hina Gode amo gogolei dagoi. Amaiba: le Gode da Filisidini dunu amola Moua: be hina bagade amola Ha: isou moilai bai bagade fi ilia dadi gagui dunu ouligisu dunu ea dio amo Sisela, amo dilia Isala: ili aowalali dunuma hasalasima: ne, logo doasi dagoi.
10 Sie aber schrieen zum HERRN und sprachen: Wir haben gesündigt, daß wir den HERRN verlassen und den Baalen und Astarten gedient haben; nun aber errette uns von der Hand unsrer Feinde, so wollen wir dir dienen!
Amalu dilia aowalalia da Gode Ea fidima: ne dinana agoane sia: su, “Ninia da wadela: i hou hamoi, bai Hina Gode Dima baligifa: le, ogogole ‘gode’ Ba: ile amola A: siedalode elamama sia: ne gadosu. Ninima ha lai dunu ilia nini osa: la heda: sa: besa: le nini gaga: ma, amasea, ninia da Dima nodone sia: ne gadomu!
11 Da sandte der HERR Jerub-Baal und Bedan, und Jephtah und Samuel und errettete euch aus den Händen eurer Feinde ringsum und ließ euch sicher wohnen.
Amabeba: le, Gode da Gidione dilima afugisiagai, amalu Bela: ge afugisi amalu Yefeda afugisi amalu fa: nodafa, na afugisi. Ninia fawane da defegagale dili ha lai dunuga osa: la hedasa: besa: le, dili gaga: i amoga dilia da hahawane esalusu.
12 Als ihr aber sahet, daß Nahas, der König der Ammoniter, wider euch heranzog, sprachet ihr zu mir: «Nein, sondern ein König soll über uns herrschen!» da doch der HERR, euer Gott, euer König war.
Be dilia da ba: loba, A:mone fi ilia hina bagade dunu Na: ihase da gadenenewane dili doaga: la: muba: le, dilia Gode amo higale, dilia da nama hina bagade dunu eno dili ouligilaloma: ne lamusa: nama adole ba: i!
13 Und nun, seht, da ist euer König, den ihr erwählt und begehrt habt; denn siehe, der HERR hat einen König über euch gesetzt!
Be waha hina bagade dunu dili hanaiga lai amo goea, dili da amo adole ba: i, amo waha Hina Gode da e dilima i dagoi.
14 Werdet ihr nun den HERRN fürchten und ihm dienen und seiner Stimme gehorchen und dem Munde des HERRN nicht widerspenstig sein, und werdet ihr beide, ihr und euer König, der über euch herrscht, dem HERRN, eurem Gott, nachfolgen, [so wird der HERR mit euch sein!]
Dilia da Godema lalegaguli, Ea sia: nabasea, Ema sia: ne gadosea, Ea Sema dedei huluane fa: no bobogesea, amola dilia hina bagade dunu amola dilia da Hina Gode Ema fawane fa: no bobogesea, dilia da hahawane fifi ahoanumu.
15 Werdet ihr aber der Stimme des HERRN nicht gehorchen, sondern dem Munde des HERRN widerspenstig sein, so wird die Hand des HERRN wider euch und eure Väter sein!
Be dilia da Hina Gode Ea sia: amo mae nabawene, amola Ea hamoma: ne sia: i amo hame hamosea, E da dilima amola dilia hina bagade dunuma, ha lai ganumu.
16 Sehet aber jetzt, während ihr hier stehet, was für eine große Sache der HERR vor euren Augen tun wird.
Amaiba: le moloiwane lelawane aligima. Amasea, Gode da dilima gasa bagade hou hamobe, dilia da ba: mu.
17 Ist nicht jetzt die Weizenernte? Ich aber will den HERRN anrufen, daß er donnern und regnen lasse, damit ihr erfahret und sehet, daß eure Übeltat groß ist, welche ihr vor den Augen des HERRN getan habt, indem ihr für euch einen König begehrtet.
Waha da esoi bagade. Dafawanela: ? Be na da Hina Godema sia: ne gadomu, amola Hina Gode da gugelele amola gibu imunu. Amo liligi defele doaga: sea, dilia da hina bagade dunu lamusa: adole ba: beba: le, dilia da Hina Godema wadela: le hamoi amo dili dawa: digimu.”
18 Da rief Samuel den HERRN an, und der HERR ließ donnern und regnen an jenem Tage. Da fürchtete das ganze Volk den HERRN und Samuel gar sehr.
Amalalu, Sa: miuele da Hina Godema sia: ne gadoi, amola, amogalawane Hina Gode da gugelele amola gibu i. Amaiba: le dunu ilia da Hina Godema amola Sa: miuelema bagadewane beda: i.
19 Und das ganze Volk sprach zu Samuel: Bitte den HERRN, deinen Gott, für deine Knechte, daß wir nicht sterben; denn zu allen unsern Sünden haben wir noch das Übel hinzugefügt, daß wir für uns einen König begehrten!
Amola ilia da Sa: miuelema amane sia: i, “Dafawane, dia Hina Bagade Gode Ema nini fidima: ne sia: ne gadoma, amasea nini da mae bogoma: ne gaga: i dagoi ba: mu. Waha ninia da dawa: digisa, ninia da wadela: i hou bagade hamosu, amo hamosawane ninia da hina bagade dunu eno lamusa: adole ba: beba: le, wadela: i hou hamoi dagoi.”
20 Samuel aber sprach zum Volk: Fürchtet euch nicht! Ihr habt zwar all dies Übel getan; doch weichet nicht von dem HERRN ab, sondern dienet dem HERRN von ganzem Herzen!
Sa: miuele da bu adole i “Mae beda: ma! Be amomane dilia da wadela: i hou hamoi dagoi. Be Hina Gode ea hou lalegagui mae yolesima. Be dilia dogoga amola asigi dawa: suga, Hina Godema dafawaneyale dawa: ma.
21 Und weichet nicht ab zu den Nichtigen; sie nützen euch nichts und können euch nicht erretten; denn sie sind nichtig.
Ogogole ‘gode’ ilima mae fa: no bobogema. Ilia da dili hame fidimu amola hame gaga: mu. Bai amo da dafawane Gode hame.
22 Der HERR aber wird sein Volk nicht verstoßen um seines großen Namens willen, weil es dem HERRN gefallen hat, euch zu seinem Volk zu machen.
Hina Gode da noga: le dadawa: lu, Ea hamomusa: ilegei, amola E da dili fisiagamu hamedafa dawa: Bai E da dili Ea fidafa hamomusa: ilegei dagoi.
23 Es sei aber auch ferne von mir, mich also an dem HERRN zu versündigen, daß ich ablassen sollte, für euch zu beten und euch zu lehren den guten und richtigen Weg!
Be na dili fidima: ne, Hina Godema hame sia: ne gadolala ganiaba, na da Hina Godema wadela: le hamona: noba. Hina Gode! Na da amo sia: ne gadosu fisimu higa: i gala mabu! Be amomane na da dilima hou ida: iwane olelemu da defea.
24 So fürchtet nun den HERRN und dienet ihm in Wahrheit, mit eurem ganzen Herzen; denn seht, wie mächtig er sich an euch bewiesen hat!
Be dilia Hina Gode Ea sia: mae yolesili, nabawane hamoma. Dilia Ea gasa bagade hou dili fidima: ne hamoi amo bu dawa: ma.
25 Solltet ihr aber trotzdem übel tun, so würdet ihr samt eurem König weggerafft werden.
Be dilia da gebewane wadela: i hou hamonanea, Hina Gode da dilia amola dilia hina bagade dunu gugunufinisimu.”

< 1 Samuel 12 >