Lododowo 8
1 Ɖe nunya mele ɣli dom le ame yɔm oa? Ɖe gɔmesese mekɔ eƒe gbe dzi oa?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 Etsi tsitre ɖe kɔkɔƒe siwo le mɔto la tame, afi si afɔmɔwo do go le.
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 Ele tsitre ɖe dua ƒe agbowo ƒe mɔ xa kple agbo la me le ɣli dom sesĩe be,
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 “O ŋutsuwo, miawoe mele ɣli dom na eye mekɔ nye gbe dzi na amegbetɔƒomea katã.
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 Mi bebewuwo, midze nunya; mi bometsilawo gɔmesese nesu mia si.
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Miɖo to elabena nya xɔasiwo le asinye be magblɔ; meke nye nu be magblɔ nu si le dzɔdzɔe.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 Nye nu gblɔa nu si le eteƒe, elabena nye nuyi tsri vɔ̃ɖivɔ̃ɖi.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 Nye numenyawo katã le dzɔdzɔe; ɖeke meglɔ̃ alo nye ayemenya o.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 Wo katã le dzɔdzɔe na ame si si sidzedze le; fɔɖiɖi mele wo ŋu na ame siwo si gɔmesese le o.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Tia nye amehehe ɖe klosalo teƒe kple nye gɔmesese ɖe sika nyuitɔ teƒe
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 elabena nunya xɔ asi wu adzagba eye nu siwo dim wò dzi le la ƒe ɖeke mesɔ kplii o.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 “Nye, nunya kple ŋuɖɔɖoe nɔa teƒe ɖeka; gɔmesese kple sidzedze le asinye.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 Yehowa vɔvɔ̃e nye be nàlé fu vɔ̃, eya ta metsri dada kple ɖokuidodoɖedzi, agbe baɖa nɔnɔ kple nya dzodzrowo gbɔgblɔ.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 Tɔnyee nye aɖaŋudede kple afia nyui tsotso, gɔmesese kple ŋusẽ le asinye.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 Dzinyee fiawo tona ɖua fia eye dziɖulawo dea se siwo le dzɔdzɔe.
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 Dzinyee dumegãwo tona kplɔa du eye nenema kee nye bubume siwo le dzi ɖum le anyigba dzi.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 Melɔ̃a ame siwo lɔ̃am eye ame siwo diam la kpɔam.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 Hotsui kple bubu bɔ ɖe asinye, nenema kee nye kesinɔnu siwo megblẽna o kple dzidzedze.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 Nye kutsetse nyo wu sika nyuitɔ, eye nu si dona tso menye la ƒo klosalo nyuitɔ ta sãa.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Mezɔna le dzɔdzɔenyenye ƒe mɔ dzi kple nuteƒewɔwɔ ƒe toƒewo,
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 eye mekɔa kesinɔnu ɖe ame siwo lɔ̃am la dzi, henana woƒe nudzraɖoƒewo gbagbana.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 “Yehowa dzim abe eƒe nuwɔwɔwo ƒe ŋgɔgbetɔ ene, hafi wòava wɔ nuwo le blema.
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 Etɔ asi dzinye tso mavɔ me ke, tso gɔmedzedzea me, hafi xexea me nava dzɔ.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Wodzim esime atsiaƒuwo menɔ anyi o, eye vudo siwo dzia tsi fũu la hã menɔ anyi o.
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 Hafi woatsɔ towo ada ɖe woƒe nɔƒewo, eye togbɛwo nadzɔ la, nye la, wodzim xoxo.
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 Hafi wòava wɔ anyigba alo gbegbe alo anyigbadziʋuʋudediwo gɔ̃ hã la, wodzim xoxo.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 Menɔ afi ma hafi wòtsɔ dziƒowo ɖo wo nɔƒe eye wòdzidze dzite da ɖe gogloƒewo tame.
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 Esi wòɖo lilikpowo ɖe dziƒo, eye wòli ke tɔ goglowo ƒe dzɔtsoƒe,
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 esi wòɖo liƒo na atsiaƒu be eƒe tsiwo magbɔ teƒe si wòde se be woase la dzi o eye wòɖo anyigba gɔme la, medzɔ xoxo.
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 Ale menye aɖaŋudɔwɔla nɔ eƒe axadzi, dzidzɔ yɔ menye gbe sia gbe eye metsoa aseye le eŋkume ɣe sia ɣi.
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 Medzɔ dzi le eƒe xexe blibo la me eye amegbetɔwo ƒe nu do dzidzɔ nam.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 “Eya ta, azɔ la, mi vinyewo, miɖo tom; woayra ame siwo lé nye mɔwo me ɖe asi.
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Ɖo to nye sededewo eye nàdze nunya, mègado tokue o.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Woayra ame si ɖoa tom, nɔa ŋudzɔ le nye ʋɔtru nu gbe sia gbe eye wòlalana le nye kpui nu
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 elabena ame si ke ɖe ŋutinye la, ke ɖe agbe ŋu eye wòxɔa amenuveve tso Yehowa gbɔ.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 Ke ame si mete ŋu ke ɖe ŋutinye o la, wɔa nu vevi eɖokui eye ame siwo katã léa fum la lɔ̃a ku.”
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
