Job 23

1 Then Job answered,

Därefter tog Job till orda och sade:

2 "Even today my complaint is rebellious. His hand is heavy in spite of my groaning.

Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.

3 Oh that I knew where I might find him. That I might come even to his seat.

Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!

4 I would set my cause in order before him, and fill my mouth with arguments.

Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.

5 I would know the words which he would answer me, and understand what he would tell me.

Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.

6 Would he contend with me in the greatness of his power? No, but he would listen to me.

Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.

7 There the upright might reason with him, so I should be delivered forever from my judge.

Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.

8 "If I go east, he is not there; if west, I can't find him;

Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;

9 He works to the north, but I can't see him. He turns south, but I can't catch a glimpse of him.

har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.

10 But he knows the way that I take. When he has tried me, I shall come forth like gold.

Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.

11 My foot has held fast to his steps. I have kept his way, and not turned aside.

Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.

12 I haven't gone back from the commandment of his lips. I have treasured up the words of his mouth more than my necessary food.

Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.

13 But he stands alone, and who can oppose him? What his soul desires, even that he does.

Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.

14 For he performs that which is appointed for me. Many such things are with him.

Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.

15 Therefore I am terrified at his presence. When I consider, I am afraid of him.

Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.

16 For God has made my heart faint. Shaddai has terrified me.

Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,

17 Because I was not cut off before the darkness, neither did he cover the thick darkness from my face.

ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.