Psalms 144
1 By David. Blessed [is] Jehovah my rock, who is teaching My hands for war, my fingers for battle.
Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
2 My kind one, and my bulwark, My tower, and my deliverer, My shield, and in whom I have trusted, Who is subduing my people under me!
min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
3 Jehovah, what [is] man that Thou knowest him? Son of man, that Thou esteemest him?
HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
4 Man to vanity hath been like, His days [are] as a shadow passing by.
En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
5 Jehovah, incline Thy heavens and come down, Strike against mountains, and they smoke.
HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
6 Send forth lightning, and scatter them, Send forth Thine arrows, and trouble them,
Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
7 Send forth Thy hand from on high, Free me, and deliver me from many waters, From the hand of sons of a stranger,
Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
8 Because their mouth hath spoken vanity, And their right hand [is] a right hand of falsehood.
vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
9 O God, a new song I sing to Thee, On a psaltery of ten strings I sing praise to Thee.
Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
10 Who is giving deliverance to kings, Who is freeing David His servant from the sword of evil.
dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
11 Free me, and deliver me From the hand of sons of a stranger, Because their mouth hath spoken vanity, And their right hand [is] a right hand of falsehood,
Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
12 Because our sons [are] as plants, Becoming great in their youth, Our daughters as hewn stones, Polished — the likeness of a palace,
När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
13 Our garners [are] full, bringing out from kind to kind, Our flocks are bringing forth thousands, Ten thousands in our out-places,
när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
14 Our oxen are carrying, there is no breach, And there is no outgoing, And there is no crying in our broad places.
när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
15 O the happiness of the people that is thus, O the happiness of the people whose God [is] Jehovah!
saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
