< Sananlaskujen 21 >

1 Kuninkaan sydän on Herran kädessä kuin vesiojat: hän taivuttaa sen, kunne tahtoo.
Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
2 Kaikki miehen tiet ovat hänen omissa silmissään oikeat, mutta Herra tutkii sydämet.
Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
3 Vanhurskauden ja oikeuden harjoittaminen on Herralle otollisempi kuin uhri.
Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
4 Ylpeät silmät ja pöyhkeä sydän-jumalattomien lamppu-ovat syntiä.
Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
5 Vain hyödyksi ovat ahkeran ajatukset, mutta kaikki touhuilijat saavat vain vahinkoa.
Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
6 Jotka hankkivat aarteita petollisin kielin, ovat haihtuva tuulahdus, hakevat kuolemaa.
De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
7 Jumalattomat tempaa pois heidän väkivaltansa, sillä eivät he tahdo oikeutta tehdä.
De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
8 Rikollisen tie on mutkainen, mutta puhtaan teot ovat oikeat.
En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
9 Parempi asua katon kulmalla kuin toraisan vaimon huonetoverina.
Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
10 Jumalattoman sielu himoitsee pahaa, lähimmäinen ei saa armoa hänen silmiensä edessä.
Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
11 Kun pilkkaajaa rangaistaan, viisastuu yksinkertainen; ja kun viisasta neuvotaan, ottaa hän sen opiksensa.
Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
12 Vanhurskas Jumala tarkkaa jumalattoman taloa, hän syöksee jumalattomat onnettomuuteen.
Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
13 Joka tukkii korvansa vaivaisen huudolta, se joutuu itse huutamaan, vastausta saamatta.
Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
14 Salainen lahja lepyttää vihan ja poveen kätketty lahjus kiivaan kiukun.
En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
15 Vanhurskaalle on ilo, kun oikeutta tehdään, mutta väärintekijöille kauhu.
Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
16 Ihminen, joka eksyy taidon tieltä, joutuu lepäämään haamujen seuraan.
Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
17 Puutteen mieheksi päätyy riemujen rakastaja, eikä rikastu se, joka viiniä ja öljyä rakastaa.
Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
18 Jumalaton joutuu lunastusmaksuksi vanhurskaan puolesta ja uskoton oikeamielisten sijaan.
Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
19 Parempi asua autiossa maassa kuin toraisan vaimon vaivattavana.
Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
20 Kalliita aarteita ja öljyä on viisaan majassa, mutta tyhmä ihminen syö suuhunsa sellaiset.
Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
21 Joka vanhurskauteen ja laupeuteen pyrkii, se löytää elämän, vanhurskauden ja kunnian.
Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
22 Viisas ryntää sankarien kaupunkiin ja kukistaa varustuksen, joka oli sen turva.
En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
23 Joka suunsa ja kielensä varoo, se henkensä ahdistuksilta varoo.
Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
24 Pilkkaajan nimen saa julkea röyhkeilijä, jonka meno on määrätöntä julkeutta.
Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
25 Oma halu laiskan tappaa, sillä hänen kätensä eivät tahdo työtä tehdä.
Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
26 Aina on hartaasti haluavia, mutta vanhurskas antaa säästelemättä.
Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
27 Jumalattomien uhri on kauhistus; saati sitten, jos se tuodaan ilkityön edestä!
De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
28 Valheellinen todistaja hukkuu, mutta kuunteleva mies saa aina puhua.
Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
29 Julkeiksi tekee jumalaton kasvonsa, vakaiksi tekee oikeamielinen tiensä.
En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
30 Ei auta viisaus, ei ymmärrys, ei mikään neuvo Herraa vastaan.
Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
31 Hevonen on varustettu taistelun päiväksi, mutta voitto on Herran hallussa.
Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.

< Sananlaskujen 21 >