< Psalms 139 >

1 To the Overseer. — A Psalm by David. Jehovah, Thou hast searched me, and knowest.
För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
2 Thou — Thou hast known my sitting down, And my rising up, Thou hast attended to my thoughts from afar.
Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 My path and my couch Thou hast fanned, And [with] all my ways hast been acquainted.
Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
4 For there is not a word in my tongue, Lo, O Jehovah, Thou hast known it all!
Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
5 Behind and before Thou hast besieged me, And Thou dost place on me Thy hand.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
6 Knowledge too wonderful for me, It hath been set on high, I am not able for it.
En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
7 Whither do I go from Thy Spirit? And whither from Thy face do I flee?
Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
8 If I ascend the heavens — there Thou [art], And spread out a couch in Sheol, lo, Thee! (Sheol h7585)
Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol h7585)
9 I take the wings of morning, I dwell in the uttermost part of the sea,
Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
10 Also there Thy hand doth lead me, And Thy right hand doth hold me.
så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
11 And I say, 'Surely darkness bruiseth me, Then night [is] light to me.
Och om jag sade: "Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig",
12 Also darkness hideth not from Thee, And night as day shineth, as [is] darkness so [is] light.
så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
13 For Thou — Thou hast possessed my reins, Thou dost cover me in my mother's belly.
Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
14 I confess Thee, because that [with] wonders I have been distinguished. Wonderful [are] Thy works, And my soul is knowing [it] well.
Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
15 My substance was not hid from Thee, When I was made in secret, Curiously wrought in the lower part of earth.
Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16 Mine unformed substance Thine eyes saw, And on Thy book all of them are written, The days they were formed — And not one among them.
Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
17 And to me how precious have been Thy thoughts, O God, how great hath been their sum!
Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
18 I recount them! than the sand they are more, I have waked, and I am still with Thee.
Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
19 Dost Thou slay, O God, the wicked? Then, men of blood, turn aside from me!
Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
20 Who exchange Thee for wickedness, Lifted up to vanity [are] Thine enemies.
de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
21 Do not I hate, Jehovah, those hating Thee? And with Thy withstanders grieve myself?
Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
22 [With] perfect hatred I have hated them, Enemies they have become to me.
Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
23 Search me, O God, and know my heart, Try me, and know my thoughts,
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
24 And see if a grievous way be in me, And lead me in a way age-during!
och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.

< Psalms 139 >