< Job 27 >

1 Et Job continuant reprit son discours sentencieux, et dit:
Åter hov Job upp sin röst och kvad:
2 Le [Dieu] Fort, qui a mis mon droit à l'écart, et le Tout-puissant qui a rempli mon âme d'amertume, est vivant,
Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
3 Que tout le temps qu'il y aura du souffle en moi, et que l'Esprit de Dieu sera dans mes narines,
aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
4 Mes lèvres ne prononceront rien d'injuste, et ma langue ne dira point de chose fausse.
aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
5 A Dieu ne plaise que je vous reconnaisse pour justes! tant que je vivrai je n'abandonnerai point mon intégrité.
Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
6 J'ai conservé ma justice, et je ne l'abandonnerai point; et mon cœur ne me reprochera rien en mes jours.
Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
7 Qu'il en soit de mon ennemi comme du méchant; et de celui qui se lève contre moi, comme de l'injuste!
Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
8 Car quelle sera l'attente de l'hypocrite, lorsque Dieu lui arrachera son âme, s'il s'est adonné à commettre des extorsions?
Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
9 Le [Dieu] Fort entendra-t-il ses cris, quand la calamité viendra sur lui?
Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
10 Trouvera-t-il son plaisir dans le Tout-puissant? Invoquera-t-il Dieu en tout temps?
Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
11 Je vous enseignerai les œuvres du [Dieu] Fort, et je ne vous cacherai point ce qui [est] par-devers le Tout-puissant.
Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
12 Voilà, vous avez tous vu [ces choses], et comment vous laissez-vous [ainsi] aller à des pensées vaines?
Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
13 Ce sera ici la portion de l'homme méchant, que le [Dieu] Fort lui réserve, et l'héritage que les violents reçoivent du Tout-puissant;
Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
14 Si ses enfants sont multipliés, ce sera pour l'épée; et sa postérité n'aura pas même assez de pain.
Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
15 Ceux qui resteront seront bien ensevelis après leur mort, mais leurs veuves ne les pleureront point.
De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
16 Quand il entasserait l'argent comme la poussière, et qu'il entasserait des habits comme on amasse de la boue,
Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
17 Il les entassera, mais le juste s'en vêtira, et l'innocent partagera l'argent.
så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
18 Il s'est bâti une maison comme la teigne, et comme le gardien des vignes bâtit sa cabane.
Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
19 Le riche tombera, et il ne sera point relevé; il ouvrira ses yeux, et il ne trouvera rien.
Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
20 Les frayeurs l'atteindront comme des eaux; le tourbillon l'enlèvera de nuit.
Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
21 Le vent d'Orient l'emportera, et il s'en ira; il l'enlèvera, dis-je, de sa place comme un tourbillon.
Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
22 Le Tout-puissant se jettera sur lui, et ne l'épargnera point; [et étant poursuivi] par sa main, il ne cessera de fuir.
Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
23 On battra des mains contre lui, et on sifflera contre lui du lieu qu'il occupait.
Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.

< Job 27 >