Ecclesiastes 4
1 Then I returned and saw all the oppressions that are done under the sun: and look, the tears of those who were oppressed, and they had no comforter; and on the side of their oppressors there was power; but they had no comforter.
Och ytterligare såg jag på alla de våldsgärningar som förövas under solen. Jag såg förtryckta fälla tårar, och ingen fanns, som tröstade dem; jag såg dem lida övervåld av sina förtryckares hand, och ingen fanns, som tröstade dem.
2 Therefore I praised the dead who have been long dead more than the living who are yet alive.
Då prisade jag de döda, som redan hade fått dö, lyckliga framför de levande, som ännu leva;
3 Yes, better than them both is him who has not yet been, who has not seen the evil work that is done under the sun.
Men lycklig framför båda prisade jag den som ännu icke hade kommit till, den som hade sluppit att se vad ont som göres under solen.
4 Then I saw all the labor and achievement that is the envy of a man's neighbor. This also is vanity and a striving after wind.
Och jag såg att all möda och all skicklighet i vad som göres icke är annat än den enes avund mot den andre. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.
5 The fool folds his hands together and ruins himself.
Dåren lägger händerna i kors och tär så sitt eget kött.
6 Better is a handful, with quietness, than two handfuls with labor and chasing after wind.
Ja, bättre är en handfull ro än båda händerna fulla med möda och med jagande efter vind.
7 Then I returned and saw vanity under the sun.
Och ytterligare såg jag något som är fåfänglighet under solen:
8 There is one who is alone, and he has neither son nor brother. There is no end to all of his labor, neither are his eyes satisfied with wealth. For whom then, do I labor, and deprive my soul of enjoyment? This also is vanity, yes, it is a miserable business.
mången finnes, som står ensam och icke har någon jämte sig, varken son eller broder; och likväl är det ingen ände på all hans möda, och hans ögon bliva icke mätta på rikedom. Och för vem mödar jag mig då och nekar mig själv vad gott är? Också detta är fåfänglighet och ett uselt besvär.
9 Two are better than one, because they have a good reward for their labor.
Bättre är att vara två än en, ty de två få större vinning av sin möda.
10 For if they fall, the one will lift up his fellow; but woe to him who is alone when he falls, and doesn't have another to lift him up.
Om någondera faller, så kan ju den andre resa upp sin medbroder. Men ve den ensamme, om han faller och icke en annan finnes, som kan resa upp honom.
11 Again, if two lie together, then they have warmth; but how can one keep warm alone?
Likaledes, om två ligga tillsammans, så hava de det varmt; men huru skall den ensamme bliva varm?
12 If a man prevails against one who is alone, two shall withstand him; and a threefold cord is not quickly broken.
Och om någon kan slå ned den som är ensam, så hålla dock två stånd mot angriparen. Och en tretvinnad tråd brister icke så snart.
13 Better is a poor and wise youth than an old and foolish king who doesn't know how to receive admonition any more.
Bättre är en gammal konung som är dåraktig och ej har förstånd nog att låta varna sig är en fattig yngling med vishet.
14 For out of prison he came forth to be king; yes, even in his kingdom he was born poor.
Ty ifrån fängelset gick en gång en sådan till konungavälde, fastän han var född i fattigdom inom den andres rike.
15 I saw all the living who walk under the sun, that they were with the youth, the other, who succeeded him.
Jag såg huru alla som levde och rörde sig under solen följde ynglingen, denne nye som skulle träda i den förres ställe;
16 There was no end of all the people, even of all them over whom he was—yet those who come after shall not rejoice in him. Surely this also is vanity and a chasing after wind.
det var ingen ände på hela skaran av alla dem som han gick i spetsen för. Men ändå hava de efterkommande ingen glädje av honom. Ty också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.
