Psalms 104
1 Bless, O my soul, Jehovah! Jehovah, my God, Thou hast been very great, Honour and majesty Thou hast put on.
Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.
2 Covering himself [with] light as a garment, Stretching out the heavens as a curtain,
Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
3 Who is laying the beam of His upper chambers in the waters, Who is making thick clouds His chariot, Who is walking on wings of wind,
du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
4 Making His messengers — the winds, His ministers — the flaming fire.
Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
5 He hath founded earth on its bases, It is not moved to the age and for ever.
Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
6 The abyss! as with clothing Thou hast covered it, Above hills do waters stand.
Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
7 From Thy rebuke they flee, From the voice of Thy thunder haste away.
Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
8 They go up hills — they go down valleys, Unto a place Thou hast founded for them.
Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
9 A border Thou hast set, they pass not over, They turn not back to cover the earth.
En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
10 Who is sending forth fountains in valleys, Between hills they go on.
Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
11 They water every beast of the field, Wild asses break their thirst.
De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
12 By them the fowl of the heavens doth dwell, From between the branches They give forth the voice.
Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.
13 Watering hills from His upper chambers, From the fruit of Thy works is the earth satisfied.
Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.
14 Causing grass to spring up for cattle, And herb for the service of man, To bring forth bread from the earth,
Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden
15 And wine — it rejoiceth the heart of man, To cause the face to shine from oil, And bread — the heart of man it supporteth.
och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.
16 Satisfied [are] the trees of Jehovah, Cedars of Lebanon that He hath planted,
HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;
17 Where birds do make nests, The stork — the firs [are] her house.
fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.
18 The high hills [are] for wild goats, Rocks [are] a refuge for conies,
Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.
19 He made the moon for seasons, The sun hath known his place of entrance.
Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.
20 Thou settest darkness, and it is night, In it doth every beast of the forest creep.
Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,
21 The young lions are roaring for prey, And to seek from God their food.
de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.
22 The sun riseth, they are gathered, And in their dens they crouch.
Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.
23 Man goeth forth to his work, And to his service — till evening.
Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.
24 How many have been Thy works, O Jehovah, All of them in wisdom Thou hast made, Full is the earth of thy possessions.
Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.
25 This, the sea, great and broad of sides, There [are] moving things — innumerable, Living creatures — small with great.
Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.
26 There do ships go: leviathan, That Thou hast formed to play in it.
Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.
27 All of them unto Thee do look, To give their food in its season.
Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.
28 Thou dost give to them — they gather, Thou dost open Thy hand — they [are] satisfied [with] good.
Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.
29 Thou hidest Thy face — they are troubled, Thou gatherest their spirit — they expire, And unto their dust they turn back.
Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.
30 Thou sendest out Thy Spirit, they are created, And Thou renewest the face of the ground.
Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.
31 The honour of Jehovah is to the age, Jehovah rejoiceth in His works,
HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,
32 Who is looking to earth, and it trembleth, He cometh against hills, and they smoke.
han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.
33 I sing to Jehovah during my life, I sing praise to my God while I exist.
Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
34 Sweet is my meditation on Him, I — I do rejoice in Jehovah.
Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.
35 Consumed are sinners from the earth, And the wicked are no more. Bless, O my soul, Jehovah. Praise ye Jehovah!
Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!
