Joshua 22

1 Then he summoned Joshua the Reubenite[s] and the Gadite[s] and [the] half of [the] tribe of Manasseh.

Då kallade Josua till sig rubeniterna och gaditerna och ena hälften av Manasse stam

2 And he said to them you you have kept all that he commanded you Moses [the] servant of Yahweh and you have listened to voice my to all that I have commanded you.

och sade till dem: »I haven hållit allt vad HERRENS tjänare Mose har bjudit eder; I haven ock lyssnat till mina ord, vadhelst jag har befallt eder.

3 Not you have forsaken countrymen your this days many until the day this and you have kept [the] charge of [the] commandment of Yahweh God your.

I haven under denna långa tid, ända till denna dag, icke övergivit edra bröder, och I haven hållit vad HERRENS, eder Guds, bud har befallt eder hålla.

4 And now he has given rest Yahweh God your to countrymen your just as he spoke to them and therefore turn and go for yourselves to tents your to [the] land of possession your which - he gave to you Moses [the] servant of Yahweh on [the] other side of the Jordan.

Och nu har HERREN, eder Gud, låtit edra bröder komma till ro, såsom han lovade dem; så vänden nu om och gån hem till edra hyddor i det land I haven fått till besittning, det som HERRENS tjänare Mose har givit eder på andra sidan Jordan.

5 Only - take care exceedingly to do the commandment and the law which he commanded you Moses [the] servant of Yahweh to love Yahweh God your and to walk in all ways his and to keep commandments his and to cleave to him and to serve him with all heart your and with all being your.

Allenast mån I noga hålla och göra efter de bud och den lag som HERRENS tjänare Mose har givit eder, så att I älsken HERREN, eder Gud, och alltid vandren på hans vägar och iakttagen hans bud och hållen eder till honom och tjänen honom av allt edert hjärta och av all eder själ.»

6 And he blessed them Joshua and he sent away them and they went to tents their.

Och Josua välsignade dem och lät dem gå, och så gingo de hem till sina hyddor.

7 And to [the] half of - [the] tribe of Manasseh he had given Moses in Bashan and to half of it he had given Joshua with countrymen their (on [the] other side of *Q(K)*) the Jordan west-ward and also if he sent away them Joshua to tents their and he blessed them.

Ty åt ena hälften av Manasse stam hade Mose givit land i Basan, och åt andra hälften hade Josua givit land jämte deras bröder på andra sidan Jordan, på västra sidan. Då nu Josua lät dem gå hem till sina hyddor, välsignade han dem

8 And he said to them saying with riches great return to tents your and with livestock much very with silver and with gold and with bronze and with iron and with garments many very divide [the] booty of enemies your with countrymen your.

och sade till dem: »Vänden tillbaka till edra hyddor med de stora skatter I haven fått, med boskap i stor myckenhet, med silver, guld, koppar och järn och kläder i stor myckenhet; skiften så med edra bröder bytet från edra fiender.»

9 And they returned and they went [the] descendants of Reuben and [the] descendants of Gad and [the] half of - [the] tribe of Manasseh from with [the] people of Israel from Shiloh which [is] in [the] land of Canaan to go to [the] land of Gilead to [the] land of possession their which they had possessions in it on [the] mouth of Yahweh by [the] hand of Moses.

Så vände då Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam tillbaka, och gingo bort ifrån de övriga israeliterna, bort ifrån Silo i Kanaans land, för att begiva sig till Gileads land, det land de hade fått till besittning, och där de skulle hava sina besittningar, efter HERRENS befallning genom Mose.

10 And they came to Geliloth of the Jordan which [is] in [the] land of Canaan and they built [the] descendants of Reuben and [the] descendants of Gad and [the] half of [the] tribe of Manasseh there an altar at the Jordan an altar large of appearance.

När så Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam kommo till stenkretsarna vid Jordan i Kanaans land, byggde de där ett altare vid Jordan, ett ansenligt altare.

11 And they heard [the] people of Israel saying there! they have built [the] descendants of Reuben and [the] descendants of Gad and [the] half of [the] tribe of Manasseh the altar to opposite to [the] land of Canaan to Geliloth of the Jordan to [the] side of [the] people of Israel.

Och de övriga israeliterna fingo höra sägas: »Se, Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam hava byggt ett altare mitt emot Kanaans land, i stenkretsarna vid Jordan, på andra sidan om de övriga israeliternas område.»

12 And they heard [the] people of Israel and they assembled all [the] congregation of [the] people of Israel Shiloh to go up on them for war.

När Israels barn hörde detta, församlade sig deras hela menighet i Silo för att draga upp till strid mot dem.

13 And they sent [the] people of Israel to [the] descendants of Reuben and to [the] descendants of Gad and to [the] half of [the] tribe of Manasseh to [the] land of Gilead Phinehas [the] son of Eleazar the priest.

Därefter sände Israels barn Pinehas till Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, Pinehas, prästen Eleasars son,

14 And ten leaders [were] with him a leader one a leader one to [the] house of a father to all [the] tribes of Israel and each [was] a leader of [the] house of fathers their they [belong] to [the] families of Israel.

och med honom tio hövdingar, en hövding för var stamfamilj inom Israels alla stammar; var och en av dem var huvudman för sin familj inom Israels ätter.

15 And they went to [the] descendants of Reuben and to [the] descendants of Gad and to [the] half of [the] tribe of Manasseh to [the] land of Gilead and they spoke with them saying.

Och när dessa kommo till Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, talade de till dem och sade:

16 Thus they say all - [the] congregation of Yahweh what? [is] the unfaithfulness this which you have acted unfaithfully against [the] God of Israel by turning back this day from after Yahweh when built you for yourselves an altar by rebelling your this day against Yahweh.

»Så säger hela HERRENS menighet: Vad är detta för en otrohet som I haven begått mot Israels Gud, då I haven vänt eder bort ifrån HERREN, därigenom att I haven byggt eder ett altare och sålunda nu satt eder upp mot HERREN?

17 ¿ Little for us [was] [the] iniquity of Peor which not we have cleansed ourselves from it until the day this and it was the plague among [the] congregation of Yahweh.

Är det icke nog att vi hava begått missgärningen med Peor, från vilken vi ännu i dag icke hava blivit renade, och för vilken en hemsökelse drabbade HERRENS menighet?

18 And you you are turning away this day from after Yahweh and it will be you you are rebelling this day against Yahweh and tomorrow against all [the] congregation of Israel he will be angry.

Viljen I nu ytterligare vända eder bort ifrån HERREN? Om I i dag sätten eder upp mot HERREN, så skall förvisso i morgon hans förtörnelse drabba Israels hela menighet.

19 And surely if [is] unclean [the] land of possession your pass over for yourselves into [the] land of [the] possession of Yahweh where it dwells there [the] tabernacle of Yahweh and have possessions in midst of us and against Yahweh may not you rebel and us to may you rebel when build you for yourselves an altar except [the] altar of Yahweh God our.

Men om det land I haven fått till besittning tyckes eder vara orent, så dragen över till det land HERREN har tagit till besittning, där HERRENS tabernakel har sin plats, och haven edra besittningar där bland oss. Sätten eder icke upp mot HERREN och sätten eder icke upp mot oss genom att bygga eder ett altare, ett annat än HERRENS, vår Guds, altare.

20 ¿ Not - Achan [the] son of Zerah did he act unfaithfully unfaithfulness in the devoted thing[s] and towards all [the] congregation of Israel it was anger and he [was] a man one not did he die? for iniquity his.

När Akan, Seras son, hade trolöst förgripit sig på det tillspillogivna, kom icke då förtörnelse över Israels hela menighet, så att han själv icke blev den ende som förgicks genom den missgärningen?

21 And they answered [the] descendants of Reuben and [the] descendants of Gad and [the] half of [the] tribe of Manasseh and they spoke with [the] leaders of [the] families of Israel.

Då svarade Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam och talade till huvudmännen för Israels ätter:

22 El - God - Yahweh El - God - Yahweh he [is] knowing and Israel it let it know if in rebellion and if in unfaithfulness on Yahweh may not you save us the day this.

»Gud, HERREN Gud, ja, Gud, HERREN Gud, han vet det, och Israel må ock veta det: Sannerligen, om detta har skett i upproriskhet och otrohet mot HERREN -- du må då i dag undandraga oss din hjälp! --

23 To build for ourselves an altar to turn back from after Yahweh and if to offer up on it a burnt offering and a grain offering and if to make on it sacrifices of peace offerings Yahweh he may he require.

om vi hava byggt altaret åt oss, därför att vi vilja vända oss bort ifrån HERREN, och om vi vilja offra därpå brännoffer eller spisoffer eller frambära tackoffer därpå, då må HERREN själv utkräva vad vi hava förskyllt.

24 And if not from anxiety from a matter we have done this saying tomorrow they will say descendants your to descendants our saying what? [is] to you and to Yahweh [the] God of Israel.

Nej, vi hava sannerligen gjort så av fruktan för vad som kunde hända, i det att vi tänkte att edra barn i framtiden skulle kunna säga till våra barn: 'Vad haven I att göra med HERREN, Israels Gud?

25 And a border he has put Yahweh between us and between you [the] descendants of Reuben and [the] descendants of Gad the Jordan not [belongs] to you a portion in Yahweh and they will cause to cease descendants your descendants our to not to fear Yahweh.

HERREN har ju satt Jordan till gräns mellan oss och eder, I Rubens barn och Gads barn; alltså haven I ingen del i HERREN.' Och så skulle edra barn kunna hindra våra barn från att frukta HERREN.

26 And we said let us act please for ourselves by building the altar not for burnt offering and not for sacrifice.

Därför sade vi: Må vi gripa oss an och bygga detta altare, men icke till brännoffer eller till slaktoffer,

27 For [is] a witness it between us and between you and between generations our after us to serve [the] service of Yahweh before him with burnt offerings our and with sacrifices our and with peace offerings our and not they will say descendants your tomorrow to descendants our not [belongs] to you a portion in Yahweh.

utan till att vara ett vittne mellan oss och eder, och mellan bådas efterkommande efter oss, att vi vilja förrätta HERRENS tjänst inför hans ansikte med våra brännoffer och slaktoffer och tackoffer, så att edra barn i framtiden icke kunna säga till våra barn: 'I haven ingen del i HERREN.'

28 And we said and it will be that they will say to us and to generations our tomorrow and we will say see [the] copy of [the] altar of Yahweh which they made ancestors our not for burnt offering and not for sacrifice for [is] a witness it between us and between you.

Och vi tänkte: Om det i framtiden händer att de så säga till oss och våra efterkommande, då kunna vi svara: 'Sen på den bild av HERRENS altare, som våra fäder hava gjort, men icke till brännoffer eller till slaktoffer, utan till att vara ett vittne mellan oss och eder.'

29 Far be it to us from us to rebel against Yahweh and to turn back this day from after Yahweh by building an altar for burnt offering for grain offering and for sacrifice besides [the] altar of Yahweh God our which [is] before tabernacle his.

Bort det, att vi skulle sätta oss upp mot HERREN och nu vända oss bort ifrån HERREN genom att bygga ett altare till brännoffer eller till spisoffer eller slaktoffer, ett annat än HERRENS, vår Guds, altare, som står framför hans tabernakel.»

30 And he heard Phinehas the priest and [the] leaders of the congregation and [the] heads of [the] families of Israel who [were] with him the words which they spoke [the] descendants of Reuben and [the] descendants of Gad and [the] descendants of Manasseh and it was good in view their.

Då nu prästen Pinehas och menighetens hövdingar, nämligen huvudmännen för Israels ätter, som voro med honom, hörde vad Rubens barn, Gads barn och Manasse barn talade, behagade det dem.

31 And he said Phinehas [the] son of Eleazar the priest to [the] descendants of Reuben and to [the] descendants of Gad and to [the] descendants of Manasseh this day - we know that [is] among midst of us Yahweh that not you have acted unfaithfully against Yahweh the unfaithfulness this then you have delivered [the] people of Israel from [the] hand of Yahweh.

Och Pinehas, prästen Eleasars son, sade till Rubens barn, Gads barn och Manasse barn: »Nu hava vi förnummit att HERREN är mitt ibland oss, därav nämligen, att I icke haven velat begå en sådan otrohet mot HERREN. Därmed haven I ock räddat Israels barn undan HERRENS hand.»

32 And he returned Phinehas [the] son of Eleazar the priest - and the leaders from with [the] descendants of Reuben and from with [the] descendants of Gad from [the] land of Gilead to [the] land of Canaan to [the] people of Israel and they brought back with them word.

Därefter vände Pinehas, prästen Eleasars son, jämte hövdingarna tillbaka från Rubens barn och Gads barn, i Gileads land, in i Kanaans land till de övriga israeliterna och avgåvo sin berättelse härom inför dem.

33 And it was good the word in [the] eyes of [the] people of Israel and they blessed God [the] people of Israel and not they said to go up on them for war to destroy the land which [the] descendants of Reuben and [the] descendants of Gad [were] dwelling in it.

Denna behagade Israels barn, och Israels barn lovade Gud; och de tänkte icke mer på att draga upp till strid mot dem, för att fördärva det land där Rubens barn och Gads barn bodde.

34 And they called [the] descendants of Reuben and [the] descendants of Gad the altar for [is] a witness it between us that Yahweh [is] God.

Och Rubens barn och Gads barn gåvo namn åt altaret; de sade: »Ett vittne är det mellan oss, att HERREN är Gud.»